Fira företagen i Västra Mälardalen

Nu är det dags att fira företagen

i Västra Mälardalen!

Fredagen den 29/9 klockan 18.30 smäller det.
Årets VM-fest äger rum på Kungsörstorp och under kvällen blir det mat, mingel och underhållning. Stort fokus ligger såklart på att prisa våra företag.

I år sker många av nomineringarna internt av de olika prisägarna men vi övriga Västra Mälardalingar kommer att kunna hjälpa till att nominera i kategorierna Årets Besöksmål och Årets Nystartare. Du kan lämna dina förslag till och med den 12/5.

Mer information kommer att läggas in på den här sidan fortlöpande.

Årets kategorier

  • Årets Nystartare
  • Året Besöksmål
  • Årets Hållbarhetspris – Sparbanken Västra Mälardalen
  • Årets Teknikpris – Industriföreningen Västra Mälardalen
  • Årets Handelspris – Västra Mälardalen handel
  • Årets Tillväxtpris – Almi
  • Årets Klöver Dam – Klöver Dam
  • Årets Företag – Företagarna Västra Mälardalen

Sponsor?
Är du intresserad av att sponsra VM-festen, hör av dig till Mathias Axelsson.

Frågor och funderingar besvaras av projektledare Mathias Axelsson.
mathias@vastramalardalen.se
0708-21 36 08

Fortsätt läsa

En kreativ och hållbar oas

Gamla Stans Kreativa är en udda butik på Östra Långgatan i Köping som med estetisk fingertoppskänsla, gröna och feministiska värderingar, och passion för det närproducerade inte bara lockar kunder från trakten, utan också har blivit en destination för nyfikna från större städer. Här träffar jag grundaren Linnea Holst och medarbetaren Sofia Björnberg, över en kopp kaffe för ett samtal om kreativitet, atmosfär, hållbarhet, och eftertänksam konsumtion.

Lokalerna är inredda med omsorg av återbrukat material, vilket ger miljön en helt egen karaktär. Cirkularitet och hållbarhet är vägledande principer också vad gäller utbudet: handplockade vintagekläder, närproducerat konsthantverk, inredningsaccessoarer, böcker, lokalt mathantverk, leksaker, och mycket mer.

Att kalla Gamla Stans Kreativa för en butik är förresten bara en del av sanningen. Det är också en plats för samtal, skapande, och upplevelser. Här finns en smyckesverkstad och nyöppnade studion – Kreativa rummet – som används till föreställningar, föreläsningar, och en återkommande second hand-marknad. Kreativa rummet hyrs också ut till företag som söker en inspirerande miljö till workshops och möten.

Vilken är drivkraften?

Linnea: Att skapa en kreativ oas i Köping. Vi drivs av att skapa. För mig var det tidigare att fotografera och skapa smycken. Nu handlar det mer om att jobba övergripande med att skapa en kreativ och hållbar miljö – att göra något som man verkligen kan stå för.

Sofia: Vi är ett kvinnligt gäng som använder vår kreativitet för att skapa något eget. Vi jobbar för att stärka kvinnligt entreprenörskap och kreativitet. Det är viktigt. Jag har jobbat här ett halvår nu. Linnea och jag har känt varandra länge och har alltid klickat vad gäller det kreativa. Redan innan visste jag att det här var en miljö jag skulle trivas i. Det är fantastiskt att vara med och utveckla den.

Ni låter mer som kreatörer än som butikssäljare.

Linnea: Jag kommer från den världen. Jag jobbade som fotograf och fotoassistent innan jag och min man återvände till Köping. Jag har med mig det sättet att arbeta på. Vi har massor av idéer om hur vi kan utvecklas.

Sofia: Jobbet handlar om många olika saker. Om att möta kunder förstås. Men också väldigt mycket om utveckling av verksamheten och nya produkter. För mig är Gamla Stans Kreativa också en miljö där jag får utlopp för mitt intresse för foto och inredning.

Gamla Stans Kreativa funkar som ett paraply för flera verksamheter – och ett stort och brokigt produktutbud. Hur får ni ihop det till en helhet?

Sofia: Det är atmosfären. Allt har samma känsla. Musiken, utbudet, det visuella uttrycket, och hur vi umgås med varandra och kunderna. Det är en mjuk, kreativ och tillåtande mötesplats.

Linnea: Mångfalden är vår största tillgång och största utmaning. Vi utgår hela tiden från våra värderingar och känslan som vi skapat. Allt vi gör följer samma grundkänsla som vi aldrig gör avkall på. Vi tackar nej till produkter som skulle sälja jättebra om de inte passar vår känsla. Vi jobbar väldigt mycket med den rumsliga miljön. Det tror jag är skälet till att så många kunder säger att det finns så mycket att upptäcka, men att det ändå inte känns rörigt.

