Det här är Västra Mälardalen

ViS på Facebook

Västra Mälardalen i Samverkan
Västra Mälardalen i Samverkan har delat ett inlägg.2 timmar sen

Kungsörs resultat ökar i Svenskt näringslivs enkät.

Varje år frågar Svenskt näringsliv Sveriges företag hur de upplever det lokala företagsklimatet. Resultatet från enkäten offentliggjordes idag och visar...

Västra Mälardalen i Samverkan
Västra Mälardalen i Samverkan är på Viby Buss AB.6 timmar sen

Heja Viby Buss!
Snart är det här gänget också diplomerade VM-värdar.
Vill du att vi besöker din arbetsplats för att berätta mer om värdskapsutbildningen?
...


VM-Festen - Västra Mälardalens företagsgala
På den årliga VM-festen uppmärksammar och belönar vi personer och företag som på olika sätt gjort fantastiska insatser för regionen.

Strålkastarna riktas mot stora framgångar och exceptionellt goda idéer.

Årets nyföretagare 2018, Anton Fallqvist på AF-träning, tar emot sitt pris.


Vinnare VM-festen 2018

Vinnarna i årets VM-fest: 🥇

Årets företagare
TBO Haglinds

Årets nyföretagare
Anton Fallqvist, AF-träning och rehabilitering

Årets Klöver dam
Regina Sjödin, Ginas bokföringstjänst

Årets butik
Bergmans guldvaror

Årets restaurang/café
Konditori Bivur

Årets medarbetare
Mattias Åkerlund, Volvo

Årets ambassadör
Alfons Fallqvist, AF träning och rehabilitering

Vinnare VM-festen 2017
Stort grattis till alla vinnare på VM-festen 2017!

Årets nyföretagare
Helen Shippey, Shippey Photography AB, Köping

Årets restaurang/café
Harrys, Köping

Årets butik
Gallerie Ågången, Köping

Årets marknadsförare
Köping basket/Köping Stars

Årets Klöver dam
Carola Andersson

Årets ingenjör
Elias Häggström – LEAX Group

Årets företagare
Telliq AB

Årets ambassadör
Filip Hammar och Fredrik Wikingsson

Vinnare VM-festen 2016

Årets företagare
Elitesängar, Kungsör

Årets ingenjör
Madeleine Kempe, Saabgroup

Årets marknadsförare
Motor Nilsson

Årets Winnetkvinna
Ewa Hemmingssen Nielsen, Din Tandhygienist i Köping AB

Årets nyföretagare
Arboga Gym, Arboga

Årets restaurang/café
Nellys Bar, Kungsör

Årets butik
Hatz Deli, Köping

Hela listan med nominerade 2016

 

Vinnare VM-festen 2015

Månadens förebild, oktober
Johanna Ericson

Årets nyföretagare i Köping
Rolf Blom (Hundiq)

Årets nyföretagare i Arboga
Thomas Becker (Högsjö Wärdshus)

Årets nyföretagare i Kungsör
Ulf Eriksson, Johnny Elf, Tor Wodell och
Micke Hammar (Kungsörs Prefament AB)

Pris från Arboga kommun
Carin Bastås (Byggnadsfirman Lund)

Pris från Winnet
Amina Nordlund

Pris från Industriföreningen i Västra Mälardalen
Marcel Hundertmark (Yara)

Pris från Köpings Centrumförening
Årets säljare i Köping
Sofia Ericsson (Vinyl)

Årets Butik i Köping
Pelle- och Jim Sjöman (Sjömans)

Priser från Arboga i Centrum
Årets restaurang/café i Arboga
Andreas Haglind (Restaurang Ågården)

Årets butik i Arboga
Marita Magnusson (Kajal Parfymeri)

Priser från Företagarna
Årets företagare i Kungsör
Ronny Andersson och Stellan Ravelin (Packing AB)

Årets författare i Kolsva
Michel- och Nena Kuszli (Kuszlis Mekaniska Verkstad AB)

Årets företagare i Köping
Mikael Frentz (OKQ8 12 mack)

Årets företagare i Arboga
Charlotte Josefsson och Jenny Eklund (Hå-Ges bröd)

Hela listan med vinnare 2015


ARKIV

De samverkar för ett fossilfritt och hållbart Arboga

I februari anordnade Arbogabygdens Församling en föreläsning i ämnet Fossilfritt Arboga. Jenny Köhler, en av åhörarna, föreslog en Facebook-grupp för att fortsätta diskutera och utbyta tips och idéer om hållbarhet. Några månader senare har gruppen närmare 90 medlemmar. Jenny Köhler och Rebecka Marklund berättar mer om initiativet.

