Tove Åkerman- Stenman och Supportföretaget blir leverantör av undersökningen.

Näringslivsenheterna i Västra Mälardalen har kontakt med regionens företag i såväl ”normala tider” som nu, när sviterna från Coronaviruset har vänt upp och ner på vardagen. Det har även de företagarföreningar som också finns representerade i ViS styrelse. I Västra Mälardalen finns det ca 4000 företag vilket dock gör det svårt att hinna nå alla. Vissa hör av sig själva med sina frågor, vilket näringslivsenheterna fortsätter att uppmana till, men en undersökning via telefonintervjuer ge en större helhetsbild av den rådande situationen. ”De synpunkter och behov vi får fram i undersökningen och de kontakter vi har på näringslivskontoren kan vi föra vidare till regional och nationell nivå genom de nätverk vi har”, säger Camilla Nilsson, näringslivschef i Köping, ”och kan bli en påverkan på vilka insatser som behövs i denna pressade situation för företagen.”

Ida-Maria Rydberg, Kjell Johansson, Pernilla Elmesiöö, Åsa Nilsson och Camilla Nilsson, styrelsemedlemmar.

”Det görs redan en hel del, såsom hyreslättnader och anstånd”, säger Tobias Gillberg, näringslivschef i Arboga. ”Men en sådan här bred undersökning gör att vi kan hitta vilka insatser som bäst passar vår region”. ”Vi finns här för företagen. Förstås är det fortsatt viktigt att företagen kontaktar oss på näringslivsenheterna med sina frågor och inspel”, säger Ida-Maria Rydberg, näringslivschef i Kungsör. ”Att göra en sån här lokal undersökning, för att få ett bättre grepp om oss företag här i vår region och våra behov, visar på styrka och vilja att hjälpa till från företagsorganisationerna och näringslivsenheterna i kommunerna, samt att det faktiskt händer något för enbart oss här i vår närhet och inte bara är något av dessa massmail som jag lätt lägger i papperskorgen. Det är samtidigt bra att vi företagare får ansikte och namn på de som kan vara behjälpliga på det lokala planet och peka oss till rätt väg i den stora stats/kommun-apparaten”, säger Mathias Axelsson, ordförande Företagarna Västra Mälardalen.

Lars-Erik Wige, Tobias Gillberg, Mikael Bohman, Sören Pettersson och Mathias Axelsson, styrelsemedlemmar.

”I rådande Covid-19 kris, är det viktigt att få en samlad bild över hur det står till i företagen och se vilka stöd som behövs, för att de ska ta sig igenom krisen, minimera skadorna och få en möjlighet att återhämta sig”, säger Pernilla Elmesiöö från Klöver Dam. ”Genom att göra denna kraftsamling kring inhämtning av information skaffar vi oss ett bra beslutsunderlag för vilka riktade insatser vi kan genomföra. Tillsammans når vi snabbare alla våra fina företag i Västra Mälardalen. Detta är mycket viktigt så vi kan säkerställa utvecklingen framöver, det finns en framtid även efter denna pandomi”, säger Lars-Erik Wige, ordförande i Industriföreningen Västra Mälardalen. ”Vi tror att en bra start i en kraftsamling är att se vilka styrkor som finns i näringslivet i Köping, Arboga och Kungsör – att se potentialen och ta oss framåt tillsammans. Därför har vi anlitat Tove Åkerman-Stenman som driver Supportföretaget i Köping. Supportföretaget kommer att genomföra en undersökning för att se hur näringslivet i Västra Mälardalen mår, och hur vi kan hjälpas åt att överbrygga denna negativa parentes som coronaviruset innebär”, säger Mikael Bohman, ordförande för ViS. Artikeln publicerad den 16/4 2020. Av Johanna Ericson