Det är i mitten av april. Nu känns det att det är vår på riktigt. Men det är också den tiden på året då vi som bor i Sverige redan gjort slut på vår andel av jordens resurser. Från och med nu stjäl vi från framtida generationer och från människor i andra delar av världen som har det betydligt sämre än vi. Hur förhåller ni er som butik till överkonsumtionen?

Linnea: Vi uppmanar människor till att handla med eftertanke. Att göra medvetna val och satsa på sådant som håller länge och som kan ärvas. Idag pratas det mycket om att varje individ måste välja. Men vi som driver butiker måste också underlätta genom att erbjuda bra val. Därför har vi en stor andel hållbara och rättvisemärkta produkter. Målet är att det ska vara 100 %, men vi är inte riktigt där ännu. Dessutom utvecklar vi second hand-avdelningen. Där kan alla handla med gott samvete. Men det är problematiskt med konsumtion. Det känns bra att utveckla koncept som Kreativa rummet som inte alls handlar om att sälja varor.

Sofia: Vi har också mycket närproducerat, som sakerna vi själva tillverkar, keramik, och ätbara produkter. Att sprida kunskap om hållbarhetsfrågor är också viktigt. Kunskap skapar mervärde.

Linnea: Det är viktigt att kunderna förstår varför våra leksaker är gjorda av trä och gummispill och varför mjölet vi säljer är dyrare än det industritillverkade i den vanliga matbutiken. Jo, det är för att det kommer från en liten kvarn åtta kilometer härifrån. Det vore kul med en återbruksdel. Men vi har ju två fina grannar på gatan som ägnar sig åt precis det: Cajsa, som skapar nya kläder av gamla, och skomakaren.

 

Berätta mer om satsningen på vintagekläder!

Linnea: Det viktigaste är det cirkulära. Men det är också service för våra kunder, att vi hjälper dem att sälja kläder de inte längre använder. Plaggen är utvalda och här finns inga plagg som är så billiga att de nästan är gratis. Vi vill förändra synen på second hand. Varför ska ett plagg förlora värde för att det använts kanske tio gånger? Folk ser värdet i antika möbler. Så borde det vara med kläder också.

Ni vill skapa en kreativ oas. Vad behövs i Köping för att göra staden mer kreativ och hållbar?

Sofia: Det finns många kreatörer: Köpings musteri, Munktorps Prästgård, och Lina & Lera … Ge kreatörerna och alla små, roliga aktörer utrymme i centrum så blir det mer liv här! Dessutom blir deras produkter tillgängliga för fler.

Linnea: Bondens marknad vore toppen. När jag och min man bodde i Västerås handlade vi där varje vecka. Det skulle också behövas en riktigt bra lekplats inne i stan. Det skulle locka familjerna till stadskärnan. Då kan man sitta och umgås över en kopp kaffe när barnen leker – och passa på att besöka butikerna i centrum.

Vice riksbankchefen på besök

Vice riksbankschef Henry Olsson besökte Arboga och fick bland annat ta del av Saab/Combitechs ingenjörskonst.

Under dagen var han bland annat på Sparbanken Västra Mälardalen, Saab/Combitech och Arboga kommun. Temat för föredraget var krig och inflation. Henry Olsson berättade om samband och effekter men avslutade med positiva toner. Han påpekade även Västra Mälardalens fördelaktiga läge.

ViS var värd för lunchen på Gyllene Balken.

 

Sällskapet fick även en ta del av Saab/Combitechs arbete och förevisning av AMPA (Antennmätplats Arboga) och lokala 5G-bubblor. Ingenjörskompetens på hög nivå i Arboga.

Combitechs VD Jessica Öberg halvvägs upp på Gripens vinge. Foto: Saab/Combitech
Gripen hissas upp 25 meter för radartester på AMPA. Foto: Saab/Combitech

 

Marika – en engagerad Klöver Dam

Marika Axensjö flyttade från Stockholm till Arboga och driver nu egen firma inom kommunikation och språkvård. Hon är också engagerad i föreningen Klöver Dam och tycker att fler duktiga företagare borde träffas och samverka ännu mer.

Hej Marika, hur hamnade du här i Västra Mälardalen?

Jag har varit här i nästan trettio års tid på somrarna för jag har en svägerska som kommer härifrån, henne har jag känt sedan jag var 18 år. Men jag har bott i Stockholm och jobbat där hela mitt liv tills för fem år sedan då jag flyttade hit. Jag har alltid tyckt om Arboga, även innan tanken kom upp att flytta så kändes det alltid bra i kroppen när jag kom hit. Och när jag valde att starta eget så flyttade jag hit.

