Skip to main content

Vice riksbankchefen på besök

Vice riksbankschef Henry Olsson besökte Arboga och fick bland annat ta del av Saab/Combitechs ingenjörskonst.

Under dagen var han bland annat på Sparbanken Västra Mälardalen, Saab/Combitech och Arboga kommun. Temat för föredraget var krig och inflation. Henry Olsson berättade om samband och effekter men avslutade med positiva toner. Han påpekade även Västra Mälardalens fördelaktiga läge.

ViS var värd för lunchen på Gyllene Balken.

 

Sällskapet fick även en ta del av Saab/Combitechs arbete och förevisning av AMPA (Antennmätplats Arboga) och lokala 5G-bubblor. Ingenjörskompetens på hög nivå i Arboga.

Combitechs VD Jessica Öberg halvvägs upp på Gripens vinge. Foto: Saab/Combitech
Gripen hissas upp 25 meter för radartester på AMPA. Foto: Saab/Combitech

 

“Jag har gett frugan ett presentkort för en spaweekend, men hittills har vi inte hunnit använda det.”

Tillsammans med affärskompanjonen Robert Alm driver Henrik Zetterdahl företag i både Arboga och Kungsör med totalt ca 30 anställda att ansvara för. Och så är han fastighetsägare och hockeyfarsa. Och innebandypappa. Och eftersom det är vårsäsong är han dessutom fotbollsförälder.
“Med tre söner som håller på med sport blir det en del matcher och cuper på helgerna. Vi brukar ta varsitt håll, frugan och jag.”


Henrik är Västra Mälardaling sedan 2006. Tidigare reste han en hel del runt om i världen och har bland annat jobbat i Frankrike.

Även om schemat är välfyllt ser Henrik Zetterdahl lugn och harmonisk ut när vi ses på Hero Solkraft i Arboga.
“Jo, men stressad blir jag också ibland”, säger han. “Av saker man inte vet. När man ska ut på okänt vatten som man inte har full koll på. Till exempel när man har lovat leveranser som visar sig kan bli svåra. Men det bästa är att vara ärlig, det varar alltid längst.”

Företagandets okända vatten till trots är tillvaron som VD, chef och bolagsägare något han älskar och aldrig ångrar.
“Jag driver företag för att det är utvecklande, man jobbar för guldkant i tillvaron. Jag nyttjar väl egentligen sällan möjligheten att vara ledig. Men det är lyckligt att veta att det finns en flexibilitet ändå. Det är underbart roligt att driva företag. Varje dag är en utmaning, men en ganska rolig och spännande utmaning. Det finns många gråa hår och jobbiga tider, men på det stora hela är det en fantastik tillvaro.”

Ingenjören Henrik
Henrik har en bakgrund som ingenjör, först inom kemi, sedan energi. Han är uppvuxen i Norrköping men som projektledare på stora bolag som Arla och Astra Zenica har han fått se en hel del av världen.
“Jag älskade att vara projektledare, jag fick resa mycket och har jobbat utomlands, jag har fått träffa människor från många olika nationaliteter. Och så fick jag gå på spännande utbildningar också, bland annat inom ledarskap, vilket jag nog har nytta av nu.”
Anställning på storbolag var ganska långt från egenföretagande, men ibland tänkte Henrik att det verkade roligt att vara konsult, och få möjlighet att styra sin egen tid.

Det skulle dock ta några år och framför allt en resa till Göteborg innan Henriks företagartankar skulle bli verklighet.
“Vi var ett gäng kompisar som åkte till Göteborg för att kolla på fotboll. På krogen där träffade jag en tjej som råkade bo i Kungsör. Jag bodde i Stockholm då och tänkte att hon också kunde flytta dit, men efter några år av resande började vi leta hus i Kungsör.”
Huset dök upp och Henrik fick jobb på Volvo Powertrain i Köping, men tankarna om att starta eget blev mer och mer påtagliga och tillsammans med den gode vännen Robert Alm utvecklades drömmarna så småningom till planer.
“Vi satt på krogen i Eskilstuna och spånade. Just då var vi inne på att öppna en deli i Kungsör i lokalerna till gamla Algots Järn. Men istället blev det ett trådbockningsföretag.”

