Ett ljusare Arboga igång!

Skrivet av VastraMalardalen den 17 november, 2022. Postad i Ett ljusare VM.

Under kvällen den 16 november träffades ungdomar, seniorer och företagare och pratade belysning och trygghet. Det var andra uppstartsmötet för Ett ljusare Västra Mälardalen, Leaderprojektet som ska göra Köping, Arboga och Kungsör både tryggare och snyggare.

Andreas Ahlsén, säkerhetssamordnare berättade om det pågående trygghetsarbetet och hur lägesbilder ger en konkret insikt i vilka platser som verkligen är mest utsatta och var insatser behövs som mest.

Johan Röklander, belysningsdesigner berättade därefter engagerat om vad ljus egentligen är, vilka fällor man kan hamna i och vilka kreativa ljussätningar man med ganska enkla med kan göra. Han beskrev också hur väldigt energisnål belysning kan göra stor skillnad. Exempelvis kan en neddimmad belysning inne i hus och verksamhetslokaler ge både trygghet ute på gatan och avskräcka från inbrott.

Projektledare Tobias Gillberg tycker en lyckad uppstart. “Det är riktigt kul att samla ihop ett sådant här sällskap och se hur man konkret kan påverka stadsbilden”. Han fortsätter, “Att dessutom höra hur lite ström det drar är också en ögonöppnare i dessa tider när man släcker ned på många ställen.”

Därefter tog sällskapet en promenad och tittade på platser i Arboga som konkret skulle gynnas av ljussättning. De platser som pekades ut av gruppen var: Ladbron, Å-rummet, Kyrkparken, Kulturskolan och Ahllöfsparken.

Läs även om projektet i Köping här!

Cornelia gör det från hjärtat

Skrivet av Johanna Ericson den 15 november, 2022. Postad i BO & LEVA, Förebild.

“Vilken färg känner du för?”, säger Cornelia Axelsson Wingarhed och pekar på en samling kaffemuggar, när vi slår oss ned vid matsalsbordet i Villa Wingarhed, eller “Villan” som det gula sekelskifteshuset ofta benämns som i lokala sammanhang. Villan ligger bara en tomtgräns bort från det egna bostadshuset som en gång fungerade som Villans tjänstebostad.
”Jag älskar att vara i det här huset”, säger hon. “Det kände jag från start. Här är man lugn. Det är magiskt att vi bor så nära, jag tittar ut på det hemifrån. Det är med vördnad jag förvaltar det och går bland föremålen. Jag är så tacksam att vi har fått bevara det. Det är unikt.”

Matsalen – husets hjärta.

Ett hus fullt av möjligheter
Cornelia har precis återupptagit rollen som heltidsföretagare och ser en oändlighet av möjligheter.
Tid och pengar sätter ramarna, så framöver blir det först fokus på trädgården, där ska det bland annat anläggas snittblomsterplantering.
Idag är Villan dels plats för Cornelias behandlingar inom hälsa och välmående samt caféverksamhet med försäljning av lokala produkter och konst. Det anordnas kurser och så är det dessutom en populär plats för kalas, möten och olika evenemang.
“Allt är bevarat här inne. Möbler och fotografier, allt stod här tidigare.”
Villan var varit i Cornelias och maken Torbjörns ägo i fyra år, men drömmen om ett stort hus med café, behandlingar, musik och människor har följt Cornelia länge. Hon minns tydligt visionen som kom till henne i ett samtal med en god vän för många år sedan.
“Jag lever min dröm”, ler hon. “Nu är målet att kunna leva på detta, att fortsätta locka hit besökare. Jag vill skapa en oas för människor och ett intresse för Kungsörs historia.”

Villans inredning är omsorgsfullt bevarad.

Språktalangen Cornelia
Cornelia växte upp i Valskog, men har under årens lopp tagit några avstickare. Nyfikenhet och ett starkt språkintresse tog henne bland annat till Cypern där hon bodde under fem år.
“Grekiska lärde mig när jag bodde på Cypern. Det var mycket turister från Ryssland där, där så jag lärde mig ryska också. Det var inte så svårt, det är ganska likt grekiskans alfabet. Jag lyssnade och hängde med när de pratade och lärde mig likheterna. Det är spännande med språk, ett enstaka ord kan skapa leenden och öppnar dörrar. Bara man lär sig säga tack kommer man långt.” Hon minns inte exakt när språkintresset väcktes, men det har funnits med länge.
“Det var många finska personer som bodde i Valskog och jag minns att jag lyssnade och var nyfiken på språket när jag var hemma hos dem. Jag frågade. Då lär man sig.”
Totalt behärskar Cornelia sju språk; svenska, engelska, grekiska, spanska, tyska, ryska, och så latin som hon får användning av när hon läser om växter och örter.