Vad är största skillnaden från att bo i en storstad?

Jag hade väl tröttnat lite på Stockholm. Min dotter, mamma och bror bor kvar där och jag åker ofta dit men jag kände inte att jag ville leva där. Främst för att det var dyrt och när jag skulle starta eget behövde jag lite lugn och ro och bo på en plats där jag trivs. Jag ville börja om på nytt.

Närheten är den största skillnaden. Jag körde ju alltid bil i Stockholm, så här är det inte så stor skillnad att åka på kundmöten till Köping, Kungsör eller Örebro. Även naturen vill jag vara nära, jag bodde nära naturen i Stockholm också.Det kan låta fånigt men här är det nästan alltid gratis parkering.

Sammantaget, hur vill jag ha mitt liv? Vad mår jag bra av, vad vill jag lägga min energi på? Jag har inte ångrat mig en dag.

Vad jobbar du med?

Jag är kommunikatör i botten, det är mitt yrke och det jag jobbat som på Karolinska Universitetssjukhuset. Senaste 20 åren med inriktning mot webb.

Nu gör jag hemsidor från grunden, med inriktning på språk, textgranskning och hur man kommunicerar. Konsulterar i text och kommunikation och erbjuder även administrativa tjänster. Tillgänglighetsanpassning är också med i mitt arbete, nyligen gjorde jag en hemsida där en av målgrupperna är synskadade, med de verktyg som behövs för dem.

Hur gick det att etablera sig här?

Jag hade inte kniven mot strupen utan kunde ta det lugnt och började smått och gick med i olika nätverk och utvecklade min egen hemsida. Nu har jag kunder i Arboga, Köping och Kungsör men även i Göteborg, Stockholm och i norra Sverige. Mest jobbar jag hemifrån och det funkar jättebra. Men de i närheten försöker jag träffa.

Vilka nätverk gick du med?

Först hade jag kontakt med näringslivsenheten i Arboga och fick massor av tips. Bland annat om olika nätverk och då var det Klöver Dam jag gick med ganska snabbt. Det var ett bra sammanhang. Sen gick jag med i företagarna och Arboga i Centrum. Så har jag försökt gå på det som anordnats, morgonsoffor och utbildningar som anordnats.

Var det lätt att hitta sammanhang?

Ja det tycker jag faktiskt. Med stor hjälp från näringslivsenheten. Man fick extremt bra hjälp och förståelse och jag kände mig otroligt välkommen. Jag hade erfarenhet av offentlig verksamhet och var man vänder sig och att man behöver få den informationen, med företagarregister bland annat. Alla kanske inte vet eller ett eget initiativ, men det är bra att vända sig till näringslivsenheten.

Vad ger det att träffa likasinnade i ett nätverk?

Främst ger det kontakter som kan ge uppdrag. Men också känslan av att man inte är ensam, man blir stärkt av varandra. Alla har samma utmaningar men gemensamt är att det är klart man klarar av det.

Du är ju engagerad i Klöver Dam, kan du berätta om föreningen?

Den viktigaste frågan idag är att hitta samarbeten. Det är ofta samma personer som syns men det är extremt många duktiga som skulle kunna synas mer. Syftet med Klöver Dam är att stötta varandra i sitt företagande eller det man brinner för. Ge tips och råd och erfarenhet till varandra. Vi har medlemsmöten två till fyra gånger om året och så anordnar vi besök hos varandra eller träffas förutsättningslöst på ett café och jobbar tillsammans. Vi har också anordnat föreläsningar. Vi pratar mycket om vad medlemmarna vill få ut av föreningen och vad de vill få hjälp med. Det sker väldigt mycket.

Hur mycket handlar det om företagande för just kvinnor i föreningen?

Jag är inte med i föreningen för att jag är kvinna, men föreningen kom ju till som en gemensamhetsgrej eftersom man tampades med samma utmaningar. Att man inte kände sig “rätt” i andra nätverk. Men min bild är att vi träffas för att vi är företagsamma.

Vad skulle du säga till andra som är nyfikna på VM?

Det funkar fantastiskt bra att jobba här, det finns allt och företagsklimatet är bra som jag upplevt det. Jag tycker det är bra!

Yaras miljardsatsning ger sprängämne och värme

I maj 2016 murade dåvarande kommunalrådet Elizabeth Salomonsson symboliskt den första tegelstenen i Yaras nya salpetersyrafabrik i Köping. I dag står anläggningen färdig till en kostnad av 1700 miljoner kronor. (Film: Ulf Eneroth)

Som en udda fågel i en region präglad av metallindustrier har Yaras processindustri varit en betydelsefull aktör i Köpings näringsliv i snart 80 år. Först som tillverkare av konstgödsel under sextio år, men sedan 2007 fokuserat på nischprodukten tekniskt nitrat (TN). Det är ett civilt sprängämne som transporteras ut i flytande ammoniumnitratlösning till främst gruvindustrin i Sverige men som även skeppas i fast form ut på världsmarknaden.