Första bolaget Hero Teknik föddes i Kungsör
Stål- och metallföretaget Hero (från Henriks och Roberts initialer) Teknik,  föddes 2008. Henrik minns tiden som intensiv men spännande.
“Vi startade upp med bara oss två, vi jobbade dygnet runt i lokalen i Kungsör. Efter ett par år var vi fem eller sex anställda och behövde mer utrymme. Till slut fick vi möjligheten att flytta in i en gammal bagerilokal.”
Flytten var dyr och energikrävande minns Henrik som helst inte vill upprepa en sådan process. Att äga fastigheten är därför bättre än att hyra, tänkte duon som till slut fick till ett köp.
Intresset för att äga fastigheter tog dem på nya, spännande vägar. I Arboga hittade de lokalen där Arboga och Kungsörs Plåt hade sin verksamhet.
“Vi köpte både fastigheten och verksamheten och började köra företaget i ny regi. Jag kan ventilation och Robert kan plåt. Vi frågade personalen om de ville vara kvar, de är de fortfarande.”

Nästa företag kom till mycket på grund av timing, menar Henrik.
“Vi jobbar ju på tak och fick snart frågan om vi kunde sätta upp solpaneler när vi ändå var där.”
Visst kunde de det. Men först väntade ett halvårs studier för Henriks del inom solenergi i Härnösand. Dit samåkte Henrik med en kille från Eskilstuna. De kom bra överens och Henrik såg möjligheten till ytterligare en kollega.
“Jag registrerade firman Hero Solkraft och sa åt honom att om det här bär sig ska jag ha dig med.”
Och bar sig gjorde det, Henrik och Robert driver idag Hero Solkraft tillsammans med Jimmy Rinta-Ahosom minoritetsägare.


Henrik spenderar mest tid i Arboga där han ansvarar för Hero Solkraft, solcellsföretaget som han äger tillsammans med Robert Alm och Jimmy Rinta-Ahosom.

Henriks bolag är framgångsrika. En del av receptet kan vara noggrannhet med detaljerna, tror han.
“Det ska bli rätt och man får inte hafsa. Jobbar man på hemmamarknaden som vi gör med solcellerna vet man dessutom att man måste sköta sig, annars sprider det sig. Jag vill att kunden ska vara nöjd, ingen ska vara missnöjd, det är ett mål.”

En bra resa är drivkraften
Hur får man sin tid att räcka kan man undra.
“Det är fullt upp”, säger Henrik. “Min fru studerar till mäklare också utöver sitt arbete, så vi har att göra. Hon är väldigt driven och kämpar på väldigt hårt på sitt håll med det. Det blir inte så många lediga stunder i vardagen. Men ibland måste man försöka ta sig tid att ladda batterierna som till exempel att åka på spa. Jag har gett frugan ett presentkort för en spaweekend, men hittills har vi inte hunnit använda det.”

Tur det finns saker som uppväger. För Henrik handlar det mycket om att få möjlighet att utvecklas, det gäller även för de anställda.
“Roligast är att lära nytt och att se individer utvecklas. Det är roligt att anställa människor som kan få blomma ut.”
Henrik berättar att han hörde att utrikesfödda kvinnor ibland har svårt att komma ut på arbetsmarknaden, därför sökte han i den kategorin när han skulle anställa. Han hittade två som han erbjöd jobb, varav den ena fortfarande är kvar.
“Jag tycker om att lära känna nya människor och jag tror jag är bra på att läsa av och se individer. Alla dagar är inte på topp, då är det viktigt att få en klapp på axeln.”

Framåt då? Fler bolag på gång?
“Nej, nu tror jag inte det blir fler företag”, skrattar Henrik. “Nu jobbar jag vidare för en bra ålderdom. Jag vill att den ska bli bra. Jag är nog ingen visionär egentligen, utan jag vill att man ska må bra under resans gång. Och resan är rolig hittills.”

Filmklipp

Av Johanna Ericson maj 2023.

Marika – en engagerad Klöver Dam

Marika Axensjö flyttade från Stockholm till Arboga och driver nu egen firma inom kommunikation och språkvård. Hon är också engagerad i föreningen Klöver Dam och tycker att fler duktiga företagare borde träffas och samverka ännu mer.

Hej Marika, hur hamnade du här i Västra Mälardalen?

Jag har varit här i nästan trettio års tid på somrarna för jag har en svägerska som kommer härifrån, henne har jag känt sedan jag var 18 år. Men jag har bott i Stockholm och jobbat där hela mitt liv tills för fem år sedan då jag flyttade hit. Jag har alltid tyckt om Arboga, även innan tanken kom upp att flytta så kändes det alltid bra i kroppen när jag kom hit. Och när jag valde att starta eget så flyttade jag hit.