Välrenommerad behandlare
Intresset för alternativa behandlingar väcktes till viss del under Cypernvistelsen, förklarar Cornelia. Där har man större kunskap om exempelvis örter med olika läkande egenskaper.
“Jag startade eget inom hälsa och välmående redan 2003. Men det är flera saker som har påverkat till det valet, här hemma jobbade jag hos den lokala fotografen Thomas Ljungqvist, hans bror var professor i buddhism, det påverkade också. Jag lärde mig olika begrepp och fick träffa många intressanta personer. Det var något i det där som lockade mig.”
Cornelia tog tag i saken och gick en treårig utbildning inom bland annat homeopati och kinesiologi, metoder som hon arbetar med än idag. Många av hennes kunder reser från Stockholm och Mälardalen för att få behandling, flera är återkommande stamkunder.
“Jag har hållit på länge och har gjort mig ett namn inom det här området.”

Göra skillnad
Intresset för språk, kultur och inte minst människor, löper som en röd tråd genom berättelsen. När hon gick på högstadiet upptäckte hon att det fanns en flyktingförläggning i Köping. Hon gick dit, knackade på dörren och bad att få hjälpa till. Där fick hon möta människor från helt andra platser i världen.
“Jag var fascinerad över deras berättelser, det gav verkligen perspektiv på saker och ting, jag tyckte det var fantastiskt och jag fick lära mig så mycket.”

Även modern konst ryms på väggarna. Cornelia vill lyfta duktiga, lokala producenter. “Det finns många häromkring”, säger hon.

Drivkraften att hjälpa andra har aldrig bleknat. Cornelia beskriver det som en självklarhet, en ickefråga.
“2001 blev vi familjehem första gången. Det innebär att ett barn eller en ungdom som av olika anledningar inte kan bo hemma, flyttar in”. Hon beskriver att man blir matchad utefter sina förutsättningar, det är inget man bara kastas in i, man är inte ensam utan har handledare som stöttar. Men visst är det ett stort ansvar.
“Ibland har jag tänkt att jag inte har tid men det går inte att sluta. Man gör ju skillnad i någon annans liv.”
Idag bor en treårig flicka hos familjen Axelsson Wingarhed. Hon är en självklar del av storfamiljen som består av fyra hemmavarande barn, fyra barn som “kommer och går” plus två hundar.
“Vi är nog lite som en stor, italiensk, högljudd familj när vi ses”, skrattar hon. “Det är ofta sång och gitarr under våra familjemiddagar.”

Kärleken visade vägen
Kärleken till familjen är tydlig, så var även den romans som en gång i tiden inledde Cornelias resa till Villa Wingarhed.
“På högstadiet skulle vi ha prao och jag hamnade på Thule Möbler här i Kungsör. Jag tyckte det var supertråkigt, men på kontoret fanns en riktig snygging, det var lite kul i alla fall. Han var visserligen 11 år äldre än mig, men jag tyckte han var cool och snygg, cross-åkare och spelade i band.”
Många år senare bestämde sig Cornelia för att gå ut och ta ett glas vin med en kompis. Ett särskilt band skulle stå på scenen kvällen till ära. Lite nyfiken var hon såklart.
“Tobbe var lika snygg fortfarande. Jag minns att jag undrade om han var singel.”
Han var singel, gnistor tändes och snart blev Cornelia och Torbjörn ett par.

Ödet slutar dock inte där.
För bredvid Torbjörns hus (och det som numera är hela familjen Axelsson/Wingarheds hus) fanns nämligen en gul trävilla. Cornelia undrade hur hon kunde ha missat det tidigare, huset var ju fantastiskt, och en dag fick de äntligen komma in och titta.
“Det var fullt av gamla vackra möbler och fotografier. Det var magiskt, vi sa till ägarna att vi var intresserade om de någonsin skulle sälja. Då användes det bara till sommarbostad.”
Paret gick hem och fortsatte drömma. I huset skulle det finnas plats att ta emot behandlingar, att driva café och skapa mötesplatser. Och tänk att få bevara husets historia, tänkte Cornelia. Önskelistan var lång och även längtan, men en dag hände det. Paret hade lagt ett bud, affären var i hamn. Det var dags att kavla upp ärmarna och låta det gula grannhuset förverkliga deras drömmar.

Villa Wingarhed på Bygatan 6 i Kungsör.

