Lämna projektförslag

Vilka aktiviteter och projekt tycker ni kan bidra till våra fokusområden:

  • Näringslivsutveckling
  • Bostad/fastighetsutveckling
  • Attraktion

Projekten bör bidra till utvecklingen av hela Västra Mälardalen – det vill säga gynna samtliga tre kommuner.

Ange medlemsförening och kontaktperson som förslaget kommer från.
Ge projektet ett beskrivande namn.
Alla projekt bör ha en utsedd projektledare som är ansvarig för helhetsbilden. Ange utsedd person eller ge förslag.
ViS värdeord är mångfald, öppenhet och stolthet. Hur passar ditt projekt med den värdegrunden?
Ge en kort sammanfattning av projektets olika delar och hur de kan genomföras. Försök också ge en beskrivning av olika arbetsinsatser.
Under vilken tidsperiod bör projektet genomföras.
Uppskatta några budgetposter för projektet. Lämna också förslag på hur det kan delfinansieras av eventulla stöd.

Kunskapskonferens – Biologiska kretsloppet som affär

Inbjudan till Kunskapskonferens

Biologiska kretsloppet som affär

Onsdag 5 oktober kl 12.30-16.00 på Hasta Gård, Arboga.
Västra Mälardalens Industriella Symbios bjuder in till kostnadsfri kunskapskonferens om hur det cirkulär ekonomi och det biologiska kretsloppet. Vad händer med Biogasen i VM, trendspaning och en presentation om Hasta Eco står på programmet.

Mer info här. 5 okt 2022 Kunskapskonferens Biologiska kretsloppet som affär

Kvalitet – när Micael får välja

Micael Ljungström började sin resa på Ferrita som svetsare i början av 80-talet.
“Jag fick fast anställning sen, så något rätt gjorde jag väl”, skrattar Micael.
Jo, antagligen gjorde han det, eftersom den dåvarande ägaren senare erbjöd honom att ta över firman.
“Det fanns ingen tvekan”, säger Micael som köpte bolaget 1991. “Jag hoppade jämfota av glädje.”

Sedan dess har han drivit företaget genom en intensiv utveckling. Omsättningen gick från drygt 3 miljoner med 6 anställda till drygt 100 miljoner och över 100 medarbetare under Micaels första femton år som VD. Ett bolag blev flera, han drev ett i Norrland och ett i Finland. Det roliga ökade i en viss takt, ansvaret ökade lavinartat.
“För mig gick det för fort. Det kändes som om jag inte ens hann träffa mina barn längre.”

Han beslutade att sälja de mer nyförvärvade verksamheterna och istället fokusera fullt på Ferrita hemma i Köping.
“Jag lärde mig så mycket under de där intensiva åren, fick koll på vilka produkter som funkade bra och vilka som inte gjorde det. Vi ändrade lite inriktning här på Ferrita och satsade mer på kvalitet och priser som är hållbara.”

Micael Ljungström, VD och delägare i Ferrita Sweden AB i Köping.

Idag består Ferrita av omkring 15 personer som tillverkar och säljer rostfria avgassystem och produkter till processindustrin och till olika typer av fordon, exempelvis sportbilar.
“Det är superviktigt att det finns stolthet i det man gör”, menar Micael. “Alla som jobbar här är viktiga kuggar i helheten, det är viktigt att man känner det.” Micael beskriver jobbarkompisarna som en av de roligaste faktorerna med att vara företagare. Att tänka på trivsel, långsiktighet och hållbarhet för personalen är viktigt.
“Det är ett mätvärde”, menar han. “Om personalen mår bra, mår bolaget bra. Ingen har sagt upp sig härifrån på 16 år, vilket är jätteroligt så klart. Vi har kul tillsammans, här finns gym och bastu, personalen får massage en gång per månad. Det är små saker som gör stor skillnad.”

Micaels familjemedlemmar är viktiga medspelare i teamet. Hustrun Pia är delägare och har funnits med hela vägen.
“Utan hennes engagemang hade det här aldrig gått. Vi hade småbarn under 90-talet och jag jobbade som en tok.”
Idag har sönerna anställning på Ferrita.
”Det gäller att få in barnen i verksamheten. Vi vill att de ska vilja ta över en dag och få känna på att att vara entreprenörer. Det är dags snart, det är en bra tid. Vi vill ju gärna lugna ner oss lite nu, jag och Pia.”