Vad är största skillnaden från att bo i en storstad?

Jag hade väl tröttnat lite på Stockholm. Min dotter, mamma och bror bor kvar där och jag åker ofta dit men jag kände inte att jag ville leva där. Främst för att det var dyrt och när jag skulle starta eget behövde jag lite lugn och ro och bo på en plats där jag trivs. Jag ville börja om på nytt.

Närheten är den största skillnaden. Jag körde ju alltid bil i Stockholm, så här är det inte så stor skillnad att åka på kundmöten till Köping, Kungsör eller Örebro. Även naturen vill jag vara nära, jag bodde nära naturen i Stockholm också.Det kan låta fånigt men här är det nästan alltid gratis parkering.

Sammantaget, hur vill jag ha mitt liv? Vad mår jag bra av, vad vill jag lägga min energi på? Jag har inte ångrat mig en dag.

Vad jobbar du med?

Jag är kommunikatör i botten, det är mitt yrke och det jag jobbat som på Karolinska Universitetssjukhuset. Senaste 20 åren med inriktning mot webb.

Nu gör jag hemsidor från grunden, med inriktning på språk, textgranskning och hur man kommunicerar. Konsulterar i text och kommunikation och erbjuder även administrativa tjänster. Tillgänglighetsanpassning är också med i mitt arbete, nyligen gjorde jag en hemsida där en av målgrupperna är synskadade, med de verktyg som behövs för dem.

Hur gick det att etablera sig här?

Jag hade inte kniven mot strupen utan kunde ta det lugnt och började smått och gick med i olika nätverk och utvecklade min egen hemsida. Nu har jag kunder i Arboga, Köping och Kungsör men även i Göteborg, Stockholm och i norra Sverige. Mest jobbar jag hemifrån och det funkar jättebra. Men de i närheten försöker jag träffa.

Vilka nätverk gick du med?

Först hade jag kontakt med näringslivsenheten i Arboga och fick massor av tips. Bland annat om olika nätverk och då var det Klöver Dam jag gick med ganska snabbt. Det var ett bra sammanhang. Sen gick jag med i företagarna och Arboga i Centrum. Så har jag försökt gå på det som anordnats, morgonsoffor och utbildningar som anordnats.

Var det lätt att hitta sammanhang?

Ja det tycker jag faktiskt. Med stor hjälp från näringslivsenheten. Man fick extremt bra hjälp och förståelse och jag kände mig otroligt välkommen. Jag hade erfarenhet av offentlig verksamhet och var man vänder sig och att man behöver få den informationen, med företagarregister bland annat. Alla kanske inte vet eller ett eget initiativ, men det är bra att vända sig till näringslivsenheten.

Vad ger det att träffa likasinnade i ett nätverk?

Främst ger det kontakter som kan ge uppdrag. Men också känslan av att man inte är ensam, man blir stärkt av varandra. Alla har samma utmaningar men gemensamt är att det är klart man klarar av det.

Du är ju engagerad i Klöver Dam, kan du berätta om föreningen?

Den viktigaste frågan idag är att hitta samarbeten. Det är ofta samma personer som syns men det är extremt många duktiga som skulle kunna synas mer. Syftet med Klöver Dam är att stötta varandra i sitt företagande eller det man brinner för. Ge tips och råd och erfarenhet till varandra. Vi har medlemsmöten två till fyra gånger om året och så anordnar vi besök hos varandra eller träffas förutsättningslöst på ett café och jobbar tillsammans. Vi har också anordnat föreläsningar. Vi pratar mycket om vad medlemmarna vill få ut av föreningen och vad de vill få hjälp med. Det sker väldigt mycket.

Hur mycket handlar det om företagande för just kvinnor i föreningen?

Jag är inte med i föreningen för att jag är kvinna, men föreningen kom ju till som en gemensamhetsgrej eftersom man tampades med samma utmaningar. Att man inte kände sig “rätt” i andra nätverk. Men min bild är att vi träffas för att vi är företagsamma.

Vad skulle du säga till andra som är nyfikna på VM?

Det funkar fantastiskt bra att jobba här, det finns allt och företagsklimatet är bra som jag upplevt det. Jag tycker det är bra!