Jenny Köhler och Rebecka Marklund 

Facebook-gruppen Fossilfritt och hållbart Arboga har blivit ett forum för att sprida fakta, tips och idéer om hur vi alla kan bidra till att minska klimatförändringarna och nå de globala hållbarhetsmålen. Det är en plats för goda exempel och inspiration till en bättre framtid. Här kan medlemmar posta information om allt från forskning till lokala aktiviteter. Stort som smått.
”Det har blivit en digital mötesplats”, säger Jenny. ”Vi känner att det finns ett sug för det här i samhället. Och här vill vi visa de positiva krafter som finns.”

Förutom Facebook-forumet har det ordnats fysiska möten för den som är intresserad av att inspirera och inspireras av att göra mer för klimatet och miljön.
Hittills har Arboga församling ställt upp med lokal till träffarna. För dem är klimatfrågan också angelägen, de har nämligen satt ett djärvt mål för sin egen verksamhet: 2030 ska Arboga församling vara fossilfri.
”Det är häftigt”, säger Rebecka. ”De satte målet först. Nu ska de ta fram en handlingsplan för hur det ska gå till.”

Jenny och Rebecka arbetar båda på Energimyndigheten i Eskilstuna, dit de tågpendlar från Arboga. Och genom deras kunskap om och intresse för klimat- och miljöfrågor är de nu båda aktiva inom initiativet ”Fossilfritt och hållbart Arboga”.
För det är ingen förening, förtydligar de. Det är ett initiativ.
”Det finns redan duktiga föreningar och organisationer som arbetar med den här typen av ämnen. Frågan är om det behövs fler föreningar?”, säger Rebecka. ”Egentligen är det nog mer samverkan som behövs. Vi vill skapa kopplingar mellan det som redan görs och inspirera andra att göra mer.”
”Vi vill synliggöra positiva krafter. Det ska vara kravlöst och kul”, säger Jenny. ”När vi hör bra saker som exempelvis ett företag eller en förening gör, vill vi att fler ska få höra det.  Då kan vårt forum hjälpa till att sprida dessa goda idéer.”

Ett antal konkreta handlingar har det blivit sedan den där första sammankomsten i februari. Bland annat har flera medborgarförslag skickats till Arboga kommun: Ett om hur Arboga kan bli en mer cykel- och gångvänlig stad i linje med det nationella målet om ökad gång-, cykel- och kollektivtrafik med 25%. Ett annat handlar om kommunens eget arbete med klimat- och miljöfrågor. Här föreslås att kommunen ser över sina fonder och ger mer tydligt utrymme för hållbarhetsfrågor inom den egna organisationen.

Även om vissa frågor är riktade till kommunen är hållbarhet en fråga som alla ansvarar för, menar Jenny och Rebecka. Alla kan bidra, men effekten blir större om företag, föreningar, kommuner och privatpersoner krokar arm.
”Vi vill påverka genom andra”, säger Rebecka. ”Jag har till exempel tagit kontakt med Arbogas föreningskonsulent för att se om det finns något föreningarna kan göra tillsammans.”

Nästa aktivitet från initiativet blir en manifestation den 24/5, klockan 15.30 på Nytorget. Mötet är en del av Fridays For Future och Klimatsverige och arrangeras tillsammans med Naturskyddsföreningen i Arboga.

Hur ser Framtidens Västra Mälardalen ut om Jenny och Rebecka får önska?
”Jag skulle vilja att kommunerna sätter fart och agerar och ställer om till fossilfritt”, säger Jenny. ”Det kanske pågår ett sådant arbete utan att vi ser det, men då vill vi gärna veta. Jag skulle också önska att en specifik roll eller funktion är ansvarig för att driva på klimatarbetet inom kommunen. Nu hamnar det lite mellan stolar är min upplevelse. Sen tycker jag att vi behöver röra oss bort från slit- och slängsamhället. Och jag vill att fler blir inspirerade. Det ska vara roligt och inte jobbigt. Jag önskar mig en snöbollseffekt där fler och fler hjälper till.”

