I maj 2016 murade dåvarande kommunalrådet Elizabeth Salomonsson symboliskt den första tegelstenen i Yaras nya salpetersyrafabrik i Köping. I dag står anläggningen färdig till en kostnad av 1700 miljoner kronor. (Film: Ulf Eneroth)
Som en udda fågel i en region präglad av metallindustrier har Yaras processindustri varit en betydelsefull aktör i Köpings näringsliv i snart 80 år. Först som tillverkare av konstgödsel under sextio år, men sedan 2007 fokuserat på nischprodukten tekniskt nitrat (TN). Det är ett civilt sprängämne som transporteras ut i flytande ammoniumnitratlösning till främst gruvindustrin i Sverige men som även skeppas i fast form ut på världsmarknaden.
Produktskiftet var ett strategiskt val; att gå från liten aktör på en stor marknad (konstgödsel) till en förhållandevis stor aktör på en mindre marknad (tekniskt nitrat). Yaras anläggning vid Nya Hamnvägen är samtidigt dominerande leverantör av spillvärme som värmer halva Köping och numera även delar av Arboga och Kolsva via ett utvidgat fjärrvärmenät.
Den största investeringen någonsin
Avgörande för framtidstron vid Yara är beslutet 2015 av största enskilda investeringen någonsin av ett företag i regionen. 1700 miljoner kronor (!) investerades för att ersätta en äldre salpetersyrafabrik på industriområdet, och Yara tog den nya fabriken i anspråk fyra år senare. Då hade en rad nålsögon passerats, inte minst den logistiska utmaningen att hålla igång ordinarie drift och produktionen samtidigt som byggnationen genomfördes under rigorösa säkerhetsregler. Som mest var 800 (!) anlitade tekniker, svetsare, elektriker och byggare verksamma inom Yaras grindar – samtidigt.
Den kolossala investeringen kom efter att Mark- och miljödomstolens gav tillstånd till en årlig produktion av en halv miljon ton salpetersyra, en halv miljon ton ammoniumnitrat, 390 000 ton tekniskt ammoniumnitrat och bereda 160 000 ton kemikalier. Yara har inte nått dessa maxnivåer, och platschefen Axel Sylvén förklarar det med främst covidpandemin och kriget i Ukraina:
– Covidpandemin påverkade såväl leveranser som logistik vilket givetvis satte spår i ekonomin.
Pandemin hann knappt ebba ut förrän Rysslands anfallskrig i Ukraina bröt ut.
– Det påverkade våra leveranskedjor och drabbade produktionskapaciteten. Vi har haft svårare att få ut våra produkter.
Pandemi och krig i Europa kunde inte förutspås när beslutet om miljardinvesteringen togs, men platschefen Sylvén är inte bekymrad. Det finns trots allt en lokal och positiv faktor:
– Trots en stökig omvärld har vi inom Yara fått ”köra på” vid anläggningen i Köping när systerfabriker och andra företag ute i Europa tvingats stänga ned. Vi är fortfarande trygga med situationen och står redo när marknaden växlar upp.
Win-win för Yara och kommunen
Leveranser av Yaras spillvärme till kommunala bolaget Västra Mälardalens Energi är samtidigt av betydelse för företagets framtid i Köping.
– Våra konkurrenter har anläggningar vid havet och därmed billigare logistik, säger Axel Sylvén. Vi kompenserar det med en stabil intäkt för värmen till Köpingsborna.
Under 2022 levererades 130 000 megawattimmar – mest vintertid – till kommunen. Mars 2023 blev en rekordmånad med leverans av 21 000 megawattimmar.
– Vi uppskattar det stabila partnerskapet som ju är ett win-win-läge för Yara och kommunen. Köpingsborna får samtidigt fjärrvärme till ett pris som länge varit bland de lägsta i landet.
Ett nytt tioårsavtal för fortsatta värmeleveranser förbereds och kommer att signeras inom kort.
Yara i Köping förbereder sig dessutom för att möta stora pensionsavgångar. 60-talisterna bland de 120 anställda ska ersättas av yngre medarbetare som ska lära sig processindustrin.
– Det ställer höga krav på internutbildning, och vi har nya program igång för att få in nya operatörer, säger Axel Sylvén.
Ulf Eneroth