Yaras miljardsatsning ger sprängämne och värme

I maj 2016 murade dåvarande kommunalrådet Elizabeth Salomonsson symboliskt den första tegelstenen i Yaras nya salpetersyrafabrik i Köping. I dag står anläggningen färdig till en kostnad av 1700 miljoner kronor. (Film: Ulf Eneroth)

Som en udda fågel i en region präglad av metallindustrier har Yaras processindustri varit en betydelsefull aktör i Köpings näringsliv i snart 80 år. Först som tillverkare av konstgödsel under sextio år, men sedan 2007 fokuserat på nischprodukten tekniskt nitrat (TN). Det är ett civilt sprängämne som transporteras ut i flytande ammoniumnitratlösning till främst gruvindustrin i Sverige men som även skeppas i fast form ut på världsmarknaden.

Produktskiftet var ett strategiskt val; att gå från liten aktör på en stor marknad (konstgödsel) till en förhållandevis stor aktör på en mindre marknad (tekniskt nitrat). Yaras anläggning vid Nya Hamnvägen är samtidigt dominerande leverantör av spillvärme som värmer halva Köping och numera även delar av Arboga och Kolsva via ett utvidgat fjärrvärmenät.

Svenska Salpeterverken, Supra och Hydro Agri. Företaget Yara i Köping har haft många namn under årens lopp. Den tidigare produktionen av konstgödsel har ersatts med produktion av ett civilt sprängämne. (Foto: Yara)

Den största investeringen någonsin
Avgörande för framtidstron vid Yara är beslutet 2015 av största enskilda investeringen någonsin av ett företag i regionen. 1700 miljoner kronor (!) investerades för att ersätta en äldre salpetersyrafabrik på industriområdet, och Yara tog den nya fabriken i anspråk fyra år senare. Då hade en rad nålsögon passerats, inte minst den logistiska utmaningen att hålla igång ordinarie drift och produktionen samtidigt som byggnationen genomfördes under rigorösa säkerhetsregler. Som mest var 800 (!) anlitade tekniker, svetsare, elektriker och byggare verksamma inom Yaras grindar – samtidigt.

Den kolossala investeringen kom efter att Mark- och miljödomstolens gav tillstånd till en årlig produktion av en halv miljon ton salpetersyra, en halv miljon ton ammoniumnitrat, 390 000 ton tekniskt ammoniumnitrat och bereda 160 000 ton kemikalier. Yara har inte nått dessa maxnivåer, och platschefen Axel Sylvén förklarar det med främst covidpandemin och kriget i Ukraina:
– Covidpandemin påverkade såväl leveranser som logistik vilket givetvis satte spår i ekonomin.
Pandemin hann knappt ebba ut förrän Rysslands anfallskrig i Ukraina bröt ut.
– Det påverkade våra leveranskedjor och drabbade produktionskapaciteten. Vi har haft svårare att få ut våra produkter.
Pandemi och krig i Europa kunde inte förutspås när beslutet om miljardinvesteringen togs, men platschefen Sylvén är inte bekymrad. Det finns trots allt en lokal och positiv faktor:
– Trots en stökig omvärld har vi inom Yara fått ”köra på” vid anläggningen i Köping när systerfabriker och andra företag ute i Europa tvingats stänga ned. Vi är fortfarande trygga med situationen och står redo när marknaden växlar upp.

Axel Sylvén är platschef vid Yara. Det omfattande rörnätet i anläggningen är en del av megainvesteringen i processindustrin vid Nya Hamnvägen i Köping. (Foto: Ulf Eneroth)

Win-win för Yara och kommunen
Leveranser av Yaras spillvärme till kommunala bolaget Västra Mälardalens Energi är samtidigt av betydelse för företagets framtid i Köping.
– Våra konkurrenter har anläggningar vid havet och därmed billigare logistik, säger Axel Sylvén. Vi kompenserar det med en stabil intäkt för värmen till Köpingsborna.
Under 2022 levererades 130 000 megawattimmar – mest vintertid – till kommunen. Mars 2023 blev en rekordmånad med leverans av 21 000 megawattimmar.
– Vi uppskattar det stabila partnerskapet som ju är ett win-win-läge för Yara och kommunen. Köpingsborna får samtidigt fjärrvärme till ett pris som länge varit bland de lägsta i landet.
Ett nytt tioårsavtal för fortsatta värmeleveranser förbereds och kommer att signeras inom kort.
Yara i Köping förbereder sig dessutom för att möta stora pensionsavgångar. 60-talisterna bland de 120 anställda ska ersättas av yngre medarbetare som ska lära sig processindustrin.
– Det ställer höga krav på internutbildning, och vi har nya program igång för att få in nya operatörer, säger Axel Sylvén.