Rebecka lyfter trygghet och samhörighet som positiva effekter av en mer klimatsmart vardag.
”Jag skulle vilja att vi framåt har en ökad medvetenhet när vi planerar vår fysiska miljö, för det ger så mycket mervärden. Om vi exempelvis har en bra infrastruktur för cykel, och samtidigt driver på att den används, leder det inte bara till vinster för hälsa, miljö och klimat, utan också till mer rörelse på gator och torg. Jag upplever att det finns en stolthet för den här platsen, och det man är stolt över vill man också ta hand om. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något och vi behöver bli fler som gör mer. Jag önskar att vi kan inspirera och engagera varandra och sen kan se tillbaka på den här omställningen och tänka att oj, vilken resa vi har gjort tillsammans.”

Artikeln publicerad den 19/5 2019.


”Vind, vatten, musik och människor. Det är min inspiration.”

Vid Hällarna utanför Arboga har Richard Brixel sin bostad och ateljé.

Trots att trädgården dessutom fungerar som skulpturpark är han i allra högsta grad en internationell konstnär. Hans alster finns att se världen över med länder som Kina, Nederländerna och Kanada som några exempel. Varje år deltar han i flertalet utställningar utanför Sverige, dessutom kör han själv sina skulpturer till gjuteriet i Italien. Resorna är intensiva och krävande. Då är det skönt att komma hem.

Och hem är just här för Richard. På Brixelgården vid Hjälmarens kant.
”Många stora skulptörer har hus i Italien och Kina, men jag är väldigt förtjust i det här stället. Mitt ideal är att ligga i hammocken och se upp på tårpilens blad, det är det finaste jag vet. Ålhammars udde är en plats med mycket kraft. Det känns att det är så fastän det inte går att ta på. Men visst kan det vara kärvt här ute också, om vintrarna när strömmen går.”

Här i Västra Mälardalen kan vi också avnjuta Richards konst på närmre håll. På Entrétorget i Arboga står Den lyckliga Arbogafilosofen och välkomnar besökare och invånare. Det har den gjort sedan 2005.

”P-O Nilsson frågade om jag kunde tänka mig att göra en skulptur åt staden. Jag lämnade tre förslag och Filosofen var den som röstades fram. Min tanke var att sprida glädje på ankomstplatsen i Arboga efter en ganska deppig tid med nedskärningar inom flyget och annat. Jag tänkte att den där glada figuren vore något. Det var en stor dag när den invigdes, med blåsorkester och allt.”

Filosofen är ett av många verk som pryder gator och torg i världen. Richard uppskattar att han vid det här laget har producerat omkring 600 större skulpturer. Och så tillkommer de mindre.

”När jag väl bestämt mig för vad jag ska göra är jag snabb. Jag tror min disciplin är en fördel för mig. Den gör mig produktiv. Det finns nog inte en enda dag som jag inte har hållit i en lerklump.”

Beslutet att bli skulptör grundades redan under barndomen.
”Min mormor bjöd ibland sina väninnor på kafferep. Jag var ett ganska rörligt barn. Först gav de mig kritor och papper så jag skulle ha något att göra. Sedan blev det modellera. Till en början gjorde jag bara djur som låg ner, som krokodiler och ormar. Sedan blev det annat också. Jag gjorde grejer helt enkelt, jag gör fortfarande grejer. Det har bara blivit så.”

Längs vägen har det hunnit bli en hel del förkovring för Richards del, som exempelvis en Master från Konstfack och studier inom och filosofi, juridik och konsthistoria.
”Jag tittar väldigt mycket på andras konst och älskar att gå på utställningar. Jag reste också mycket som barn, då var det var standard att gå på olika muséer i Berlin och på andra ställen.”

Men ibland kommer skaparglädjen från det mer vardagliga.
”Det som inspirerar mig är vind, vatten, musik och människor. Särskilt människorna, de är viktiga. I Kina till exempel, kan jag följa det sociala spelet i ett sällskap fastän jag inte kan språket och jag går gärna på teater där. Jag tycker om att titta på dem, se hur de rör sig.
Sen sitter jag här, i den här fåtöljen och tänker på mina skulpturer. Med en kopp te och den fantastiska utsikten.”

 

Artikeln publicerad den 18/4.


Tillväxt uppåt

Statistik, Västra Mälardalen:

December 2015 – antal Västra Mälardalingar: 47758 st.
September 2018 – antal Västra Mälardalingar: 48949 st.
Ökning: 1191 personer.
Tillväxt: Uppåt!