Lugnt tempo är nog dock inget man förknippar med Micael Ljungström i första taget. Tvärtom är det höga hastigheter som ligger honom varmt om hjärtat. Som ung var det motocross som gällde. Idag är Porscherace i 230 knyck en favoritsyssla.
“Man kraschar ibland. Det har ju hänt. Oftast är det bilen som går sönder, vilket ju är tur på ett sätt, men banracing är en dyr sport.”
Entreprenören Micael ser affärsmöjligheter även i sporten. Vid racingbanorna finns nämligen också kunder, Ferritas närvaro är viktig i sådana sammanhang.
“Många av Ferritas kunder är personer med exklusiva och påkostade bilar, då gäller det också att ha trovärdighet och visa dem att man har samma kvalitetskrav. Jag kan inte ha en skrotbil stå här utanför firman, det skulle inte kännas trovärdigt. Jag väljer alltid utifrån kvalitet i livet och orkar faktiskt inte bry mig om jante längre”, säger Micael och syftar på den eldrivna sportbilen som står parkerad utanför entrén. ”Jag har svårt att köpa något halvbra, vad det än gäller. Det slutar vanligtvis med att jag köper det dyraste. Men ofta blir det bra också.”

Snabba bilar är Micaels melodi, både på jobbet och fritiden. 

Kvalitet och hållbarhet är återkommande genom samtalet. Att investera i solceller på Ferrita-taket var hållbart på alla sätt, anser Micael.
“När vi satte upp solcellsanläggningen 2016 var detta den största privatägda anläggningen i Mälardalen. Jag räknade på vad det kostade och jag såg vad vi kunde tjäna, vi fick dessutom bidrag för investeringen. Vi får tillbaka en värdeökning och en driftskostad som är säkrad.  Vi har säkerställt strömmen för hela företaget, det blir en gigantisk utväxling och det känns så bra! Det är grymt häftigt det som händer kring miljöfrågorna.”

Att jobba långsiktigt är grundläggande menar Micael och även om han rör sig mot att lämna över Ferrita till nästa generation finns nog ingen risk att Micael Ljungström blir uttråkad inom en snar framtid. Just nu är han nämligen mitt uppe i ett nytt, spännande projekt: En 2,5 km lång racerbana. Banan som ligger i Eskilstuna, blir en testanläggning för fordonsindustrin. Naturligtvis finns hållbarhetsperspektiv med.
“Vi använder återvunnet material som till exempel schaktmassor för att bygga banan. Vi hade ju inga pengar till detta direkt, så vi fick vara innovativa för att få till det.”

Idéer och kreativa lösningar verkar inte sitta långt inne hos Micael Ljungström. Men det räcker inte hela vägen. För att driva ett framgångsrikt behöver man också vara lyhörd, lyssna på vad kunderna vill ha och hjälpa dem, menar han. Och såklart alltid ge dem den bästa tänkbara kvaliteten.
“Våra kunder får livstidsgaranti på våra produkter”, säger Micael.

Det säger en hel del, kan man tänka. Livstid bör vara ett hållbarhetsmått som till och Micael Ljungström är nöjd med.

Film om Micael.

Av Johanna Ericson

Den vildvuxna äppelgården

 

Ett samtal med dryckesmakaren och den ekologiska odlaren Lena Ryberg-Ericsson om hårt arbete, hållbarhet, skönhet och mening.

Det är en strålande solig dag i mitten av juni när vi möts vid grinden till Köpings Musteris ekologiska fruktodling i Berg, någon mil från musteriet. Här odlar de över hundra olika äppelsorter. Lena kommer i sällskap med dottern och medarbetaren Johanna och dvärgschnauzern Balder. Vi slår oss ned i skuggan runt ett bord. Lena dukar fram jordgubbar, kaffe och bröd. Johanna beger sig ut för att arbeta i odlingarna och Balder springer iväg för att gräva ned ett ben. Grönskan är fortfarande skir, vilket kanske beror på att våren blev utdragen. Den riktiga värmen har låtit vänta på sig, men nu känns det i luften att den är på väg.

När Lena och hennes familj började plantera äppelträd på släktgården som i generationer ägnat sig åt spannmål och vallodling väckte de förvåning bland de andra lantbrukarna i trakten. Året var 2015. Ett år senare köpte de Bergs äppelgård, någon mil bort – Sveriges största ekologiska äppelodling med över hundra olika äppelsorter, av vilka många inte odlas någon annanstans i Sverige. De satte igång med att göra äppelmust och cider på hantverksmässigt sätt i liten skala, med inspiration från England. Idag levererar de till caféer, butiker och till ambitiösa krogar som Gastrologik och Slyteviken. Vilken är drivkraften?