 

Ulf Eneroth

Vilken kväll det blev när Dahlen inspirerade Västra Mälardalen!

Runt 200 Västra Mälardalingar kom till Medborgarhuset den 17/4 för att lyssna på Micael Dahlen.
Många känner igen Micael från TV, där han med jämna mellanrum kommenterar och förklarar den ekonomiska utvecklingen. Särskilt intresserad är han av kopplingen till lycka och hur lycka kan kopplas till ekonomi.

Några lyckofaktorer faktorer enligt Dahlen:
– Lyckligast är vi i lagom stora städer, storstäder ökar känslan av ensamhet.
– Att ha gott om utrymme ökar lyckokänslan.
– Att det finns en känsla av att platsen utvecklas och vill växa ökar känslan av lycka.

Föreläsningen är en del av Attityder 3.0.
“Det var en superlyckad kväll”, säger projektledare Johanna Ericson. “Micael var ett gjutet förstaval som storföreläsare i Attityder. Han belyser tänkvärda och viktiga frågor. Han belyser tänkvärda och viktiga frågor och delade med sig av forskning kring lycka på sitt speciella och underfundiga sätt med en stor portion humor.  Stort tack till alla som kom och bidrog!”

 

Hej du som är ledare i ett företag i Västra Mälardalen! 

Den 26/5 Peppe Ekmark för dig och andra företagsledare på Forum i Köping.
“Led med kärlek för att öka lönsamheten dramatiskt” heter föreläsningen, frukost och nätverkande ingår!

Eventet är ett samarbete mellan Köping Stars, Västra Mälardalen i Samverkan och Bokadero Arena.

Eventuella frågor besvaras av: mathias@vastramalardalen.se

“Jag är väl på mitt vis, jag är inte killen i centrum, men jag fixar där bakom. Och så litar jag på min personal.”

Jan Norling gillar egentligen inte att bli intervjuad och vill helst inte stå i rampljuset alls, men förstår att det ibland ingår i jobbet. Så idag tar sig Sejfos VD tid för både pratstund och rundvandring i de fräscha lokalerna på Rosenlundsgatan i Köping.
Sejfo har sedan 1991 konstruerat och levererat lösningar inom automation och IT. Kunderna finns främst inom fordons-, läkemedels- och energiindustrin, många av dem är stora bolag och koncerner.
“Här inne finns en del saker som du inte får se”, säger Jan. “Våra lösningar är specialskapade för kunden, vi är uppfinnare kan man säga.”

Engagemang och entusiasm för verksamheten märks omedelbart, och det är inte särskilt förvånande att upptäcka diplom och utmärkelser av olika slag på väggarna. Jan är väldigt stolt över företagets framgångar, även om han helst slipper hålla tacktalet.
“Jag skickar gärna någon annan till prisutdelningar och annat som innebär att man ska synas. Jag kan vara både bestämd och envis, men scenen är inget för mig om jag får välja.”


Jan visar runt i de fräscha lokalerna på Rosenlundsgatan i Köping.

Sporten fortfarande viktig
Nej, strålkastarljus är inget för småstadskillen Jan som fortfarande bor kvar i Kungsör där han växte upp. Där var det lugnt och bra att vara ung, med mycket utrymme för sport. Under uppväxten var det mest fotboll och hockey som gällde, men även tennis och pingis.
Sporten är fortfarande en viktig del av livet.  Jan har varit tränare för grabbens hockeylag och har inte bangat för att hänga med dottern ut på ridtur.
“Jag tycker det är jättekul att rida, vi har haft hästar i familjen, då är det ju bara att hjälpa till. Det är kul med hästar!”
För egen del blir det mest padel nu för tiden. Där får han utlopp för den där envisheten och ibland även vinnarskallen.
“Ibland blev jag osams med frugan när vi spelade golf ihop”, skrattar han. “Sport är på allvar för mig.”

Han beskriver också sporten som ett bra sätt att stänga av jobbet, för det måste man, menar han. Som VD för ett företag i ständig utveckling skulle man lätt kunna jobba dygnet runt.
“Vissa dagar och perioder i livet har jag jobbat sjukt mycket. Nu är jag bättre på att stänga av. Man måste hålla i längden och tänka långsiktigt. Jag har en regel, när jag kliver ur bilen där hemma är jag ledig. Jag klarar det hyftsat. Sporten hjälper.”