Arbetsvilja, respekt och värderingar är basen
Resan har varit tidskrävande, intensiv och rolig men hon och Torbjörn har viktiga förutsättningar på plats. Förståelse och respekt för varandras jobb och fritidssysslor har varit grundplåten i förhållandet, men samtidigt delar de många intressen.
“Vi älskar båda att pyssla med trädgården, vi tycker om det naturliga, älskar musik och underhållning, vi är båda egna företagare. Vi har möbelsnickare och trädgårdsmästare i släkten, och det är ju de sakerna vi faktiskt jobbar med nu. Och så delar vi värderingar. Mångfald, recycle och många andra trendord, vi har redan tänkt så och jobbat så länge, det för oss samman.”

Trots produktivitet, högt tempo och arbetsglädje gäller det att hämta kraft, säger Cornelia som tankar energi genom långa promenader, yoga och pyssla hemma. Den lugna sidan kommer särskilt fram när hon jobbar med behandlingar. Där får hon ofta höra att hon är harmonisk och jordad.
“Att jobba med behandlingarna kräver total koncentration, då kommer min lugna sida fram, jag har två sidor, båda behövs och är lika äkta och viktiga. Och man behöver ta hand om dem på olika sätt.”

Balans är ordet som får summera reportaget. Husets lugnande inverkan, Cornelias både livliga och harmoniska energi, storfamiljen, arbetstempot och engagemanget, sociala åtaganden och medmänsklighet.
För Cornelia är cirkeln är sluten.
“Allt jag har jobbat för, trott på, tänkt, där är jag nu. Både med personer jag vill leva med och det jag gör. Allt går in i varandra.”

Länk till filmen

av Johanna Ericson, november 2022.

Ett ljusare Köping är igång!

Skrivet av VastraMalardalen den 9 november, 2022. Postad i Ett ljusare VM.

Nu har belysningsprojektet “Ett ljusare Västra Mälardalen” dragit igång. Tisdagen den 8/11 begav sig Anton Martiin och Sara Grünning, ljusdesigners från företaget Vrå, tillsammans ett antal deltagare från näringsliv, pensionsärsföreningar och ungdomsfullmäktige ut bland gator och torg i centrala Köping. Gruppen tittade på vilka områden som kan lyftas både ur trygghets- och estetiskt perspektiv med hjälp av belysning.

En lista av möjliga platser togs fram under kvällen, listan ska sedan prioriteras av referensgruppen.
Några exempel på platser som kom upp till förslag var Stora Torget, Östra Långgatan, Å-stråket och Karlbergsskolan.

Thomas Manbo från SPF deltar i referensgruppen, säger så här om kvällen:
”Det blev en givande träff, framför allt att olika åldersgrupper och intressenter var engagerade. Jag tycker att Karlbergsskolan och Stora Torget ska prioriteras. Karlbergsskolan därför att det är väldigt mörkt nu och den vackra tegelfasaden kommer att lyftas fram med en väl utformad fasadbelysning. Stora Torget därför att det är ett vackert rum där många passerar även kvällstid. Belysning på fasader och träd kommer att skapa en trevlig rumskänsla och även integrera vår ståtliga kyrka med Stora Torget och Scheeleparken.”

Säkerhetssamordnare Pernilla Englund och Pernilla Einan berättade om Köping kommuns arbete med trygghet sa:
“Ett fint möte över generationsgränser med ljus och trygghet i fokus”.

Ljusdesigner Anton Martiin är förväntansfull över fortsättningen:
”Köping har med sin kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse goda möjligheter att med ljusets hjälp lyftas och framhävas för en tryggare och trivsammare kvällsmiljö. Fasader kan lysas upp, gator levandegöras och belysta träd kan skapa intressanta blickfång och fonder.”

Projektet fortsätter framåt, den 16 november är det dags för Arbogas referensgrupp att ta sig ut på stan med ljusdesigner Johan Röklander. Projektet drivs av ViS och har fått stöd från Leader Mälardalen.

Vid frågor, kontakta Tobias Gillberg, projektledare.
tobias.gillberg@edsborg.se

Beviljat Leaderstöd även för Kungsör att lysa upp!

Skrivet av VastraMalardalen den 5 november, 2022. Postad i Ett ljusare VM.

Fantastiska nyheter är att ViS nu beviljats Leaderstöd för att även lysa upp Kungsör.

För några veckor sedan beviljades ViS projektstöd för att driva “Ett ljusare Västra Mälardalen”, där referensgrupper tillsammans med ljusdesigner föreslår belysningsprojekt som sedan installeras på fasader i Köpings och Arbogas stadskärnor.