Produktskiftet var ett strategiskt val; att gå från liten aktör på en stor marknad (konstgödsel) till en förhållandevis stor aktör på en mindre marknad (tekniskt nitrat). Yaras anläggning vid Nya Hamnvägen är samtidigt dominerande leverantör av spillvärme som värmer halva Köping och numera även delar av Arboga och Kolsva via ett utvidgat fjärrvärmenät.

Svenska Salpeterverken, Supra och Hydro Agri. Företaget Yara i Köping har haft många namn under årens lopp. Den tidigare produktionen av konstgödsel har ersatts med produktion av ett civilt sprängämne. (Foto: Yara)

Den största investeringen någonsin
Avgörande för framtidstron vid Yara är beslutet 2015 av största enskilda investeringen någonsin av ett företag i regionen. 1700 miljoner kronor (!) investerades för att ersätta en äldre salpetersyrafabrik på industriområdet, och Yara tog den nya fabriken i anspråk fyra år senare. Då hade en rad nålsögon passerats, inte minst den logistiska utmaningen att hålla igång ordinarie drift och produktionen samtidigt som byggnationen genomfördes under rigorösa säkerhetsregler. Som mest var 800 (!) anlitade tekniker, svetsare, elektriker och byggare verksamma inom Yaras grindar – samtidigt.

Den kolossala investeringen kom efter att Mark- och miljödomstolens gav tillstånd till en årlig produktion av en halv miljon ton salpetersyra, en halv miljon ton ammoniumnitrat, 390 000 ton tekniskt ammoniumnitrat och bereda 160 000 ton kemikalier. Yara har inte nått dessa maxnivåer, och platschefen Axel Sylvén förklarar det med främst covidpandemin och kriget i Ukraina:
– Covidpandemin påverkade såväl leveranser som logistik vilket givetvis satte spår i ekonomin.
Pandemin hann knappt ebba ut förrän Rysslands anfallskrig i Ukraina bröt ut.
– Det påverkade våra leveranskedjor och drabbade produktionskapaciteten. Vi har haft svårare att få ut våra produkter.
Pandemi och krig i Europa kunde inte förutspås när beslutet om miljardinvesteringen togs, men platschefen Sylvén är inte bekymrad. Det finns trots allt en lokal och positiv faktor:
– Trots en stökig omvärld har vi inom Yara fått ”köra på” vid anläggningen i Köping när systerfabriker och andra företag ute i Europa tvingats stänga ned. Vi är fortfarande trygga med situationen och står redo när marknaden växlar upp.

Axel Sylvén är platschef vid Yara. Det omfattande rörnätet i anläggningen är en del av megainvesteringen i processindustrin vid Nya Hamnvägen i Köping. (Foto: Ulf Eneroth)

Win-win för Yara och kommunen
Leveranser av Yaras spillvärme till kommunala bolaget Västra Mälardalens Energi är samtidigt av betydelse för företagets framtid i Köping.
– Våra konkurrenter har anläggningar vid havet och därmed billigare logistik, säger Axel Sylvén. Vi kompenserar det med en stabil intäkt för värmen till Köpingsborna.
Under 2022 levererades 130 000 megawattimmar – mest vintertid – till kommunen. Mars 2023 blev en rekordmånad med leverans av 21 000 megawattimmar.
– Vi uppskattar det stabila partnerskapet som ju är ett win-win-läge för Yara och kommunen. Köpingsborna får samtidigt fjärrvärme till ett pris som länge varit bland de lägsta i landet.
Ett nytt tioårsavtal för fortsatta värmeleveranser förbereds och kommer att signeras inom kort.
Yara i Köping förbereder sig dessutom för att möta stora pensionsavgångar. 60-talisterna bland de 120 anställda ska ersättas av yngre medarbetare som ska lära sig processindustrin.
– Det ställer höga krav på internutbildning, och vi har nya program igång för att få in nya operatörer, säger Axel Sylvén.

 

Ulf Eneroth

Vilken kväll det blev när Dahlen inspirerade Västra Mälardalen!

Runt 200 Västra Mälardalingar kom till Medborgarhuset den 17/4 för att lyssna på Micael Dahlen.
Många känner igen Micael från TV, där han med jämna mellanrum kommenterar och förklarar den ekonomiska utvecklingen. Särskilt intresserad är han av kopplingen till lycka och hur lycka kan kopplas till ekonomi.