Och det var också i Kina som Mattias kom i kontakt med det som senare skulle bli hans affärsidé. Efter en sommar av volontärjobb i Inre Mongoliet skulle han möta upp en vän i Peking. ”Vi skulle gå ut när jag insåg att jag inte hade batteri i telefonen. Men det visade sig att man kunde hyra powerbanks på krogen. Det var en stor burk”, säger han. ”Men jag tänkte att den där idén borde man ta hem.” Sagt och gjort. Med hjälp av värdefulla Kontakter i Kina och en rejäl dos tålamod finns nu Lectogo-laddare på runt 200 barer, caféer och krogar i Skandinavien. ”Våra laddare löser både gästens och krogens problem. Alternativet till att hyra vår laddare är att gästen får be personalen att lägga telefonen på laddning i baren. Det är både osäkert och opraktiskt. Med vår app kan kunden enkelt ta med sig en powerbank till bordet och krögaren slipper ansvara för någon annans ägodelar.” Att bygga upp ett företag från grunden kräver envishet och ork. Långa arbetsdagar, resor och helgarbete är vardagsmat för de fem kollegorna på Lectogo. Men Mattias har blicken riktad framåt. ”Om fem år är vi ledande i Skandinavien på att ladda folks mobiler”, säger han. ”Fast först ser jag fram emot att få ta ut en normal lön. Det ska bli kul.” För mer info kolla in www.lectogo.com. Publicerad den 1/3 2020. Av Johanna Ericson

Att blanda svensktalande med nyanlända har skapat vinster på flera sätt. Många av de svensktalande som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden har sviktande självförtroende och ibland även energi. ”De nyanlända vill lära sig allt, deras entusiasm och nyfikenhet smittar av sig på den som kanske är i arbetsträning eller rehabilitering. Det är fantastiskt att se hur utvecklande det är för de som deltar.” För att kunna växla upp, utvärdera och utveckla metoden skapades ett projekt. Idén om Hela vägen in i arbete har beviljats med 18,6 miljoner från Migrationsverket. Metoden innebär kortfattat att träna personer i att tala svenska och tillföras kunskaper inom ämnen som datakunskap, hälsa och samhällskunskap. Allt innehåll fokuseras mot arbetsliv och arbete. ”Vi kommer ha en verkstad där vi kan laga enkla saker i trä, metall och textil utan att kraven blir för högt ställda. Det är ingen produktionsenhet, men vi ska kunna testa enkla men konkreta saker för att skapa mening i det vi gör. Redan idag har vi odlingar som vi jobbar med. Kanske kan vi ge bort våra blommor till förskolor, kanske kan vi hjälpa till med enklare göromål. Vi har många idéer och samarbetar redan med olika föreningar.” Eftersom metoden är så intressant, och dessutom ny, kommer Örebro Universitet att följa utvecklingen av projektet för att sedan utvärdera resultaten. På så visa kan den också gynna andra kommuner som vill använda den. Örebro Universitet sitter med i projektets styrgrupp. Övriga representanter kommer från näringslivsenheten på Arboga kommun, Arbetsförmedlingen, Samordningsförbundet i Västra Mälardalen och Arbetsmarknadsenheten i Arboga. Dessutom kommer representanter tas in från Köpings och Kungsörs kommun.” Är man intresserad av att bidra till projektet finns det flera sätt: Man kan slippa kasta textilier genom att skänka dem till verkstaden, man kan också anmäla sitt intresse att vara samtalsparter och man kan öppna sin arbetsplats för studiebesök. ”Och vill man veta mer om projektet kan man höra av sig till mig. Jag berättar gärna”, säger Birgitta. Innan verksamheten skall vara fullt utbyggd flyttar den in i Engelbrektsskolan i centrala Arboga. Birgitta beskriver att det blir smidigt att befinna sig i samma lokaler som SFI-verksamheten. Här ska projektet dra igång på allvar. Målet är att under de kommande två åren ta emot 90 nyanlända i programmet, och att av dessa ska minst 30 bli anställningsbara. ”Vi ska kunna bevisa att det är lönsamt och att vi får ut folk i jobb. Fast målet är också att alla som går programmet ska utvecklas”, säger Birgitta. ”Vilket jag redan vet att de kommer göra.” Språkträningsverksamheten har redan hunnit bli lite av en snackis. Arbetsmarknadsministern och representanter från flera andra kommuner har varit på besök för att höra om ViiA och vi förväntar oss ändå mer uppmärksamhet med denna Hela ViiA. ”Jag har inte sett att detta på något annat ställe i Sverige. Att blanda svensktalande och nyanlända är unikt här”, säger Birgitta. ”Det här är integration på riktigt.” Vill du veta mer? Kontakta: birgitta.nilsson@arboga.se Av Johanna Ericson Publicerad den 27/2