Eftersom Kungsör just nu tillhör ett annat Leaderområde fick ViS göra två olika ansökningar. (Efter årsskiftet tillhör dock även Kungsör Leader Mälardalen, vilket förenklar inför kommande, potentiella projekt!)
Nu har Leader Södermanland meddelat att även Kungsör ska få projektmedel till belysningsprojektet och projektledare Tobias Gillberg kan nu sätta igång med planeringsmöten. Syftet är att kombinera trygghet med estetik och arbetet är inlett med att samla ihop referensgruppen som består av ungdomar från Kungsörs skolor, butiksägare och seniorföreningar. Även trygghetssamordnare och kommun deltar i arbetet.

Kungsörs kommunalråd Mikael Petersson säger:

“Spännande med belysningsprojektet och kunna stärka tryggheten i och med detta. Belysning är en stor trygghetsfaktor.”

ViS ser att projekten kan påverka både trygghet och estetik. En viktig aspekt blir såklart att säkerställa att belysningsprojekten blir energismarta och hållbara. ViS ser fram emot spännande belysning av fasader i Västra Mälardalen.
Fortsättning följer!

75. Cornelia Wingarhed

Skrivet av VastraMalardalen den 24 oktober, 2022. Postad i BO & LEVA, Förebild.

Månadens förebild oktober 2022

“Månadens förebild har ett hjärta som klappar för Kungsör och Västra Mälardalen. Med stor passion för bygden tillgängliggör hon en del av Kungsörs historiska berättelse för allmänheten.

Månadens förebild jobbar för ett bättre och varmare samhälle, bland annat genom att möjliggöra för familjer med olika bakgrund att bli familjekompisar.

Månadens Förebild går till en person som gör skillnad i Västra Mälardalen och visar attityder som Västra Mälardalen i samverkan står för: mångfald, öppenhet och stolthet!”

“Det är nyheterna jag vill åt. De påverkar människor.”

Skrivet av Johanna Ericson den 12 oktober, 2022. Postad i BO & LEVA, Förebild, Intervju.

På väggen i Ulf Eneroths arbetsrum finns en hylla full av gulnade tidningar, sorterade i prydliga buntar efter årtal.
“Tusen nummer”, säger han stolt, “mellan 1944-1966.”
Tidningen Se som utgör samlingen, var när det begav sig ett bildmagasin med reportage inom aktualiteter och sport. Samlingen har stort affektionsvärde för Ulf.

Det vardagliga nyhetsintaget är dock mer av det digitala slaget och består av svensk journalistik från Bärgslagsbladet och Dagens Nyheter, världsnyheter från New York Times och Time Magazine, sport från Offside och ibland någon bridge- och golftidning.
“Det tar några timmar att konsumera nyhetsläget. Jag får nog kalla mig för nyhetspundare även om det kanske är ett konstigt ord.”

Ulf Eneroth är starkt förknippad med Köping, även om han föddes i Hälsingland.
“Pappa fick jobb på Salpeterverken (nuvarande Yara). Jag tyckte det var spännande att flytta hit och fick dessutom börja i den då helt nybyggda Nyckelbergsskolan, jag tyckte den var så fin.”

Nej, Ulf Eneroth är inte mannen du vill utmana på nyhetsquiz. Hans kunskaper har grundligt införskaffats genom gedigen teori och praktik. I drygt 40 år var han verksam som journalist på Bärgslagsbladet. Där följde och rapporterade han om utvecklingen i Västra Mälardalens näringsliv och kommuner. La örat mot rälsen, vände på stenar, pratade med invånare. Radarn alltid påslagen.
“Jag lystrar. Hör vad som händer. Det ska vara hett. Jag har inte skrivit ledare eller recensioner, det är inte min grej. Det är nyheterna jag vill åt. De påverkar människor.”
Han återkommer till det ofta, vikten för oss medborgare av att veta, ha koll. Förstå.
“Att förstå sammanhang och hur saker och ting utvecklas i vår vardag är A och O för att förstå samhället”, säger han. “Journalisterna ser till att någon förmedlar vad som händer. Vi skriver för våra läsare, skapar möjligheter för folk att göra sina val i samhället, det bästa sättet att få koll på vad som händer i din närhet är att läsa en lokaltidning.”

Vurmandet för lokalnyheter har aldrig svalnat, men nyfikenhet tillsammans med det brinnande intresset för sitt yrke lockade honom till ett deltidsuppdrag på journalistskolan Poppius i Stockholm. Där utbildade han vuxna, blivande journalister i digital redigering och layout.
“Det var oerhört roligt och ett utbyte för oss alla. Jag jobbade ju fortfarande på tidningen hemma och kunde därför relatera till aktuella händelser direkt från min vardag. Eleverna var motiverade, ville verkligen lära sig.”
Det blev över 17 år på Poppius. Ulf minns tiden som hektisk och väldigt rolig.
“En del frågade varför jag inte sökte mig vidare till DN eller någon annan större tidning, framför allt under de där Stockholmsåren. Visst fanns det kanske en lockelse för den sortens äventyr ett tag, men jag gillar inte att kriga med armbågarna. Jag fick utlopp för mitt genom att berätta för de som bor här, och så fick jag känna lite storstadspuls under de där åren som lärare. Det var en bra kombination, fast det blev inte mycket till fritid.”