”Vi gör det här för att vi vill ha diversitet, biologisk mångfald. Om allt blir storskaligt kommer vi inte att ha några pollinatörer längre och den biologiska mångfalden försvinner. Samtidigt krävs det betydligt mer mark, än de 35 hektar som vi har, för att försörja sig om man odlar spannmål. Det resulterar i att små lantbruk försvinner. Men det storskaliga jordbruket leder också till att allt blir väldigt homogent. Det odlas spannmål och vall för effektivitetens skull på arealer som kanske är 200 hektar stora och som ändå bara sysselsätter två personer. Vi kände att vi måste försöka bruka vår mark på ett sådant sätt att den kan försörja vår familj och ytterligare några personer. Med ökad biologisk mångfald och verksamheter som sysselsätter fler får vi automatiskt en mer levande landsbygd. Dessutom behövs det små lantbruk för att klara livsmedelsförsörjningen vid kris. De stora kan inte ställa om tillräckligt snabbt för att börja producera de råvaror som behövs”, berättar Lena.

Hur ser vardagen ut för en äppelodlare och dryckesmakare?
”Det är ett fysiskt tungt och skitigt arbete. Man behöver inte gå på gym (skratt). Idag ska jag jobba med att få ordning på en gammal jordfräs till en traktor. Det är nödvändigt eftersom vi som ekologiska lantbrukare bekämpar ogräs mekaniskt genom att rycka upp det. Men samtidigt som det är fysiskt hårt så innehåller dagen mycket mycket doft och skönhet! Det doftar när man pressar musten, när man klipper träden, och när man pastöriserar. Samtidigt är det ett meningsfullt arbete. Jag står inte ut med meningslöshet! Jag hade ett jobb i en fabrik en gång på Öland. Det varade sex veckor. Jag slutade när de ville att jag skulle fortsätta tillverka silikonpackningar som än då inte skulle kunna användas, bara för att hålla produktionen igång. Mening är nyckeln till allt. När jag kommer hem om kvällarna så kan det värka i kroppen men det känns gott i själen. Det är en belöning att kunna se resultat av det man gör. Jag inspireras av dryckerna vi producerar och mår bra av att kunna erbjuda dem till andra.”

Odlingen i Berg är vacker och vildvuxen. Här finns en mångfald av fruktträd, både gamla och unga träd. Inte bara äpple, utan också päron, plommon, bär och druvor. Det surrar och prasslar överallt av liv och rörelse från insekter och fåglar. En avgörande skillnad mellan att odla ekologiskt och konventionellt är att det hållbara, ekologiska jordbruket ökar den biologiska mångfalden och leder till välfungerande ekosystem, där samspelet mellan de olika växt- och djurarterna leder till gynnsamma miljöer för alla arter – inklusive människor. Det konventionella jordbruket går snarare ut på att skapa gynnsamma förutsättningar för en specifik art genom att bekämpa andra.

”Igår när jag var nere vid dammen såg jag en spännande salamander. Dem ser man inte överallt. Vi har mängder av vildbin. De bygger bo i håligheter i döda träd. Det är fördelen med att inte hinna röja. Vi har en del sork här som förstör träd, men det vi förlorar i träd vinner vi i pollinering. Sorken skapar perfekta humlebon. Vi har väldigt gott om småfåglar, som lockas hit av alla insekter.”

Märks det också på smaken? Får hållbart odlade frukter en annan karaktär?
”Vi har en hel del gamla träd, stora träd med rötter som hunnit växa sig djupt ner i jorden. De kanske inte ger så mycket frukt och skulle därför inte passa i en konventionell odling. Men de ger frukt med mycket karaktär. Äpplena får en intensiv mineralton som kommer från jorden. Kvaliteten på frukten är viktigare för oss än mängden frukt”, berättar Lena.

Idag befinner vi oss mitt i en klimatkris och parallellt med detta sjunker artrikedomen med en dramatisk hastighet. Forskare pratar om ett sjätte massutdöende – en miljon växt- och djurarter riskerar att utrotas. Det beror på klimatförändringar, men också avskogning, ohållbart jordbruk, destruktivt fiske, med mera. Att det behövs en omställning till ett mer hållbart samhälle är det få som förnekar. Vad har Lena för uppmaning till människor som vill bidra till omställningen?