Utbildningen Produktionstekniker är en eftergymnasial heltidsutbildning som erbjuds av Kompetenscenter i Köping. Produktionstekniker är en viktig roll inom industriproduktion där den främsta arbetsuppgiften är att effektivisera produktionen. Utbildningen ger kompetens inom förbättringsarbete för produktionseffektivisering, kvalitetsteknik och arbetsmiljö. Den ger också kunskap i 3D och programvaror som är relevanta för industrin. Utbildningen omfattas av nästan 2 års studier inklusive praktik som ger praktiska kunskaper och viktiga kontakter. Teknikcollege är ett samverkansorgan som arbetar för kompetensutveckling inom industrin. Utbildningar som är Teknikcollege-certifierade ger de studerande den kunskap som företagen behöver. ”Att vi uppfyller de kvalitetskriterier som finns inom Teknikcollege är givetvis ett kvitto på att vårat arbete är lyckosamt. Det visar även på att vi uppfyller krav nationellt och inte endast inom vår region. Att bli certifierade och vara en del av nationellt nätverk med företag och utbildningsanordnare ser väldigt positivt på”, fortsätter Janne. ”Det är positivt att även vuxenutbildning och eftergymnasial utbildning samverkar inom Teknikcollege, så att vi tillsammans utbildar för arbete och säkerställer kompetensbehovet ute hos företagen.” Läs mer om utbildningen Produktionstekniker här: Läs mer om Teknikcollege här:

         

Om industriell symbios

Industriell symbios handlar om samarbeten mellan olika typer av företag och organisationer inom ett geografiskt område där ena aktörernas överskott och rest blir andra aktörers råvara och resurs. När de gemensamt optimerar sin resursanvändning ger det ekonomiska, miljömässiga och sociala vinster, vilket ger en konkurrensfördel på marknaden.

Industriell symbios är en del i den cirkulära ekonomin.

Läs mer om Västra Mälardalens industriella symbios här!