 


Närheten i Västra Mälardalen förenklar på många sätt

Sören Pettersson arbetar som volontär för att hjälpa människor i utsatthet. Han beskriver varför närheten i Västra Mälardalen kan förenkla även för hjälpande organisationer.


“Vi har ett fantastiskt kulturliv, vilket jag tycker vi berättar lite för lite om”

Lars-Erik Wige, ordförande för Industriföreningen i Västra Mälardalen, berättar om de fördelar han ser med att leva och verka i Västra Mälardalen.


Heja Vasagymnasiet och UF

Heja Vasagymnasiet!
UF-Västmanland meddelar att Vasagymnasiet i Arboga har högst tillväxt av UF-elever av alla skolor i Västmanland detta läsår med en ökning av 63 UF-elever.
På Vasagymnasiet drivs också ett framgångsrikt pilotprojekt med UF på IM-språk som har blivit en riktig framgångssnackis.
Dessutom har UF Västmanland högst tillväxt i hela Sverige.
Bra jobbat alla inblandade!


Västra Mälardalens HR-nätverk

Idag träffades Västra Mälardalens HR-nätverk för att diskutera hur kommuner och näringsliv kan samarbeta för att möta den ökande kompetensbehovet i Västra Mälardalen.
Handelskammaren berättade att de etablerar ett lokalt kontor i Arboga. De tipsade också om hur de kan underlätta för oss genom bland annat sina koncept för Talang-rekrytering och Relocation service.

Stort tack för idag alla medverkande och på återseende!


Kungsör “Bästa tillväxtkommun 2018!”

Grattis Kungsörs kommun till den fina utmärkelsen Bästa tillväxtkommun 2018. I bedömningen ser man på kommuners andel företag som ökar sin omsättning, nyanställer och som går med vinst.

Heja Kungsör!


Grattis Arboga, “länets bästa skolkommun!”

Bra jobbat Arboga, som klättrade till plats 69 av landets 290 kommuner och därmed blir länets bästa skolkommun.

Grattis!


Quickstep till företagarfrukosten – en helt vanlig onsdag i Västra Mälardalen

I Västra Mälardalen anordnas regelbundet frukostmöten för företagare och företagsamma.
Den 31 oktober var det dags för morgonsoffa i Arboga.

Sparbanken Västra Mälardalen bjöd på frukosten och gäster var bland annat:
– Portfolio Försäkra
– Eva från Anns ost
– Emelie Hertzman från Arbogateatern
Med flera!
Sist men inte minst bjöd Danslola från Köping upp näringslivschef Gillberg till en quickstep.
I Västra Mälardalen har vi aldrig långtråkigt!

Västra Mälardalen =
Köping, Arboga och Kungsör

  • Antal Västra Mälardalingar:
    Snart 50 000!
  • Antal aktiva företag i regionen:
    ca 4000 st
  • Antal föreningar:
    ca 240 st

Huspriser
1 501 000 kr Arboga
1 589 000 kr Kungsör
1 921 000 kr Köping
Som tål att jämföras med
3 116 000 kr Örebro
3 401 000 kr Västerås
7 681 000 kr Stockholm
*Pris för småhus, SCB 2017

Allt på 20 minuter
Arboga – Köping = 20 minuter 
Köping – Kungsör = 20 minuter
Arboga – Kungsör = 20 minuter
*Avser ungefärlig tid för bilresa

Enkelt till Stockholm

Köping- Stockholm = 1,17 h med tåg
Arboga-Stockholm = 1,28 h med tåg
Kungsör-Stockholm = 1,27 h med tåg


"Vi är i mitten av allt."

Vi bidrar

Det finns många människor som bidrar till Västra Mälardalens utveckling. Här presenterar vi några av dem:

Marie tar laget i mål

 Marie tar laget i mål
Marie Nordqvist fick utmärkelsen Månadens Förebild i maj 2014 för sin lyckade insats på Strängbetong i Kungsör. Och att framgång sällan är en slump blir tydligt efter ett samtal med Marie, så här snart fem år senare:

 ”Min förmåga att planera är en styrka. Det ger tid till det man verkligen ska göra. Och jag tänker att om det blir rätt från mig blir det lättare för den som tar över i nästa steg. Det är sällan någon som ser den tid som läggs på förberedelser, men det är oftast värt det”, säger Marie och berättar om intresset för Lean som väc ktes redan på Volvo där Marie spenderade sina första 20 år i yrkeslivet, som ingenjör och ledare.

