Den vildvuxna äppelgården

 

Ett samtal med dryckesmakaren och den ekologiska odlaren Lena Ryberg-Ericsson om hårt arbete, hållbarhet, skönhet och mening.

Det är en strålande solig dag i mitten av juni när vi möts vid grinden till Köpings Musteris ekologiska fruktodling i Berg, någon mil från musteriet. Här odlar de över hundra olika äppelsorter. Lena kommer i sällskap med dottern och medarbetaren Johanna och dvärgschnauzern Balder. Vi slår oss ned i skuggan runt ett bord. Lena dukar fram jordgubbar, kaffe och bröd. Johanna beger sig ut för att arbeta i odlingarna och Balder springer iväg för att gräva ned ett ben. Grönskan är fortfarande skir, vilket kanske beror på att våren blev utdragen. Den riktiga värmen har låtit vänta på sig, men nu känns det i luften att den är på väg.

När Lena och hennes familj började plantera äppelträd på släktgården som i generationer ägnat sig åt spannmål och vallodling väckte de förvåning bland de andra lantbrukarna i trakten. Året var 2015. Ett år senare köpte de Bergs äppelgård, någon mil bort – Sveriges största ekologiska äppelodling med över hundra olika äppelsorter, av vilka många inte odlas någon annanstans i Sverige. De satte igång med att göra äppelmust och cider på hantverksmässigt sätt i liten skala, med inspiration från England. Idag levererar de till caféer, butiker och till ambitiösa krogar som Gastrologik och Slyteviken. Vilken är drivkraften?

”Vi gör det här för att vi vill ha diversitet, biologisk mångfald. Om allt blir storskaligt kommer vi inte att ha några pollinatörer längre och den biologiska mångfalden försvinner. Samtidigt krävs det betydligt mer mark, än de 35 hektar som vi har, för att försörja sig om man odlar spannmål. Det resulterar i att små lantbruk försvinner. Men det storskaliga jordbruket leder också till att allt blir väldigt homogent. Det odlas spannmål och vall för effektivitetens skull på arealer som kanske är 200 hektar stora och som ändå bara sysselsätter två personer. Vi kände att vi måste försöka bruka vår mark på ett sådant sätt att den kan försörja vår familj och ytterligare några personer. Med ökad biologisk mångfald och verksamheter som sysselsätter fler får vi automatiskt en mer levande landsbygd. Dessutom behövs det små lantbruk för att klara livsmedelsförsörjningen vid kris. De stora kan inte ställa om tillräckligt snabbt för att börja producera de råvaror som behövs”, berättar Lena.

Hur ser vardagen ut för en äppelodlare och dryckesmakare?
”Det är ett fysiskt tungt och skitigt arbete. Man behöver inte gå på gym (skratt). Idag ska jag jobba med att få ordning på en gammal jordfräs till en traktor. Det är nödvändigt eftersom vi som ekologiska lantbrukare bekämpar ogräs mekaniskt genom att rycka upp det. Men samtidigt som det är fysiskt hårt så innehåller dagen mycket mycket doft och skönhet! Det doftar när man pressar musten, när man klipper träden, och när man pastöriserar. Samtidigt är det ett meningsfullt arbete. Jag står inte ut med meningslöshet! Jag hade ett jobb i en fabrik en gång på Öland. Det varade sex veckor. Jag slutade när de ville att jag skulle fortsätta tillverka silikonpackningar som än då inte skulle kunna användas, bara för att hålla produktionen igång. Mening är nyckeln till allt. När jag kommer hem om kvällarna så kan det värka i kroppen men det känns gott i själen. Det är en belöning att kunna se resultat av det man gör. Jag inspireras av dryckerna vi producerar och mår bra av att kunna erbjuda dem till andra.”

Odlingen i Berg är vacker och vildvuxen. Här finns en mångfald av fruktträd, både gamla och unga träd. Inte bara äpple, utan också päron, plommon, bär och druvor. Det surrar och prasslar överallt av liv och rörelse från insekter och fåglar. En avgörande skillnad mellan att odla ekologiskt och konventionellt är att det hållbara, ekologiska jordbruket ökar den biologiska mångfalden och leder till välfungerande ekosystem, där samspelet mellan de olika växt- och djurarterna leder till gynnsamma miljöer för alla arter – inklusive människor. Det konventionella jordbruket går snarare ut på att skapa gynnsamma förutsättningar för en specifik art genom att bekämpa andra.

”Igår när jag var nere vid dammen såg jag en spännande salamander. Dem ser man inte överallt. Vi har mängder av vildbin. De bygger bo i håligheter i döda träd. Det är fördelen med att inte hinna röja. Vi har en del sork här som förstör träd, men det vi förlorar i träd vinner vi i pollinering. Sorken skapar perfekta humlebon. Vi har väldigt gott om småfåglar, som lockas hit av alla insekter.”

Märks det också på smaken? Får hållbart odlade frukter en annan karaktär?
”Vi har en hel del gamla träd, stora träd med rötter som hunnit växa sig djupt ner i jorden. De kanske inte ger så mycket frukt och skulle därför inte passa i en konventionell odling. Men de ger frukt med mycket karaktär. Äpplena får en intensiv mineralton som kommer från jorden. Kvaliteten på frukten är viktigare för oss än mängden frukt”, berättar Lena.

Idag befinner vi oss mitt i en klimatkris och parallellt med detta sjunker artrikedomen med en dramatisk hastighet. Forskare pratar om ett sjätte massutdöende – en miljon växt- och djurarter riskerar att utrotas. Det beror på klimatförändringar, men också avskogning, ohållbart jordbruk, destruktivt fiske, med mera. Att det behövs en omställning till ett mer hållbart samhälle är det få som förnekar. Vad har Lena för uppmaning till människor som vill bidra till omställningen?

”Tänk inte för stort. Tänk på det som är görbart. Behåll grejerna du har lite längre istället för att byta ut dem på en gång de börjar bli lite slitna. Reparera dem istället. Dessutom gör det ingenting att de ser lite slitna ut. Och när du handlar, köp grejer som håller länge, även om priset är högre. Det är bättre att betala med plånboken än med miljön.”Ofta när det talas om vad som behöver göras för att nå ett hållbart samhälle så fokuseras det på sådant vi inte bör göra, som att flyga, köra bil, och konsumera. Det talas mindre om den tillfredsställelse en mer hållbar livsstil kan ge.

”Jag tror att vi får tillbaka något också. Det man får tillbaka är att det är skönt att gå och lägga sig och känna mening. Men nu när vi pratar om hållbarhet så är det viktigt att tänka på att hållbarhet också är social och ekonomisk. För oss är det viktigt att vara en del av lokalsamhället och bidra till samhällsnyttan. Därför anlitar vi föreningar för att plocka frukt när det är skördetid och vi erbjuder arbetsträning åt människor som hamnat utanför arbetslivet. Här får de doft- och synintryck och känslan av att kunna se resultatet av sitt arbete varje dag.”

Jens Soneryd, juni 2022

 

Arboga i Centrum

Kontakta oss

Mikael Bohman

Ordförande

Johanna Ericson

Marknadsföring/Webb

Nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!


@ Copyright 2022 Västra Mälardalen i Samverkan.
Sekretess & integritet. Webbdesign: Underbase Media AB