Sporten har ändå alltid lyckats nästla sig in genom springorna.
“Fotbollen har en kraft”, menar Ulf. “De som inte känner glädje och besvikelse över sport – oj vad de missar här i livet! Ett derby till exempel, ger så mycket känslor, det är rivalitet och adrenalin, det är så det ska vara”, säger Ulf som inte ledsnat trots alla de matcher han bevakat både för jobbets räkning och på fritiden.
Det har också blivit många timmar av styrelsegöromål, skapande av matchprogram och allmän stöttning i form av att vara både fotbollsförälder och ledare.
“Det var intensivt, särskilt när barnen var aktiva. Men det är så häftigt med idrott. Man kan rysa av explosionen som en stor publik kan ge.”

På skrythyllan trängs bland annat hedersutmärkelsen från Rotary, första numret av Se, Stars-Ulf själv och så Förebildsdiplomet från ViS.
Kultur är viktigt, menar han, och precis som Förebildsdiplomet beskriver, hade Fredrik och Filips film Tårtgeneralen antagligen gått miste om en hel del utan Ulf Eneroths engagemang.
“De hörde av sig till mig, visste väl att jag kan det där med research, jag kopplade ihop dem med lite folk, slussade vidare och hjälpte dem att få tag på saker. Det känns bra att ha bidragit till den konstnärliga nivå som de hade tagit fram. Jag gav dem förutsättningar.”

Berättelser har aldrig fattats Ulf, de finns överallt i vardagen och även om lokaljournalistik ibland kan uppfattas som odramatisk finns det händelser som fastnar för en livstid. Ett sådant exempel är den om stridsflygplanet Lansen som 1960 störtade rakt in i ett bostadshus i Vikbo i Köpingstrakten. Sju personer som satt i köket för att dricka kaffe omkom. En åttaårig flicka som befann sig i skolan miste hela sin familj. Ulf hörde talas om händelsen redan i ungdomsåren och när den vägrade släppa taget bestämde han sig för att ta reda på vad som egentligen hände. Det som började med en avslöjande reportageserie i Bärgslagsbladet utvecklades till en bok, ”Haveriet – flygvapnet och kalla krigets offer”, som sedan gavs ut av Albert Bonniers Förlag.
“Det tog fem år att researcha och skriva den. Jag blev helt besatt av sökandet, skrev nästan sönder axlarna. Under några år var jag i en annan värld.”
Men den blev färdig till slut. Resultatet avslöjade en länge dold och mörk sanning om katastrofen i Vikbo, och att 600 unga svenska flygare – en förskräcklig siffra – föll offer för ett kalkylerat och medvetet risktagande i svenska flygvapnet under Kalla kriget.

Boken uppmärksammades över hela landet och Ulf fick resa runt för att hålla föredrag på många bibliotek.
“Det här skapade såklart stort intresse inom flygvapnet. Jag har ju ingen förkunskap om flygplan så det gällde att tolka den tekniska informationen noggrant och göra rätt. Flygvapenchefen hörde av sig efter att boken kom ut och sa att han inte hade hittat några felaktigheter, det var en lättnad och ett kvitto för mig. Journalistiskt är det helt klart det största jag någonsin har gjort.”

Boken Haveriet kom ut 2022 och tog Ulf fem år att skriva.

Faktabok går bra, men någon romanförfattare är han inte. Det där med att skapa helt fritt från huvudet verkar svårt, menar han. Den bästa formen är att kombinera skrivhantverket med just fakta. Nyfikenheten driver det ena, men var ordkonstnärligheten kommer ifrån han har själv frågat sig.
“Både brorsan och jag skriver ju, men farsan jobbade på fabrik, vi fick inte ihop det riktigt, tills vi började läsa det farsan på äldre dagar hade började skriva till sin släktforskning. Då förstod vi att här har vi ju maestro själv, han var begåvad. Ordet har vi fått från honom, skulle det visa sig.”

Även om Ulf till viss del har skrivandet i blodet, finns det flera avgörande faktorer för yrkesvalet gissar han.
“Jag åkte som utbytesstudent till North Carolina under gymnasietiden. Min värdpappa var chefredaktör på lokaltidningen The Gaston Gazette, så jag fick höra mycket om hans spännande jobb, det var inspirerande. Jag har fortfarande kontakt med familjen, träffade nyligen min värdsyster. Det där året var ett av de bästa val jag har gjort i livet.”

