Tove Åkerman- Stenman och Supportföretaget blir leverantör av undersökningen.

Näringslivsenheterna i Västra Mälardalen har kontakt med regionens företag i såväl ”normala tider” som nu, när sviterna från Coronaviruset har vänt upp och ner på vardagen. Det har även de företagarföreningar som också finns representerade i ViS styrelse. I Västra Mälardalen finns det ca 4000 företag vilket dock gör det svårt att hinna nå alla. Vissa hör av sig själva med sina frågor, vilket näringslivsenheterna fortsätter att uppmana till, men en undersökning via telefonintervjuer ge en större helhetsbild av den rådande situationen.

”De synpunkter och behov vi får fram i undersökningen och de kontakter vi har på näringslivskontoren kan vi föra vidare till regional och nationell nivå genom de nätverk vi har”, säger Camilla Nilsson, näringslivschef i Köping, ”och kan bli en påverkan på vilka insatser som behövs i denna pressade situation för företagen.”

Ida-Maria Rydberg, Kjell Johansson, Pernilla Elmesiöö, Åsa Nilsson och Camilla Nilsson, styrelsemedlemmar.

”Det görs redan en hel del, såsom hyreslättnader och anstånd”, säger Tobias Gillberg, näringslivschef i Arboga. ”Men en sådan här bred undersökning gör att vi kan hitta vilka insatser som bäst passar vår region”.

”Vi finns här för företagen. Förstås är det fortsatt viktigt att företagen kontaktar oss på näringslivsenheterna med sina frågor och inspel”, säger Ida-Maria Rydberg, näringslivschef i Kungsör.

”Att göra en sån här lokal undersökning, för att få ett bättre grepp om oss företag här i vår region och våra behov, visar på styrka och vilja att hjälpa till från företagsorganisationerna och näringslivsenheterna i kommunerna, samt att det faktiskt händer något för enbart oss här i vår närhet och inte bara är något av dessa massmail som jag lätt lägger i papperskorgen. Det är samtidigt bra att vi företagare får ansikte och namn på de som kan vara behjälpliga på det lokala planet och peka oss till rätt väg i den stora stats/kommun-apparaten”, säger Mathias Axelsson, ordförande Företagarna Västra Mälardalen.

Lars-Erik Wige, Tobias Gillberg, Mikael Bohman, Sören Pettersson och Mathias Axelsson, styrelsemedlemmar.

”I rådande Covid-19 kris, är det viktigt att få en samlad bild över hur det står till i företagen och se vilka stöd som behövs, för att de ska ta sig igenom krisen, minimera skadorna och få en möjlighet att återhämta sig”, säger Pernilla Elmesiöö från Klöver Dam.

”Genom att göra denna kraftsamling kring inhämtning av information skaffar vi oss ett bra beslutsunderlag för vilka riktade insatser vi kan genomföra. Tillsammans når vi snabbare alla våra fina företag i Västra Mälardalen. Detta är mycket viktigt så vi kan säkerställa utvecklingen framöver, det finns en framtid även efter denna pandomi”, säger Lars-Erik Wige, ordförande i Industriföreningen Västra Mälardalen.

”Vi tror att en bra start i en kraftsamling är att se vilka styrkor som finns i näringslivet i Köping, Arboga och Kungsör – att se potentialen och ta oss framåt tillsammans. Därför har vi anlitat Tove Åkerman-Stenman som driver Supportföretaget i Köping. Supportföretaget kommer att genomföra en undersökning för att se hur näringslivet i Västra Mälardalen mår, och hur vi kan hjälpas åt att överbrygga denna negativa parentes som coronaviruset innebär”, säger Mikael Bohman, ordförande för ViS.

Artikeln publicerad den 16/4 2020.
Av Johanna Ericson

Och det var också i Kina som Mattias kom i kontakt med det som senare skulle bli hans affärsidé. Efter en sommar av volontärjobb i Inre Mongoliet skulle han möta upp en vän i Peking. ”Vi skulle gå ut när jag insåg att jag inte hade batteri i telefonen. Men det visade sig att man kunde hyra powerbanks på krogen. Det var en stor burk”, säger han. ”Men jag tänkte att den där idén borde man ta hem.”

Sagt och gjort. Med hjälp av värdefulla Kontakter i Kina och en rejäl dos tålamod finns nu Lectogo-laddare på runt 200 barer, caféer och krogar i Skandinavien.
”Våra laddare löser både gästens och krogens problem. Alternativet till att hyra vår laddare är att gästen får be personalen att lägga telefonen på laddning i baren. Det är både osäkert och opraktiskt. Med vår app kan kunden enkelt ta med sig en powerbank till bordet och krögaren slipper ansvara för någon annans ägodelar.”

Att bygga upp ett företag från grunden kräver envishet och ork. Långa arbetsdagar, resor och helgarbete är vardagsmat för de fem kollegorna på Lectogo. Men Mattias har blicken riktad framåt.
”Om fem år är vi ledande i Skandinavien på att ladda folks mobiler”, säger han. ”Fast först ser jag fram emot att få ta ut en normal lön. Det ska bli kul.”

För mer info kolla in www.lectogo.com.

Publicerad den 1/3 2020.