”Jag lärde mig så otroligt mycket på Volvo. Tankesättet med Lean tog jag sedan med mig till nästa jobb som fabrikschef på Strängbetong i Kungsör. Jag gav mig sjutton på att det skulle gå att applicera Lean även i    betongproduktion, och det gjorde det. Vi fick till och med ta emot pris som Årets Leanbyggare. Jag fick bekräftat att ingenting är omöjligt och att man aldrig ska ge upp.”

Utmärkelsen Årets Leanbyggare gav ringar på vattnet, Marie fick snart ett erbjudande om att driva förändringsarbete på E.ON i Örebro vilket hon antog.  Därefter kom även frågan från Gyproc i Bålsta där hon befinner sig idag.

”Jag älskar utmaningar”, säger hon. ”Får jag en så tar jag den oftast. Fast jag tycker om att först avsluta det jag ska.” 

”Det har varit en fantastisk resa de senaste åren, men när jag blev bjuden på lunchen med förebilderna i      Västra Mälardalen blev det tydligt för mig att jag faktiskt längtar hem. Det där att befinna sig i ett sammanhang, att ha bekanta människor omkring sig, det är härligt. Jag skulle gärna fortsätta arbeta med ledningsgrupper och förändringsarbete på hemmaplan. Tänk att få ta sig an en verksamhet med röda siffror för att sedan hjälpa till att vända.”                                     

Maries tävlingsanda kommer till uttryck på flera sätt, även i form av motion och träning. Ett par skidtävlingar per år brukar det bli, och på sommarsäsongen är det löpning som gäller. Hon funderar också på att springa ett fjällmarathon.

”På senare år har också yogan blivit allt viktigare för mig. Jag har stor nytta av den i jobbet, jag blir bättre på att släppa det som ska släppas och att inte älta. Jag lägger energi på det som ska göras istället.”

Och kanske är det den inre tryggheten i kombination med uthålligheten som gör att hon trivs så bra med att arbeta med människor och ledarskap.

”Jag skulle beskriva mig som en doer men jag bryr mig om människorna. Jag ser att alla medarbetare är lika viktiga i sin del av kedjan. Och jag tror de känner det.”


Johan får energin från sina gäster

 

Johan får energin från sina gäster

”När man står där på morgonen och tar emot sina gäster och får ett leende tillbaka. Det är det jag får en kick av. Och jag tror det smittar av sig på andra.”

 

Sommaren 2000 kände Johan Dahnsjö att det var dags att skapa något eget. Efter att ha jobbat i hotellbranschen sedan 14-årsåldern, ville han förverkliga sin dröm om att driva ett ställe med rätt mat, rätt bemötande och rätt miljö. Och efter att ha tagit med sig sin kollega Thomas på en tur genom Sverige, fastnade de båda för Kungsörstorp. En då ganska nedgången anläggning men med rätt potential. Västeråsduon bestämde sig. Det var här drömmen skulle bli verklighet.

Den första tiden slet Johan och Thomas dygnet runt. Målade, snickrade och fixade, allt för att stå redo för sin allra första bokning - ett bröllopssällskap.
”Den första tiden var det bara jag och Thomas som jobbade här, vi gjorde allt själva. Vi hade 21 rum klara i september 2001 när våra första gäster anlände. Sen hörde någon av sig och behövde 25 rum, så det var bara att ordna. Vi byggt till några rum år för år och så har det fortsatt. Vi har drivits, utvecklats och vuxit av efterfrågan. Idag har vi 46 rum och 7 konferenslokaler här på Kungsörstorp.”

Och idag är det ett starkt team på 15 personer som tillsammans ser till att gästerna trivs.
”Många i personalen har jobbat här i över tio år. Jag tror de trivs och tycker att vi har sunda värderingar. Och förhoppningsvis har de snälla chefer också”, skrattar han. ”Att jobba här handlar om att bemöta människor som man själv vill bli bemött och att göra det där lilla extra. Egentligen är det ganska enkelt”, säger Johan.

Och gästerna tycks trivas, många av dem återkommer. Vad beror framgången på?
”Tillgängligheten”, tror Johan. ”Många av våra gäster kommer med tåg. Och maten. Den utvecklas och varieras vilket gör att de som varit här tidigare får något nytt. Och så läget. Den här utsikten tröttnar man inte på.”