Några lyckofaktorer faktorer enligt Dahlen:
– Lyckligast är vi i lagom stora städer, storstäder ökar känslan av ensamhet.
– Att ha gott om utrymme ökar lyckokänslan.
– Att det finns en känsla av att platsen utvecklas och vill växa ökar känslan av lycka.

Föreläsningen är en del av Attityder 3.0.
“Det var en superlyckad kväll”, säger projektledare Johanna Ericson. “Micael var ett gjutet förstaval som storföreläsare i Attityder. Han belyser tänkvärda och viktiga frågor. Han belyser tänkvärda och viktiga frågor och delade med sig av forskning kring lycka på sitt speciella och underfundiga sätt med en stor portion humor.  Stort tack till alla som kom och bidrog!”

 

Hej du som är ledare i ett företag i Västra Mälardalen! 

Den 26/5 Peppe Ekmark för dig och andra företagsledare på Forum i Köping.
“Led med kärlek för att öka lönsamheten dramatiskt” heter föreläsningen, frukost och nätverkande ingår!

Eventet är ett samarbete mellan Köping Stars, Västra Mälardalen i Samverkan och Bokadero Arena.

Eventuella frågor besvaras av: mathias@vastramalardalen.se

“Jag är väl på mitt vis, jag är inte killen i centrum, men jag fixar där bakom. Och så litar jag på min personal.”

Jan Norling gillar egentligen inte att bli intervjuad och vill helst inte stå i rampljuset alls, men förstår att det ibland ingår i jobbet. Så idag tar sig Sejfos VD tid för både pratstund och rundvandring i de fräscha lokalerna på Rosenlundsgatan i Köping.
Sejfo har sedan 1991 konstruerat och levererat lösningar inom automation och IT. Kunderna finns främst inom fordons-, läkemedels- och energiindustrin, många av dem är stora bolag och koncerner.
“Här inne finns en del saker som du inte får se”, säger Jan. “Våra lösningar är specialskapade för kunden, vi är uppfinnare kan man säga.”

Engagemang och entusiasm för verksamheten märks omedelbart, och det är inte särskilt förvånande att upptäcka diplom och utmärkelser av olika slag på väggarna. Jan är väldigt stolt över företagets framgångar, även om han helst slipper hålla tacktalet.
“Jag skickar gärna någon annan till prisutdelningar och annat som innebär att man ska synas. Jag kan vara både bestämd och envis, men scenen är inget för mig om jag får välja.”


Jan visar runt i de fräscha lokalerna på Rosenlundsgatan i Köping.

Sporten fortfarande viktig
Nej, strålkastarljus är inget för småstadskillen Jan som fortfarande bor kvar i Kungsör där han växte upp. Där var det lugnt och bra att vara ung, med mycket utrymme för sport. Under uppväxten var det mest fotboll och hockey som gällde, men även tennis och pingis.
Sporten är fortfarande en viktig del av livet.  Jan har varit tränare för grabbens hockeylag och har inte bangat för att hänga med dottern ut på ridtur.
“Jag tycker det är jättekul att rida, vi har haft hästar i familjen, då är det ju bara att hjälpa till. Det är kul med hästar!”
För egen del blir det mest padel nu för tiden. Där får han utlopp för den där envisheten och ibland även vinnarskallen.
“Ibland blev jag osams med frugan när vi spelade golf ihop”, skrattar han. “Sport är på allvar för mig.”

Han beskriver också sporten som ett bra sätt att stänga av jobbet, för det måste man, menar han. Som VD för ett företag i ständig utveckling skulle man lätt kunna jobba dygnet runt.
“Vissa dagar och perioder i livet har jag jobbat sjukt mycket. Nu är jag bättre på att stänga av. Man måste hålla i längden och tänka långsiktigt. Jag har en regel, när jag kliver ur bilen där hemma är jag ledig. Jag klarar det hyftsat. Sporten hjälper.”

VD-resan
Jan har varit VD för Sejfo sedan 2000. Han är stolt och tacksam över resan som det har inneburit.
“Vi har faktiskt gått med vinst alla år utom ett enda sedan dess. Det finns självklart både för- och nackdelar med att vara VD, det mesta är positivt, jag har fått uppleva så mycket som jag aldrig skulle ha sett annars, har rest till USA och Kina och andra spännande platser.”


Sejfo har fått flera utmärkelser och priser, men Jan ber helst någon annan att stå i rampljuset.