Av Johanna Ericson

Att blanda svensktalande med nyanlända har skapat vinster på flera sätt. Många av de svensktalande som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden har sviktande självförtroende och ibland även energi.
”De nyanlända vill lära sig allt, deras entusiasm och nyfikenhet smittar av sig på den som kanske är i arbetsträning eller rehabilitering. Det är fantastiskt att se hur utvecklande det är för de som deltar.”

För att kunna växla upp, utvärdera och utveckla metoden skapades ett projekt. Idén om Hela vägen in i arbete har beviljats med 18,6 miljoner från Migrationsverket. Metoden innebär kortfattat att träna personer i att tala svenska och tillföras kunskaper inom ämnen som datakunskap, hälsa och samhällskunskap. Allt innehåll fokuseras mot arbetsliv och arbete.

”Vi kommer ha en verkstad där vi kan laga enkla saker i trä, metall och textil utan att kraven blir för högt ställda. Det är ingen produktionsenhet, men vi ska kunna testa enkla men konkreta saker för att skapa mening i det vi gör. Redan idag har vi odlingar som vi jobbar med. Kanske kan vi ge bort våra blommor till förskolor, kanske kan vi hjälpa till med enklare göromål. Vi har många idéer och samarbetar redan med olika föreningar.”

Eftersom metoden är så intressant, och dessutom ny, kommer Örebro Universitet att följa utvecklingen av projektet för att sedan utvärdera resultaten. På så visa kan den också gynna andra kommuner som vill använda den. Örebro Universitet sitter med i projektets styrgrupp. Övriga representanter kommer från näringslivsenheten på Arboga kommun, Arbetsförmedlingen, Samordningsförbundet i Västra Mälardalen och Arbetsmarknadsenheten i Arboga. Dessutom kommer representanter tas in från Köpings och Kungsörs kommun.”

Är man intresserad av att bidra till projektet finns det flera sätt: Man kan slippa kasta textilier genom att skänka dem till verkstaden, man kan också anmäla sitt intresse att vara samtalsparter och man kan öppna sin arbetsplats för studiebesök.
”Och vill man veta mer om projektet kan man höra av sig till mig. Jag berättar gärna”, säger Birgitta.

Innan verksamheten skall vara fullt utbyggd flyttar den in i Engelbrektsskolan i centrala Arboga. Birgitta beskriver att det blir smidigt att befinna sig i samma lokaler som SFI-verksamheten. Här ska projektet dra igång på allvar. Målet är att under de kommande två åren ta emot 90 nyanlända i programmet, och att av dessa ska minst 30 bli anställningsbara.

”Vi ska kunna bevisa att det är lönsamt och att vi får ut folk i jobb. Fast målet är också att alla som går programmet ska utvecklas”, säger Birgitta. ”Vilket jag redan vet att de kommer göra.”

Språkträningsverksamheten har redan hunnit bli lite av en snackis. Arbetsmarknadsministern och representanter från flera andra kommuner har varit på besök för att höra om ViiA och vi förväntar oss ändå mer uppmärksamhet med denna Hela ViiA.
”Jag har inte sett att detta på något annat ställe i Sverige. Att blanda svensktalande och nyanlända är unikt här”, säger Birgitta. ”Det här är integration på riktigt.”

Vill du veta mer?
Kontakta: birgitta.nilsson@arboga.se

Av Johanna Ericson
Publicerad den 27/2

Utbildningen Produktionstekniker är en eftergymnasial heltidsutbildning som erbjuds av Kompetenscenter i Köping. Produktionstekniker är en viktig roll inom industriproduktion där den främsta arbetsuppgiften är att effektivisera produktionen. Utbildningen ger kompetens inom förbättringsarbete för produktionseffektivisering, kvalitetsteknik och arbetsmiljö. Den ger också kunskap i 3D och programvaror som är relevanta för industrin. Utbildningen omfattas av nästan 2 års studier inklusive praktik som ger praktiska kunskaper och viktiga kontakter.

Teknikcollege är ett samverkansorgan som arbetar för kompetensutveckling inom industrin. Utbildningar som är Teknikcollege-certifierade ger de studerande den kunskap som företagen behöver.
”Att vi uppfyller de kvalitetskriterier som finns inom Teknikcollege är givetvis ett kvitto på att vårat arbete är lyckosamt. Det visar även på att vi uppfyller krav nationellt och inte endast inom vår region. Att bli certifierade och vara en del av nationellt nätverk med företag och utbildningsanordnare ser väldigt positivt på”, fortsätter Janne.
”Det är positivt att även vuxenutbildning och eftergymnasial utbildning samverkar inom Teknikcollege, så att vi tillsammans utbildar för arbete och säkerställer kompetensbehovet ute hos företagen.”

Läs mer om utbildningen Produktionstekniker här:
Läs mer om Teknikcollege här:

Om industriell symbios

Industriell symbios handlar om samarbeten mellan olika typer av företag och organisationer inom ett geografiskt område där ena aktörernas överskott och rest blir andra aktörers råvara och resurs.
När de gemensamt optimerar sin resursanvändning ger det ekonomiska, miljömässiga och sociala vinster, vilket ger en konkurrensfördel på marknaden.

Industriell symbios är en del i den cirkulära ekonomin.

Läs mer om Västra Mälardalens industriella symbios här!