Trots att samtalet rör sig en del i imperfekt och skrivandet inte längre är ett värv, är Ulfs vardag fortfarande högst relevant. I våras gav han ut boken om den lokala fotbollsikonen Kalle Köping och så han är redaktör för Köpingsboken där eldsjälar genom åren har bidragit till snart 5000 sidor Köpingshistoria.

Ulf skrev boken Kalle Köping i samband med statyn som restes till fotbollslegendens minne.

Sporten är fortfarande en livsviktig ingrediens och han ser till att få sin beskärda del av publiksorl och applåder. Den som besöker en Starsmatch kan se en fokuserad Ulf Eneroth med pennan i högsta hugg. Skribentuppdraget för Köping Stars är ideellt men ger mycket tillbaka menar han.
“Det är helt magiskt ibland. Hela den apparaten är fantastisk och bygger på att ett hundratal människor ställer upp, bara att lägga och plocka bort golvet vid varje match kräver ett dussintal personer.”
Annat som förgyller är en runda golf, ibland med journalistvännerna. Sen är det möten i Rotaryföreningen och ett parti bridge är alltid kul.
Och så ska nyheterna ha sitt såklart, de där som tycks följa Ulf vart han går.
“Vi var precis i London med vänner för att se en konsert med Abba-avatarerna, en fantastisk upplevelse som vi bokade redan för ett år sen. Inte hade jag väl kunnat ana att det skulle sammanfalla med drottningens begravning, men den pågick precis när vi var där. Vi hamnade mitt i uppståndelsen. För en gammal nyhetsjournalist var det ju helt sanslöst, jag slängde mig ut bland köerna och började intervjua folk och gjorde egna små inslag på Facebook. Min fru blev lite trött på mig. Men det är väl som det är”, säger Ulf Eneroth. “En gång journalist, alltid journalist.”

Film om Ulf Eneroth hittar du här.

Av Johanna Ericson oktober 2022.

Nytt ViS-projekt ska lysa upp Västra Mälardalen!

Skrivet av VastraMalardalen den 16 september, 2022. Postad i Ett ljusare VM.

Ett ljusare Västra Mälardalen kallas projektet som ska göra stadskärnorna både tryggare och snyggare med hjälp av fasadbelysning. Projektet har beviljats projektmedel från Leader Mälardalen för att lysa upp Köping och Arboga och stöd söks även för Kungsör.

Västra Mälardalen i Samverkan (ViS) har sökt och fått beviljat projektstöd för att skapa ett ljusare Västra Mälardalen med fasadbelysning. I flera trygghetsundersökningar har belysning lyfts som en lösning för tryggare och trevligare stadsbild. Intresseföreningar i olika åldrar kommer nu, tillsammans med en ljusdesigner, prioritera ett antal platser där projektet ger möjlighet att belysa fasaderna.

Tanken med projektet är att genom workshops med intresseföreningar, ljusdesigner, fastighetsägare och kommun tillsammans hitta enkla och hållbara lösningar för att göra våra centrumkärnor mer levande. Under vintertid de senaste åren har ett flertal platser belysts i Västra Mälardalen och ViS vill nu, med hjälp av Leader, ge möjlighet att göra den här typen av installationer permanenta.

Tankar om projektet

“Det finns flera goda exempel på städer som använder ljussättning för att öka såväl attraktiviteten som tryggheten i sina stadskärnor. Det är spännande att vi i Västra Mälardalen nu ges möjlighet att göra detsamma och lyfta våra vackra miljöer”

Sara Schelin, kommunchef i Köping.

”Det är ett intressant projekt som på sikt kan göra våra kommuner både attraktivare och tryggare. Jag ser det som mycket positivt att projektet utgår ifrån hållbarhet och att det vänder sig till både offentliga och privata aktörer. På så vis kan vi skapa en bra helhet”

Anders Neuman, kommundirektör Arboga.

”Att VIS och detta Leaderprojekt tillsammans med fastighetsägare kommer försköna centrum med vacker belysning som dessutom skapar en ökad trygghet så våra medborgare vill vistas på gator och torg även under de mörka kvällarna för att få till en levande stadskärna, är viktigt för en kommun”

Claes-Urban Boström, kommundirektör Kungsör.

”Trygghet är våra hyresgästers viktigaste fråga. Känner man sig inte trygg så flyttar man. Att lysa upp mörka delar bidrar till en helhet som gör fastigheter och grönområden tryggare. Dessutom vill vi som fastighetsägare gärna belysa vackra fasader som gör hyresgäster stolta över sitt boende och lockar nya”

Håkan Larsson, VD Sturestaden.