Resan till VD-posten började nog egentligen redan under barndomen i det teknikintresse som fick honom att vända och vrida på maskiner och konstruktioner.
“Jag har aldrig varit rädd för att testa, jag har plockat isär motorer och skruvat mycket där hemma.”
Gymnasievalet blev teknikprogrammet med inriktning på maskinteknik, vilket sen resulterade i ett jobb på konstruktionsfirman i Köping där han gjorde sitt specialarbete.

Värnplikten kallade till en tjänst vid ingenjörstruppen i Södertälje. Även om det innebar mer skrivbordsjobb och studier än fältupplevelser var det en intressant tid:
“Det var en helt annan disciplin än man var van vid. Det var ordning och reda, det gillade jag.”

Tillbaka i arbetslivet var det som konsult på Volvo Cars som han skulle möta de personer som kom att betyda början på en ny era för Jan. Tre av konstruktörerna hade bestämt sig för att starta eget. Jan blev den fjärde som följde med för att börja lägga grunden till Sejfo.
“Jag hängde med dem till det nybildade Sejfo från början, först som konsult, sedan som anställd. Det har varit en spännande resa, vi har vuxit men ganska långsamt. Kunderna i fordonsindustrin har fostrat oss, de är tuffa, det är en bra skola, vi har lärt oss av dem. Idag är vi cirka 80 personer som jobbar här. De flesta är ingenjörer.”

Framgången är medarbetarna
Att driva ett framgångsrikt bolag kräver både fokus och uthållighet. Då är det viktigt att minnas varför man gör det man gör. För Jan är en nöjd kund del av payoffen.
“Att få se det man har gjort när det är klart och står där ute hos en av våra fantastiska kunder är en belöning.”

Framgång går dock att mäta på flera sätt menar Jan. Sejfo har låg sjukfrånvaro och liten personalomsättning.
“Det säger nog en del. Sejfos framgång beror på duktiga medarbetare, de betyder allt. Vi är ett skapande bolag där kunderna är ganska tuffa, då gäller det att lita på varandra. Jag litar på min personal och är nog bra på att delegera, att låta dem ta ansvar och driva sina uppgifter.”

En annan framgångsfaktor kan också vara ett kontinuerligt arbete med processer och rutiner, menar han. Och ett transparent informationsflöde. Jan skriver VD-brev för att informera medarbetarna, dessutom finns det löpande statusuppdateringar att ta del av.
“Men jag skulle behöva bli bättre på sociala medier, fast nu går jag en kurs och har skaffat ett Linkedinkonto. Det är stort för mig. Min dotter skapade ett Facebook-konto åt mig, men där är jag usel. Här på jobbet har vi duktiga medarbetare som lägger ut nyheter åt oss. Det är bra.”


Jan är en Förebild i Västra Mälardalen.

En Förebild i Västra Mälardalen
Jan är en tydlig Förebild och även om det antagligen gjorde honom lite obekväm fick han ta emot ViS utmärkelse för att han är en person som gör skillnad i Västra Mälardalen. På diplomet lyfts den tydliga entreprenörsådran, den positiva attityden, den starka viljan och den aldrig sinande energin.
Efter dagens intervju är det lätt att förstå ordvalen.
“Jag är väldigt stolt över att vi har så pass stora kunder trots att vi är ett litet bolag. Våra kunder är från A-listan, det är ganska häftigt. Vi har hållit på så länge nu och lär oss hela tiden, men vi vet vad vi kan. Det är en styrka. Sen har jag nog nytta av att jag både är fyrkantig och kreativ. Jag är väl på mitt vis, jag är inte killen i centrum, men fixar där bakom.”
Och den där positiva attityden?
“Jo, det stämmer nog. Jag tror nog innerst inne att det alltid ordnar sig. Det blir roadbumps ibland, men det fixar sig.”

Av Johanna Ericson, mars 2023.

Med inspiration från Köpenhamn gör Simon Tiredal livet med cykel smidigare

Jag träffar cykelaktivisten och reparatören Simon Tiredal på fiket Två Skator i Arboga en eftermiddag i mars. För bara några dagar sedan var det vår i luften. Nu är ett snöoväder på väg. SMHI har utfärdat varningar i starka färger och i mediernas rubriker trängs ord som “kaos” och “snösmockor”. Väderomslaget känns i luften. Men det hindrar inte Simon. Efter vårt samtal ska han vidare med sin lådcykel för att få ordning på ytterligare några cyklar.

Han har en hel del att göra, även om han konstaterar att det inte direkt är högsäsong just nu. Det har gått snart ett år sedan han återvände till hemstaden Arboga och startade Cykelsmeden – företaget som förenklar cykellivet för Arbogaborna, genom att erbjuda cykelreparation på plats hemma hos dem, eller där deras cyklar råkar befinna sig. Hans arbetsfordon är en nyrenoverad lådcykel med plats för de nödvändiga verktygen.