”Tänk inte för stort. Tänk på det som är görbart. Behåll grejerna du har lite längre istället för att byta ut dem på en gång de börjar bli lite slitna. Reparera dem istället. Dessutom gör det ingenting att de ser lite slitna ut. Och när du handlar, köp grejer som håller länge, även om priset är högre. Det är bättre att betala med plånboken än med miljön.”Ofta när det talas om vad som behöver göras för att nå ett hållbart samhälle så fokuseras det på sådant vi inte bör göra, som att flyga, köra bil, och konsumera. Det talas mindre om den tillfredsställelse en mer hållbar livsstil kan ge.

”Jag tror att vi får tillbaka något också. Det man får tillbaka är att det är skönt att gå och lägga sig och känna mening. Men nu när vi pratar om hållbarhet så är det viktigt att tänka på att hållbarhet också är social och ekonomisk. För oss är det viktigt att vara en del av lokalsamhället och bidra till samhällsnyttan. Därför anlitar vi föreningar för att plocka frukt när det är skördetid och vi erbjuder arbetsträning åt människor som hamnat utanför arbetslivet. Här får de doft- och synintryck och känslan av att kunna se resultatet av sitt arbete varje dag.”

Jens Soneryd, juni 2022

 

Vill du synas i samband med VM-festen

 

På VM-festen uppmärksammas och belönas företag & företagare som på olika sätt gjort fantastiska insatser i regionen under år 2021. Strålkastarna riktas mot stora framgångar och exceptionellt goda idéer.

 

Vinnarna presenteras på VM-festen den 13 oktober 2022.

Vill du bli festsponsor och låta ditt företag synas i samband med festen?
Kontakta:
Astrid Lamprecht, 070-565 71 20,  lamprechtastrid@gmail.com
Pernilla Elmesiöö, 073-528 84 30, pernilla@elmesioo.se

Information om olika sponsorpaket hittar du här.

Digitala tips för butiker och serviceföretag i Västra Mälardalen

Den här sidan skapades i Projekt Digital Handels – och mötesplats i Västra Mälardalen med stöd av Region Västmanland. 

Coachernas bästa tips

Det finns enkla saker som kan förhöja ditt varumärke och din profilering i sociala medier.

Här kommer några enkla tips från våra egna marknadsföringscoacher – Jens och Tobias.

  • Skapa rutiner kring dina sociala medier. Avsätt en särskild tid i veckan för detta, det är ett jobb som allt annat. Förlita dig inte på inspiration och feeling.
  • Försök skapa regelbundenhet i dina inlägg.
  • Skapa flera inlägg åt gången så minskar du ställtiden och sparar tid. Du kan tidsinställa inläggen eller spara dem för att sprida i lagom frekvens.
  • Variera dina inlägg! Varva inlägg om produktutbud med inlägg om spännande fakta eller kunskap med koppling till dina produkter, eller inlägg som har med årstid/högtider att göra.
  • Allt måste inte vara så avancerat. Hitta en nivå som passar dig!
  • Svårt med bilder? Kolla in bildbanker som Pixabay. Dina leverantörer kan också ha snygga bilder du kan använda.
  • Om du tar egna bilder, variera gärna miljön/bakgrunden. Kan någon hålla i produkten? Använda den? Kan du ta en annan bakgrund? Utomhus? Lägga till enkel rekvisita?
  • Se på goda exempel och inspireras! Kika runt hos andra företag och få uppslag.
  • Ha kul och våga testa nya saker!


Sociala medier

Många använder idag sociala medier som ett sätt att få kontakt med kunder. Ibland kan till och med en företagsprofil i sociala medier ersätta en egen hemsida. 

  • 3 tips för sociala medier

    Här kommer tre tips från Småföretagarna på vad man kan tänka på när man ska börja använda sociala medier i sin kommunikation. 

    Länk till Småföretagarnas tips

  • 8 tips för marknadsföring

    Här kommer 8 tips för vad man kan tänka på när man ska börja marknadsföra genom sociala medier. 

    Länk till Vismas tips för marknadsföring

  • Så bygger du en strategi

    Tips om hur du bygger en strategi för sociala medier från Alexandra Bylund som driver Social Media Manager TV. 


Marknadsföring på sociala medier

Det finns ett flertal olika sätt att använda sociala medier som marknadsföringskanal. Här är några exempel.

  • Facebook

    3 snabba videotips om hur man använder Facebook som marknadsföringskanal. 

  • Linkedin

    Videotips på hur man kan jobba med LinkedIn för att marknadsföra sitt företag. 