29% av företagen i Västmanland tvingas tacka nej till ordrar för att man saknar den kompetens man behöver för att anställa fler. ”Just nu råder kompetensbrist inom i princip alla branscher som ställer krav på utbildning”, berättar Jessica. ”Men det kan även vara en utmaning att rekrytera till yrken där det krävs en speciell typ av personlighet, men kanske mindre krav på utbildning. Till exempel branscher där man kan lära sig på arbetet, men som kräver ett intresse för serviceyrken.” Arbetsförmedlingen erbjuder olika aktiviteter för att bidra till kompetensförsörjningen. Bland annat drivs satsningen Lokala jobbspår. ”Det är ett framgångsrikt koncept som idag drivs i Köping, men det finns stort intresse för att göra detta även i Arboga och Kungsör”, säger Jessica. I jobbspåret är målet att få personer som står längre ifrån arbetsmarknaden att bli anställningsbara på kortast möjliga tid. Konceptet är ett samarbete mellan en arbetsgivare, Arbetsförmedlingen och Köpings kommun, genom DUA – Delegationen för unga och nyanlända till arbete. ”De får lära sig yrket på arbetsplatsen”, säger Jessica. ”Arbetsgivaren är delaktig genom hela processen, från att utse vilka som ska genomföra utbildningen till hur utbildningen ska utformas och vad den ska innehålla. Arbetsförmedlingen och Köpings kommun kompletterar med andra insatser som individen behöver.” Satsningen Lokala jobbspår har gett goda resultat. Av de 19 personer som gick vårdspåret beslutade sig 15 av dem för att läsa vidare till vårdbiträde. Flera vinster som Jessica ser är att programmet kan öka motivation och ge språkträning. Den som innan stod långt bort från arbetsmarknaden kan bli anställningsbar inom ett yrke. Motsvarande upplägg körs också inom industri. Här är det fyra deltagare som får lära sig att jobba inom industri. Utbildningen sker i samarbetet med Gnutti Carlo i Kungsör som står för praktikplats och utbildningens yrkesinriktade innehåll. ”Det här är ett sätt för Gnutti att rekrytera”, säger Jessica. ”Det är helt fantastiskt att se. De här deltagarna vill verkligen lära sig, de inser vilken chans det är. Företaget ser också möjligheten till att hitta personal. ” Lokala jobbspår kan erbjudas inom flera yrken och branscher. Just nu ser man exempelvis på möjligheterna att göra detta för måltidsbiträden och vårdnära tjänster. ”Det gäller att sänka trösklarna”, säger Jessica och förklarar att en del arbetsuppgifter kan skalas av från vissa yrkesroller. Det skulle avlasta och samtidigt öppna nya möjligheter för andra. ”Vi måste öppna dörrarna och förkorta vägen in på arbetsmarknaden”, säger hon. ”Men vi på Arbetsförmedlingen ska inte konkurrera med andra utbildningar. Våra insatser ska riktas mot bristyrken där det inte finns reguljära utbildningar. Söker man kompetens med högre utbildning finns exempelvis YH, Handelskammaren, Kompetenscenter och Högskolecentrum att fråga.” ”Jag vill att arbetsgivarna ska veta att det finns fler vägar till kompetensförsörjning”, säger Jessica. ”Om vi har en dialog kan vi få veta vilka behov ni har. Vi kan tänka nytt och vi kan göra mycket tillsammans!” Exempel på kompetensförsörjningsinsatser som Arbetsförmedlingen driver:

• Lokala jobbspår. En skräddarsydd utbildning mellan arbetsgivare, kommun och AF med målet att skapa anställningsbarhet.
• Rekryteringsutbildning. Utbildningar kan skapas inom bristyrken tillsammans med en arbetsgivare.
• Yrkesintroduktionsanställning. En kunskapsöverföringsinsats där företaget betalar ca 75% av lönen och får resten i stöd från AF.
• Anställa från utbildning. Ett företag kan få hjälp att hitta information om vilka utbildningsaktörer som utbildar inom olika yrkesområden för att få kontakt med eleverna under pågående utbildning.
• Kartläggningsträffar. En träff anordnas mellan arbetsgivare som söker personal och arbetssökanden som har den efterfrågade kompetensen.
• CV-databas + flera andra tjänster via hemsidan. Arbetsgivare kan söka efter tillgänglig kompetens i en databas.
• AF hjälper till att kartlägga vissa kompetenser som nyanlända har med sig från sitt hemland. Dessutom har det blivit en större efterfrågan hos företag att validera sina egna anställda. Kanske kan du uppgradera din befintliga arbetskraft?

Programmet startade i våras du ungdomar i åk 8,9 samt 1 på gymnasiet fick stöttning i processen att ta fram affärsidé och sedan pitcha den inför jury. Under sommaren har ungdomarna under handledning drivit sina verksamheter och den 14/8 var det dags för final och prisutdelning. Några kommentarer från de unga företagarna var: “Det har varit extremt lärorikt, det har varit jättekul att få träffa nya människor och att tjäna egna pengar.” “Det är så mycket svårare än vad man tror, man måste verkligen kämpa. Och det är så extremt kul.” “Den personliga utvecklingen har nästan varit viktigare än att testa företagandet.”

  KSO:erna var på plats för att dela ut de prestigefyllda priserna “Årets FF-företag”.

Johanna Rokka har varit handledare för ungdomar i Arboga och Kungsör som bland annat har har testat på att driva företag inom kak-catering, vegansk glassproduktion, hudvårdsprodukter och glassförsäljning. “Det har varit jättekul, ungdomarna har varit engagerad”, säger Johanna. “Det roligaste är att de har lärt sig så mycket.” Artikeln publicerades den 15/8 2019.