”Jag strävar alltid efter att hitta smidiga lösningar oavsett vad jag gör. Och helheten är viktig”, säger han och menar att de tidigare erfarenheterna som marknadsansvarig på belysningsföretaget Optoga gav honom värdefulla erfarenheter och företagarperspektiv att ta med in i rollen på kommunen.

Tobias återkommer ofta till att det mesta kan göras ännu bättre. Uppgraderas.
”Saker ska funka och vara enkla. Är dom inte det vill jag gärna vara med och bidra till lösningarna. Jag släpper ogärna ifrån mig saker som jag inte är helt nöjd med. Men jag är seg och nog ganska uthållig.”

Kanske var det uppväxten i småländska Vetlanda som bidrog till den där strävsamma jag-gör-det-själv-attityden:
”Eftersom jag inte var aktiv inom vare sig idrott eller kyrka var utbudet begränsat. Man fick fixa själv. Jag och kompisarna började experimentera med bild- och ljudteknik. Vi skapade egen musik och coola videoeffekter och nördade in på housemusik och Monty Python-sketcher. Vi hade en opretentiöst punkig attityd till det och tryckte att ’alla kan’. Vi vågade testa och satt inte och väntade på att någon annan skulle göra något åt oss. Vi jobbade extra för att kunna köpa teknikutrustning som vi sedan pressade till max, vi ville se om den kunde åstadkomma mer och annat än vad den var byggd för. Någon gång fick man väl en stöt …”

Intresset för bild, form och teknik följde sedan med genom uppväxt, extrajobb och hela vägen till universitetet där han tog examen inom samhälle- och medieproduktion.
”Eftersom jag saknade något i utbildningens innehåll ville jag vara med och förbättra den. Så jag fick en amanuens-tjänst på universitet för att utveckla en ny inriktning inom grafisk kommunikation som jag sedan undervisade i.”

Med eget företag inom grafisk formgivning i ryggsäcken styrde Tobias kosan utomlands och landade därefter i Göteborg där han fortsatte att undervisa. Där träffade han också sin fru. De bildade familj och bodde i lägenhet i centrala Göteborg.
Men det storstadsliv som tidigare hade lockat, började så småningom kännas begränsande, särskilt för barnen.

”Vi tröttnade på datumparkering”, förklarar han. ”Vi längtade till landet, så vi tog fram en karta och såg att det där Västra Mälardalen verkade vara ett rimligt ställe att bo på. Sedan åkte vi runt och kikade. När jag senare fick jobb som marknadsförare hos Arboga kommun kunde jag verkligen sätta mig in i rollen eftersom jag själv hade valt att flytta hit. Vi insåg att vardagsnärheten är skön här, det blev en positiv överraskning. Hade vi velat, hade vi i familjen faktiskt kunnat leva hela livet inom en kvart.”

Här finns tid för fritid, menar han. Och med ett stort gammalt hus, fru och två aktiva tonåringar, ett par katter och en hund är han sällan uttråkad efter jobbet.
”Hemma har jag ofta rollen som IT-support, allmän fixare och övrig utvecklare. Jag gillar att renovera vårt gamla hus, det finns alltid något att förbättra. Det har aldrig varit ett alternativ att bo i ett nytt hus. Jag vill inte bo i något som redan är färdigt. Fast just renovera kan jag egentligen inte. Så jag kollar Google och Youtube, skissar, planerar och testar nya tekniker.”

Det som görs ska vara genomtänkt, säger Tobias i en mening som antagligen kan appliceras på såväl synen på renoveringsprojekt som jobbet.
”Det är nog det jag bidrar mest med”, säger han. ”Min strävan efter att saker ska funka. Det gäller även för samarbeten. Ett bra samarbete är när allas tankar förfinar och lyfter en idé. Ett dåligt samarbete kan mynna ut i en dålig kompromiss av allas idéer. Framgång är när man har en bra och tydlig målsättning som överträffas. Och när det händer, blir jag genuint nöjd. En stund i alla fall.”

Publicerad den 21/8 2020.
Av Johanna Ericson