VD-resan
Jan har varit VD för Sejfo sedan 2000. Han är stolt och tacksam över resan som det har inneburit.
“Vi har faktiskt gått med vinst alla år utom ett enda sedan dess. Det finns självklart både för- och nackdelar med att vara VD, det mesta är positivt, jag har fått uppleva så mycket som jag aldrig skulle ha sett annars, har rest till USA och Kina och andra spännande platser.”


Sejfo har fått flera utmärkelser och priser, men Jan ber helst någon annan att stå i rampljuset.

Resan till VD-posten började nog egentligen redan under barndomen i det teknikintresse som fick honom att vända och vrida på maskiner och konstruktioner.
“Jag har aldrig varit rädd för att testa, jag har plockat isär motorer och skruvat mycket där hemma.”
Gymnasievalet blev teknikprogrammet med inriktning på maskinteknik, vilket sen resulterade i ett jobb på konstruktionsfirman i Köping där han gjorde sitt specialarbete.

Värnplikten kallade till en tjänst vid ingenjörstruppen i Södertälje. Även om det innebar mer skrivbordsjobb och studier än fältupplevelser var det en intressant tid:
“Det var en helt annan disciplin än man var van vid. Det var ordning och reda, det gillade jag.”

Tillbaka i arbetslivet var det som konsult på Volvo Cars som han skulle möta de personer som kom att betyda början på en ny era för Jan. Tre av konstruktörerna hade bestämt sig för att starta eget. Jan blev den fjärde som följde med för att börja lägga grunden till Sejfo.
“Jag hängde med dem till det nybildade Sejfo från början, först som konsult, sedan som anställd. Det har varit en spännande resa, vi har vuxit men ganska långsamt. Kunderna i fordonsindustrin har fostrat oss, de är tuffa, det är en bra skola, vi har lärt oss av dem. Idag är vi cirka 80 personer som jobbar här. De flesta är ingenjörer.”

Framgången är medarbetarna
Att driva ett framgångsrikt bolag kräver både fokus och uthållighet. Då är det viktigt att minnas varför man gör det man gör. För Jan är en nöjd kund del av payoffen.
“Att få se det man har gjort när det är klart och står där ute hos en av våra fantastiska kunder är en belöning.”

Framgång går dock att mäta på flera sätt menar Jan. Sejfo har låg sjukfrånvaro och liten personalomsättning.
“Det säger nog en del. Sejfos framgång beror på duktiga medarbetare, de betyder allt. Vi är ett skapande bolag där kunderna är ganska tuffa, då gäller det att lita på varandra. Jag litar på min personal och är nog bra på att delegera, att låta dem ta ansvar och driva sina uppgifter.”

En annan framgångsfaktor kan också vara ett kontinuerligt arbete med processer och rutiner, menar han. Och ett transparent informationsflöde. Jan skriver VD-brev för att informera medarbetarna, dessutom finns det löpande statusuppdateringar att ta del av.
“Men jag skulle behöva bli bättre på sociala medier, fast nu går jag en kurs och har skaffat ett Linkedinkonto. Det är stort för mig. Min dotter skapade ett Facebook-konto åt mig, men där är jag usel. Här på jobbet har vi duktiga medarbetare som lägger ut nyheter åt oss. Det är bra.”


Jan är en Förebild i Västra Mälardalen.

En Förebild i Västra Mälardalen
Jan är en tydlig Förebild och även om det antagligen gjorde honom lite obekväm fick han ta emot ViS utmärkelse för att han är en person som gör skillnad i Västra Mälardalen. På diplomet lyfts den tydliga entreprenörsådran, den positiva attityden, den starka viljan och den aldrig sinande energin.
Efter dagens intervju är det lätt att förstå ordvalen.
“Jag är väldigt stolt över att vi har så pass stora kunder trots att vi är ett litet bolag. Våra kunder är från A-listan, det är ganska häftigt. Vi har hållit på så länge nu och lär oss hela tiden, men vi vet vad vi kan. Det är en styrka. Sen har jag nog nytta av att jag både är fyrkantig och kreativ. Jag är väl på mitt vis, jag är inte killen i centrum, men fixar där bakom.”
Och den där positiva attityden?
“Jo, det stämmer nog. Jag tror nog innerst inne att det alltid ordnar sig. Det blir roadbumps ibland, men det fixar sig.”