Hur fick du idén till att starta en mobil cykelverkstad?

Det var när min flickvän Tanja och jag bodde i Köpenhamn. Jag jobbade som scenarbetare, med ljud och ljus, men det fick ett abrupt slut med pandemin. Det var då tanken dök upp. Jag hade lagt märke till att det fanns många cyklar, som stod oanvända och trasiga, i cykelrummet i huset där vi bodde. Så jag satte upp lappar i trappuppgången där jag erbjöd grannarna att reparera deras cyklar. Jag fick napp direkt. Sedan spred det sig till hela kvarteret. Först var det mest en hobby, sedan utvecklade jag det till en mobil cykelverkstad. Det fanns redan cyklande reparatörer i Köpenhamn – jag gjorde en deal med Bikerunner som utvecklat konceptet och fick kunder genom deras bokningsportal på nätet.

Hur hamnade ni i Arboga?

Jag växte upp i Arboga, men flyttade härifrån några år efter gymnasiet, där jag utbildade mig till svetsare. Köpenhamn är en underbar stad – inte minst om man gillar cykling. Där cyklar precis alla. Folk från alla samhällsklasser trängs på samma cykelväg. Det var när vi fick den glada nyheten att vi skulle få barn som vi bestämde oss för att flytta. Efter en kort period på Bornholm, där jag jobbade på Christiania Bikes som svetsare, och några månader i Kalmar, så bestämde vi oss för Arboga. Faktum är att vi mer eller mindre flydde från Bornholm (skratt). Huset var mögligt. Det gick inte att bo där …. Nu har vi snart bott i Arboga ett år.

Köpenhamn är en av Europas bästa cykelstäder. Där görs hälften av alla resor med cykel. Funkar konceptet med en cykelverkstad på två hjul lika bra i Arboga?

Ja! Sommaren och våren gick riktigt bra, bättre än jag vågade hoppas på. Kunderna är glada över att själva slippa transportera sina trasiga cyklar till reparatören. Och för mig är det enkelt att ta mig till alla kunder med min lådcykel.

Vilken är din drivkraft?

Jag vill bidra till att öka cyklandet i trakten, genom att göra det enklare att ha cykel. I Arboga är det egentligen perfekta förutsättningar för att cykla. Många tar bilen helt i onödan. Hälften av alla bilresor som görs i Sverige är kortare än 5 km och i städerna är 80 % kortare än 3–4 km. Många av de resorna skulle vara både billigare och smidigare att göra med cykel. Det är bra för miljön – och man behöver inte gå till gymmet lika ofta.

Idag är både städerna och landsbygden planerade för bilar. Bilen är fortfarande normen. Men nu satsar många storstäder på att ställa om till cykelstäder, med allt fler bilfria områden. Paris siktar på att bli “100 % cyklingsbart” till 2026. l Berlin finns det förutom många cykelvägar också så kallade Fahrradstrassen, där cyklarna har företräde och bilarna bara får köra i 30. Dessutom kan man ta med sig cykeln i kollektivtrafiken. Vad skulle Västra Mälardalen kunna göra för att bli cykelvänligare, hållbarare och därmed också tryggare och roligare?

Dels tycker jag att kommunerna borde göra kampanjer som uppmuntrar folk att cykla. Men ännu viktigare är att göra det tydligare var man kan cykla. Bättre skyltat helt enkelt. Cykelskyltar som visar vägen och avståndet till olika platser. Idag är det inte helt enkelt. Jag tror också att många känner sig lite osäkra på var man får cykla, vilket gör att folk cyklar lite överallt, på trottoarer till exempel, när det inte finns cykelvägar. Jag tycker också att fler transporter borde skötas med cykel. Och kanske göra som i Holland, och ha skolskjutsar med cykel.

Du cyklar ständigt, oavsett om det är sommar eller vinter. Vad har du för tips till andra som vill cykla på vintern?

Underställ är ett krav, minst ett lager. Skalplagg som tål vind och vatten. Ja, man ska sätta på sig så mycket man bara kan. Men också tänka på att man ska kunna ta av sig en del av kläderna, när man cyklat en stund och blivit varm.

Dubbdäck?

Ett dubbdäck fram kanske. Men jag kör inte med dubbdäck. Det rullar bättre utan. Tänk också på att tvätta av cykeln när du har kört i snöslask. Vägsaltet förstör lacken och drivlinan.

En sista fråga: Var tycker du det är roligast att cykla – i staden eller på landet?

Städer är ändå roligast. Det händer så mycket så det finns alltid något att kolla på. Jag tycker om bruset omkring en – jag älskade det i Köpenhamn.

Av: Jens Soneryd.