”Bra belysning är i många avseenden en stark bidragande faktor till att man upplever sig trygg och säker i olika miljöer, att känna att man blir sedd men även att man tydligt kan se. I min roll som säkerhetssamordnare i Arboga och Kungsörs kommuner har jag ett trygghetsskapande och brottsförebyggande uppdrag och välkomnar initiativet med ljusprojektet. Jag ser med spänning fram emot att se vad arbetet mynnar ut i”

Andreas Ahlsén, säkerhetssamordnare.

Projektledare är Tobias Gillberg och projektet kommer pågå mellan oktober 2022 och december 2024.

Rahaf kämpar på riktigt

Skrivet av Johanna Ericson den 8 september, 2022. Postad i BO & LEVA, Förebild, Intervju.

Rahaf Ramdo är en Förebild här i Västra Mälardalen, men är känd långt utanför våra kommungränser. Engagemanget att hjälpa utsatta kvinnor och kampen för jämställdhet har spridit sig till såväl TV4-soffan som Dagens Nyheter. Efter att ha startat en Facebooksida i syfte att motverka desinformation om den svenska socialtjänsten hörde media av sig.
“De ville veta mer om mig, om vem jag är och varför jag gör det här.”

Rahaf Ramdo startade en Facebookgrupp för att motverka desinformation om socialtjänsten.

Den omtalade Facebooksidan skapades ur en insikt som Rahaf fick efter några år som anställd inom socialtjänsten. Hon förstod att det förekommer oro och desinformation om hur socialtjänsten fungerar.
“Det är många kvinnor som hör av sig till mig om att deras män hotar med att socialtjänsten tar barnen ifrån dem om de kontaktar myndigheter. Detta gör att många är rädda för att kontakta oss på socialtjänsten om de behöver hjälp med något. Det rör sig många osanningar om hur socialtjänsten fungerar. Jag har svarat alla som har kontaktat mig hittills, men hinner inte svara så snabbt som jag vill. Jag har tryckt på både hos SKR och Socialstyrelsen och förklarat att det behövs fler Rahaf, jag hinner inte med alla frågor.”
Rahafs påtryckningar har gett resultat, frågan om desinformation har lyfts upp till riksdagsnivå och idag arbetas det med problemet, något Rahaf är tacksam för även om hon tycker det går långsamt.

Att ta sig tid till den här typen av samhällsinsats kräver både energi och mod. Hon tampas mot en konstant känsla av att aldrig hinna tillräckligt, och har dessutom blivit kontaktad av de som vill tysta ner henne.
“Jag har blivit hotad, några säger att jag är en lögnare. Men jag får många snälla kommentarer också, jag har gjort skillnad för många.”

Rahaf kom till Sverige från Aleppo, Syrien 2013. Tillsammans med make och nyfödd dotter tog de sig fram genom Europa via bil, flyg, gummibåt och till fots. Ibland “med hjälp av” smugglare som såg sin chans att tjäna en hacka på människor som redan blivit av med allt. Förhållandena var tuffa, under nästan två veckor bodde 17 personer tillsammans i en tvårumslägenhet, vid ett annat tillfälle blev de hotade till livet av smugglaren som släppt av dem vid Greklands kust. Den långa och svåra resan kantades av stress, ovisshet och sorg.
“Vi lämnade allt för att vår dotter inte skulle behöva uppleva krig”, säger Rahaf på imponerande flytande svenska.

“Jag har gått på allt som fanns att gå på sedan vi kom hit”, säger Rahaf. “Jag har letat upp språkcaféer, biblioteksträffar och annat. Aktiviteterna hittade jag själv, det var ingen som direkt informerade mig om vad som fanns, men jag bestämde mig för att klara språket.”
Hon tog sig igenom SFI med ovanligt snabb hastighet, snart fick hon jobb som språkstöd och handledare för nyanlända och därefter anställning som handläggare för arbetssökande. Att jobba med människor har alltid varit målet. Drömmen under gymnasietiden var att läsa till psykolog, berättar hon. I Syrien var yrket dock ett osäkert kort med få arbetstillfällen. Istället pluggade hon till engelsklärare hemma i Aleppo, tyvärr hann hon aldrig få ut sin examen innan kriget tvingade dem att fly.