Av Johanna Ericson, mars 2023.

Med inspiration från Köpenhamn gör Simon Tiredal livet med cykel smidigare

Jag träffar cykelaktivisten och reparatören Simon Tiredal på fiket Två Skator i Arboga en eftermiddag i mars. För bara några dagar sedan var det vår i luften. Nu är ett snöoväder på väg. SMHI har utfärdat varningar i starka färger och i mediernas rubriker trängs ord som “kaos” och “snösmockor”. Väderomslaget känns i luften. Men det hindrar inte Simon. Efter vårt samtal ska han vidare med sin lådcykel för att få ordning på ytterligare några cyklar.

Han har en hel del att göra, även om han konstaterar att det inte direkt är högsäsong just nu. Det har gått snart ett år sedan han återvände till hemstaden Arboga och startade Cykelsmeden – företaget som förenklar cykellivet för Arbogaborna, genom att erbjuda cykelreparation på plats hemma hos dem, eller där deras cyklar råkar befinna sig. Hans arbetsfordon är en nyrenoverad lådcykel med plats för de nödvändiga verktygen.

Hur fick du idén till att starta en mobil cykelverkstad?

Det var när min flickvän Tanja och jag bodde i Köpenhamn. Jag jobbade som scenarbetare, med ljud och ljus, men det fick ett abrupt slut med pandemin. Det var då tanken dök upp. Jag hade lagt märke till att det fanns många cyklar, som stod oanvända och trasiga, i cykelrummet i huset där vi bodde. Så jag satte upp lappar i trappuppgången där jag erbjöd grannarna att reparera deras cyklar. Jag fick napp direkt. Sedan spred det sig till hela kvarteret. Först var det mest en hobby, sedan utvecklade jag det till en mobil cykelverkstad. Det fanns redan cyklande reparatörer i Köpenhamn – jag gjorde en deal med Bikerunner som utvecklat konceptet och fick kunder genom deras bokningsportal på nätet.

Hur hamnade ni i Arboga?

Jag växte upp i Arboga, men flyttade härifrån några år efter gymnasiet, där jag utbildade mig till svetsare. Köpenhamn är en underbar stad – inte minst om man gillar cykling. Där cyklar precis alla. Folk från alla samhällsklasser trängs på samma cykelväg. Det var när vi fick den glada nyheten att vi skulle få barn som vi bestämde oss för att flytta. Efter en kort period på Bornholm, där jag jobbade på Christiania Bikes som svetsare, och några månader i Kalmar, så bestämde vi oss för Arboga. Faktum är att vi mer eller mindre flydde från Bornholm (skratt). Huset var mögligt. Det gick inte att bo där …. Nu har vi snart bott i Arboga ett år.

Köpenhamn är en av Europas bästa cykelstäder. Där görs hälften av alla resor med cykel. Funkar konceptet med en cykelverkstad på två hjul lika bra i Arboga?

Ja! Sommaren och våren gick riktigt bra, bättre än jag vågade hoppas på. Kunderna är glada över att själva slippa transportera sina trasiga cyklar till reparatören. Och för mig är det enkelt att ta mig till alla kunder med min lådcykel.

Vilken är din drivkraft?

Jag vill bidra till att öka cyklandet i trakten, genom att göra det enklare att ha cykel. I Arboga är det egentligen perfekta förutsättningar för att cykla. Många tar bilen helt i onödan. Hälften av alla bilresor som görs i Sverige är kortare än 5 km och i städerna är 80 % kortare än 3–4 km. Många av de resorna skulle vara både billigare och smidigare att göra med cykel. Det är bra för miljön – och man behöver inte gå till gymmet lika ofta.

Idag är både städerna och landsbygden planerade för bilar. Bilen är fortfarande normen. Men nu satsar många storstäder på att ställa om till cykelstäder, med allt fler bilfria områden. Paris siktar på att bli “100 % cyklingsbart” till 2026. l Berlin finns det förutom många cykelvägar också så kallade Fahrradstrassen, där cyklarna har företräde och bilarna bara får köra i 30. Dessutom kan man ta med sig cykeln i kollektivtrafiken. Vad skulle Västra Mälardalen kunna göra för att bli cykelvänligare, hållbarare och därmed också tryggare och roligare?