  • Instagram

    Instagram är mest förknippat med bilder men kan också användas i reklamsyfte. Här får du höra hur.


Text och bilder i sociala medier

Att använda bilder i sin marknadsföring kan vara en djungel. Det finns mycket att tänka på. Både när det käller bildkvalitet, motiv och rättigheter. Att skriva texter kan också vara en utmaning.


Handelstrender

Att sia om framtiden är inte lätt. Här är några exempel där forskare och experter på handel tittar i spåkulan och pratar om goda exempel.

  • E-handel

    E-handelns andel av detaljhandeln ökar hela tiden. 2018 stod e-handeln för 11 % av försäljningen. Under pandemin ökade andelen ytterligare. Hur kommer det att se ut år 2030? Kan fysiska butiker dra nytta av den digitala utvecklingen och i sådana fall hur? I den här rapporten från Svensk Handel 2019 finner du intressant läsning om digitalisering och framtiden för den fysiska butiken:

    Read more

  • Framtidens shopping

    The Economist diskuterar framtidens shopping. Hur handlade vi förr? Vad händer i Kina? Hur har pandemin påverkat den digitala utvecklingen? Hur kan sociala media och e-handel kombineras?

  • Vad är ditt Varför?

    Fråga inte vad dina kunder vill att du ska vara, fråga istället vad som är din drivkraft, och bygg varumärket utifrån det. Här håller varumärkes- och managementgurun Simon Sinek håller en inspirerande föreläsning om övertygelsens avgörande betydelse: ”Start with why – how great leaders inspire action”.

  • Handelstrender

    Retail Economics presenterar handelstrenderna 2022:

  • Mer om framtidens handel

    Kilian Wagner, som grundat det framgångsrika glasögonvarumärket VIU, siar om handelns framtid och om kombinationen fysisk och digital:

  • Lyxvarumärken i en ny tid

    En tur bland exklusiva butiker i Paris, bland annat på anrika modevaruhuset La Samaritaine i Paris som öppnar efter renovering mitt under pandemin. Hur jobbar lyxvarumärkena i en ny tid, hur att attrahera generation Z? Hur viktigt är det för ett företag att ha ett syfte idag? 

    Se video på YouTube

  • Vad betyder cirkularitet?

    Miljökrisen är framtidens stora utmaning. Vi förbrukar alldeles för mycket resurser – med katastrofala följder. Hur kan vi bli bättre på att reparera, återanvända, och återvinna resurser. Allt fler företag säger sig vilja bli cirkulära. Vad betyder cirkularitet?

  • Framgång genom hållbarhet

    Allt fler konsumenter agerar etiskt och försöker hålla nere sin konsumtion. Här är ett porträtt av Patagonia – ett företag som blivit framgångsrikt på grund av sina värden och sin vilja att aktivt bidra till omställningen till ett hållbart samhälle.


Varumärke

Att bygga ett starkt varumärke kan vara skillnaden mellan flopp och framgång. Hur vill du uppfattas och kan du styra det?

Vad är egentligen ett varumärke och vad innebär det att bygga varumärke. Här är en förklaring på fyra minuter av Marty Neumeier.  

Se video på YouTube


Fortsätt läsa

VM-festen 2022

 

På VM-festen uppmärksammas och belönas företag & företagare som på olika sätt gjort fantastiska insatser i regionen under år 2021. Strålkastarna riktas mot stora framgångar och exceptionellt goda idéer.

 

Vinnarna presenteras på VM-festen den 13 oktober 2022.

Vill du bli festsponsor och låta ditt företag synas i samband med festen?
Kontakta:
Astrid Lamprecht, 070-565 71 20,  lamprechtastrid@gmail.com
Pernilla Elmesiöö, 073-528 84 30, pernilla@elmesioo.se

Information om olika sponsorpaket hittar du här.

Nyfiken på Västra Mälardalen?

Hej, vad kul att du är intresserad av Västra Mälardalen. Kanske är du sugen på att flytta hit, kanske vill du besöka oss, eller kanske vill du etablera ditt företag här.
Vi vill gärna hjälpa dig med dina funderingar.
Arboga i Centrum
Bärgslagsbladet Arboga Tidning

Kontakta oss

Mikael Bohman

Ordförande

Johanna Ericson

Marknadsföring/Webb

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev








@ Copyright 2023 Västra Mälardalen i Samverkan.
Sekretess & integritet. Webbdesign: Underbase Media AB