Stort grattis Månadens Förebild mars 2023 – Henrik och Robert!

Västra Mälardalen, vi har en ny Förebild!
Grattis Henrik Zetterdahl (på bilden) och Robert Alm, Månadens Förebild mars 2023!

Här är motiveringen:
Månadens Förebild går till två personer vars engagemang har gjort avtryck inom såväl idrotten som företagsvärlden i Västra Mälardalen.

Tillsammans driver de framgångsrikt flera bolag inom plåt och ventilation, projektering och montering av solceller samt tillverkning av butiksinredning. 2022 fanns de även med på listan över Kungsörs Tillväxtföretag.

HERO är ett ord som beskriver två lokala hjältar:
HEnrik med sin expertis inom solenergi och RObert som dessutom har bidragit till fotbollen i både Kungsör och övriga Västmanland.

Henrik Zetterdahl och Robert Alm är två personer som gör skillnad i Västra Mälardalen och visar attityder som Västra Mälardalen i samverkan står för: mångfald, öppenhet och stolthet!

Stort grattis önskar Västra Mälardalen i Samverkan.


Henrik Zetterdahl blev överraskad på Företagsfrukosten i Kungsör. På bilden saknas Robert Alm.
Ställplatser lockar golfare till Korslöt

Ställplatser lockar golfare till Korslöt

Nära foten av den gamla fornborgen Korslöt skans stenmur blickar golfparen Stenberg och Åstrand/Eriksson ut...
Kolsvaelever till Auschwitz  – nu för tjugofemte gången

Kolsvaelever till Auschwitz – nu för tjugofemte gången

Skolresor förknippas ofta med glädjefyllda nöjesdestinationer som Liseberg och Gröna Lund eller till djuren i...
Fira företagen i Västra Mälardalen

Fira företagen i Västra Mälardalen

Nu är det dags att fira företagen i Västra Mälardalen! Fredagen den 29/9 klockan 18.30...
En kreativ och hållbar oas

En kreativ och hållbar oas

Gamla Stans Kreativa är en udda butik på Östra Långgatan i Köping som med estetisk...
Vice riksbankchefen på besök

Vice riksbankchefen på besök

Vice riksbankschef Henry Olsson besökte Arboga och fick bland annat ta del av Saab/Combitechs ingenjörskonst...
Sommarjobba som artist

Sommarjobba som artist

Under sommaren kan du som ung kulturintresserad få möjlighet att jobba som underhållare...
Marika – en engagerad Klöver Dam

Marika – en engagerad Klöver Dam

Marika Axensjö flyttade från Stockholm till Arboga och driver nu egen firma inom kommunikation och...
Yaras miljardsatsning ger sprängämne och värme

Yaras miljardsatsning ger sprängämne och värme

I maj 2016 murade dåvarande kommunalrådet Elizabeth Salomonsson symboliskt den första tegelstenen i Yaras nya...
Kungsör bygger Sverige – hälften klart i miniatyrlandet

Kungsör bygger Sverige – hälften klart i miniatyrlandet

 När tåget stannar vid Kungsörs station är Sverigelandskapet bara ett stenkast bort. I närliggande...
Vilken kväll  det blev när Dahlen inspirerade Västra Mälardalen!

Vilken kväll det blev när Dahlen inspirerade Västra Mälardalen!

Runt 200 Västra Mälardalingar kom till Medborgarhuset den 17/4 för att lyssna på Micael Dahlen...
Upplev Västra Mälardalen

Upplev Västra Mälardalen

Nu finns nya turistkatalogen ute! Läs om alla sevärdheter, naturupplevelser och aktiviteter du kan hitta...
Hej du som är ledare i ett företag i Västra Mälardalen! 

Hej du som är ledare i ett företag i Västra Mälardalen! 

Den 26/5 Peppe Ekmark för dig och andra företagsledare på Forum i Köping. “Led med...
“Hagateatern är en plats för alla”

“Hagateatern är en plats för alla”

“Hagateatern är en plats för alla, alla som vill vara med får vara med. Ibland...
Med inspiration från Köpenhamn gör Simon Tiredal livet med cykel smidigare

Med inspiration från Köpenhamn gör Simon Tiredal livet med cykel smidigare

Jag träffar cykelaktivisten och reparatören Simon Tiredal på fiket Två Skator i Arboga en eftermiddag...
Ladda fler
Arboga i Centrum
Bärgslagsbladet Arboga Tidning

Kontakta oss

Mikael Bohman

Ordförande

Johanna Ericson

Marknadsföring/Webb

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev








@ Copyright 2023 Västra Mälardalen i Samverkan.
Sekretess & integritet. Webbdesign: Underbase Media AB