Det är inte bara svenska gäster som hittat till Kungsörstorp. De senaste somrarna har anläggningen fått besök av turister från Holland.
”De uppskattar verkligen vårt läge”, säger Johan. ”De trodde knappt det var sant när de fick låna våra båtar för att ge sig ut och fiska, helt gratis.”

Johan funderar ständigt på hur han kan fortsätta utveckla sin anläggning. ”Vi planerar att glasa in uterummet ut mot Mälaren och vill även bygga hus för fler hotellrum. Men det är en avvägning för oss, det där med hur många gäster vi ska ta emot. Thomas och jag är med i driften hela tiden, vilket jag tror är en styrka. Blir vi för stora är risken att vi förlorar det personliga och det vill vi inte.”

Och kanske är det just det som summerar framgångsreceptet:
”För allt handlar inte om att bli större”, menar han. ”Utveckling kan också innebära att erbjuda mer och bättre för de som är här. Det här är ett livsverk. Jag tycker vi har kommit långt, men vi är inte klara än. Inte på långa vägar.”


Långsiktig kvalitet i fokus när Anita tar Wilma och Morris ut i världen

I gamla Broskolan i Kolsva har Anita Stray sin ateljé. Här skapar hon grunden till de mössor hon säljer genom företaget Wilma och Morris. De är också här hon kreerar maskotar till både Babblare och köpcentrum runt om i Sverige. Men att satsa på just dessa två fokusområden har varit en resa för Anita.
”Jag ser potential överallt”, säger hon. ”Så det gäller att avgränsa sig.”

Men att det är ett kreativt jobb hon ska ha, har Anita har vetat sedan barnsben, varför gymnasievalet blev en dekoratörsutbildning och därefter en anställning på Ikea i Köping. När Ikeabutiken sedan försvann från hemstaden konstaterade hon att det där med att driva företag lät spännande. Tankarna resulterade i en skräddarutbildning i Stockholm vilken var starten på en händelserik tid:

”Jag fick kontakt med Owe Sandström som designade kläder till Abba och fick jobba för honom på kvällarna. Jag dekorerade för fester och stora invigningar som till exempel när Globen skulle öppnas.”

Efter en spännande tid med pendling till Stockholm längtade Anita hem till Kolsva. Bland annat var det svårt att få till logistiken med familj och barn. Och just barnen har varit viktiga bitar i Wilma och Morris-pusslet.

”Jag sydde egna mössor till mina barn för att jag märkte att det var svårt att få tag på mössor som satt bra. Ett av mina barn var dessutom öronbarn, då var det extra viktigt med passformen. Dessutom hade jag en kompis som också gjorde mössor för barn. Och det var egentligen där det började.”

I år firar Wilma och Morris firar 20 år och Anita driver bolaget med ett viktigt och kunnigt team omkring sig. Allt för att skapa god kvalitet genom hela kedjan. Anita designar, formger och handplockar material till mössorna som produceras i Riga.

”Min kunskap inom hantverket är en styrka. Jag har tight kommunikation med fabriken vilket är grundläggande för kvaliteten. Det är viktigt att vi kan hålla det vi lovar för våra kunder, och man måste klara av produktionen i samma takt som beställningarna.”

Wilma och Morris-mössor finns idag i länder som Japan, Sydkorea, Norge, Tyskland och Schweiz. Nu är framtidsmålet är att växla upp.

”Jag är trygg i produkterna. Nu skalar vi upp, nu ska vi nå ut till fler och vi kan sälja mer till de kunder vi redan har. Men vi vill ha kunder som förstår god kvalitet. Våra förebilder är bland annat Hestra. De har gjort en enorm resa som jag har följt och nu har vi dessutom etablerat ett samarbete där vi får använda samma kulörer på våra mössor som på deras handskar, så att de kan matchas.”

Så vad är nyckeln till framgång? Anita återkommer till kvaliteten:

”Tror du på produkten så fortsätt. Men för att nå målet kanske du får jobba med annat på deltid eller hitta andra vägar till långsiktighet. Snåla på rätt ställen men aldrig på kvaliteten. Själv utgår jag från hantverket, det är viktigare än något annat. Jag har ett genuint intresse i produkten, det sitter i fingrarna. Jag känner direkt när det är bra.”

Artikeln publicerad 10/4 2019.

Kontakta oss

Mikael Bohman

Ordförande

Johanna Ericson

Marknadsföring/Webb

Nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!


@ Copyright 2019 Västra Mälardalen i Samverkan.
Sekretess & integritet. Webbdesign: Underbase