Dels tycker jag att kommunerna borde göra kampanjer som uppmuntrar folk att cykla. Men ännu viktigare är att göra det tydligare var man kan cykla. Bättre skyltat helt enkelt. Cykelskyltar som visar vägen och avståndet till olika platser. Idag är det inte helt enkelt. Jag tror också att många känner sig lite osäkra på var man får cykla, vilket gör att folk cyklar lite överallt, på trottoarer till exempel, när det inte finns cykelvägar. Jag tycker också att fler transporter borde skötas med cykel. Och kanske göra som i Holland, och ha skolskjutsar med cykel.

Du cyklar ständigt, oavsett om det är sommar eller vinter. Vad har du för tips till andra som vill cykla på vintern?

Underställ är ett krav, minst ett lager. Skalplagg som tål vind och vatten. Ja, man ska sätta på sig så mycket man bara kan. Men också tänka på att man ska kunna ta av sig en del av kläderna, när man cyklat en stund och blivit varm.

Dubbdäck?

Ett dubbdäck fram kanske. Men jag kör inte med dubbdäck. Det rullar bättre utan. Tänk också på att tvätta av cykeln när du har kört i snöslask. Vägsaltet förstör lacken och drivlinan.

En sista fråga: Var tycker du det är roligast att cykla – i staden eller på landet?

Städer är ändå roligast. Det händer så mycket så det finns alltid något att kolla på. Jag tycker om bruset omkring en – jag älskade det i Köpenhamn.

Av: Jens Soneryd.

Stort grattis Månadens Förebild mars 2023 – Henrik och Robert!

Västra Mälardalen, vi har en ny Förebild!
Grattis Henrik Zetterdahl (på bilden) och Robert Alm, Månadens Förebild mars 2023!

Här är motiveringen:
Månadens Förebild går till två personer vars engagemang har gjort avtryck inom såväl idrotten som företagsvärlden i Västra Mälardalen.

Tillsammans driver de framgångsrikt flera bolag inom plåt och ventilation, projektering och montering av solceller samt tillverkning av butiksinredning. 2022 fanns de även med på listan över Kungsörs Tillväxtföretag.

HERO är ett ord som beskriver två lokala hjältar:
HEnrik med sin expertis inom solenergi och RObert som dessutom har bidragit till fotbollen i både Kungsör och övriga Västmanland.

Henrik Zetterdahl och Robert Alm är två personer som gör skillnad i Västra Mälardalen och visar attityder som Västra Mälardalen i samverkan står för: mångfald, öppenhet och stolthet!

Stort grattis önskar Västra Mälardalen i Samverkan.


Henrik Zetterdahl blev överraskad på Företagsfrukosten i Kungsör. På bilden saknas Robert Alm.

Projekt Etableringsstrategi för fler företag i Västra Mälardalen

ViS tar fram gemensam etableringsstrategi för Västra Mälardalen.
Idag finns cirka 5000 företag i Västra Mälardalen, många företag inser redan att vi har ett smart läge, goda förutsättningar och bra nätverk att erbjuda. Men vi vill att ännu fler ska hitta hit. Etableringsfrågan har funnits på ViS agenda länge och kommunerna har sedan tidigare arbetat tillsammans med detta, men mer kan göras.

En gemensam och uppdaterad målbild är nu framtagen: 2030 ska det finnas 5500 företag här i Västra Mälardalen! För att ta fram en plan mot målet, driver nu ViS ett projekt där en gemensam etableringsstrategi tas fram för de tre kommunerna.

En arbetsgrupp bestående av näringslivscheferna i Köping, Arboga och Kungsör och Mathias Axelsson från ViS har inlett arbetet som ska presenteras i april 2023.
Mathias Axelsson som är projektledare, säger att tanken är att få fram en bra paketlösning för den som vill etablera sig här.
“Vi vill kunna presentera snabba och smidiga tillvägagångssätt för företag som vill hit och även för befintliga företag i området som vill utöka. Detta är nödvändigt så vi blir attraktiva för de som har tankar på att etablera sig i vår region och att vi utåt kan presentera en bra lösning som sträcker sig över kommungränserna”, säger Mathias.

Nyfiken på Västra Mälardalen?

Hej, vad kul att du är intresserad av Västra Mälardalen. Kanske är du sugen på att flytta hit, kanske vill du besöka oss, eller kanske vill du etablera ditt företag här.

Vi vill gärna hjälpa dig med dina funderingar.

Här kan du skriva lite mer specifikt vad du är intresserad av. Exempelvis om lediga bostäder, skolor eller evenemang.