Längtan till utveckling har alltid varit en stark drivkraft för Rahaf som efter att par år som jobbcoach bestämde sig för att studera till socionom på Örebro universitet. Akademiska studier på hög nivå med inlämningsuppgifter, tentor och föreläsningar kan kännas som en utmaning för de flesta, lägg sedan till att göra detta på ett i princip helt nytt språk.
“Det var svårt”, säger Rahaf. “Vissa ville inte göra grupparbeten med mig för att de inte trodde jag skulle bidra med något. Det var inte roligt. Men även om jag ibland behövde läsa en bok tre gånger för att förstå allt så klarade jag min examen på samma tid som alla andra. Dessutom jobbade jag extra under tiden, det var tufft men jag fixade det.”

Rahaf tog sig igenom SFI i hög fart, därefter blev det socionomstudier på Örebro universitet.

Efter examen väntade fast jobb på socialtjänsten i Köping. Idag arbetar hon i hemstaden Arboga som barnföljare, ett viktigt arbete för att värna barns rättigheter till ett tryggt liv, menar hon.
“Jag blir rörd när jag tänker på mitt jobb. Jag skapar förtroende och relationer som är viktiga för barnen. Jag kan göra skillnad.”

Just det där att påverka och göra skillnad har också lett Rahaf in i lokalpolitiken.
“Jag gillar att reflektera och diskutera värderingar. Jag vill skapa förändring, en viktig fråga för mig är integrationen, jag har ju sett det från mitt håll, jag är en av dem. Det finns saker som inte funkar där.”
Även jämställdhet är en hjärtefråga.
“Jag såg tidigt att kvinnor och män inte får samma förutsättningar i Syrien, det gällde även mellan mig och min pappa. Vi hade inte samma kvinnosyn även om vi alltid har kunnat diskutera och jag har alltid kunnat övertyga honom till slut. Jag har alltid klätt mig lite annorlunda till exempel, lite mer färgglatt, inte som alla andra kvinnor i Syrien.”

Rahaf är en person som hinner mycket. Vardagen är hektisk och välfylld av aktiviteter som att åka till dotterns ridlektioner och basketträningar. Skulle det finnas tid över tar hon gärna en och annan promenad eller en simtur i poolen. Rahafs make Majd är även han aktiv inom politiken och är dessutom företagsledare inom rekrytering. Det är en aktiv familj.
Vad annars, kan man tänka. Det kräver handlingskraft att fixa SFI i rekordfart, skaffa högskoleexamen fastän man är ny på språket, få fast jobb, bli influencer och dessutom lokalpolitiker. Finns det fler mål att uppnå, tro?
“Jo, jag har faktiskt fler mål”, skrattar Rahaf. “Jag har ett framtidsmål att kunna erbjuda utsatta kvinnor och barn skyddande boenden av bra kvalitet. Och om jag känner att jag kan göra en förändring i samhället genom politiken kommer jag fortsätta med det. Min man säger att jag också måste vila och ta det lugnt ibland. Men om man vill så kan man, brukar jag svara då.”

Länk till film.

Av Johanna Ericson, september 2022.

Andreas Forsberg engageras till utvecklingsprojekt

Skrivet av VastraMalardalen den 8 september, 2022. Postad i Vision VM.

Arkitekten Andreas Forsberg från AQ3 Arkitektur AB engageras av ViS för att ta fram visionsförslag på hur platser i Västra Mälardalen kan utvecklas.

Uppdraget innefattar att ta fram ett antal skisser som skall kunna ligga till grund för positiv stadsutveckling samt bostadsbyggande i Västra Mälardalen.
Arbetet kommer att innehålla analyser, ställningstaganden och skissförslag på ett antal projekt i centrala delarna av Arboga, Köping och Kungsör.

”Visionsförslaget och samarbetet med Andreas Forsberg är ett bra initiativ av ViS för fortsatt utveckling av vårt vackra Arboga och Västra Mälardalen. Det ska bli mycket spännande att få se visionsskisser över hur den gamla stadens värden i Arboga kan möta framtiden.” Ricardo Dojorti, samhällsbyggnadschef Arboga.

”Spännande möten kommer att ske mellan näringsliv, kommun och ViS i ett kreativt samarbete för att bidra till att utveckla Köpings stadskärna samt det fina å-stråket mot Inre hamnen. Det är en del av ett tvärsektoriellt arbete i syfte att stärka attraktionskraften till kommunerna i Västra Mälardalen.” Gun Törnblad, samhällsbyggnadschef Köping

“Vi ser fram emot att jobba med Andreas Forsberg. Ett samarbete som vi tror blir ett finfint komplement till kommunernas pågående centrumutveckling.” Ida-Maria Rydberg, näringslivschef Kungsör

Ett spännande projekt och mer information kommer löpande.

Lediga bostäder

Skrivet av VastraMalardalen den 30 augusti, 2022. Postad i BO & LEVA.

Vill du förändra något i livet, kanske nytt bostad? Det finns en mängd olika typer av boende i Västra Mälardalen