juni 2022 – VÄSTRA MÄLARDALEN

Den vildvuxna äppelgården

Skrivet av VM den 21 juni, 2022. Postad i NYHETER.

Ett samtal med dryckesmakaren och den ekologiska odlaren Lena Ryberg-Ericsson om hårt arbete, hållbarhet, skönhet och mening.

Det är en strålande solig dag i mitten av juni när vi möts vid grinden till Köpings Musteris ekologiska fruktodling i Berg, någon mil från musteriet. Här odlar de över hundra olika äppelsorter. Lena kommer i sällskap med dottern och medarbetaren Johanna och dvärgschnauzern Balder. Vi slår oss ned i skuggan runt ett bord. Lena dukar fram jordgubbar, kaffe och bröd. Johanna beger sig ut för att arbeta i odlingarna och Balder springer iväg för att gräva ned ett ben. Grönskan är fortfarande skir, vilket kanske beror på att våren blev utdragen. Den riktiga värmen har låtit vänta på sig, men nu känns det i luften att den är på väg.

När Lena och hennes familj började plantera äppelträd på släktgården som i generationer ägnat sig åt spannmål och vallodling väckte de förvåning bland de andra lantbrukarna i trakten. Året var 2015. Ett år senare köpte de Bergs äppelgård, någon mil bort – Sveriges största ekologiska äppelodling med över hundra olika äppelsorter, av vilka många inte odlas någon annanstans i Sverige. De satte igång med att göra äppelmust och cider på hantverksmässigt sätt i liten skala, med inspiration från England. Idag levererar de till caféer, butiker och till ambitiösa krogar som Gastrologik och Slyteviken. Vilken är drivkraften?

”Vi gör det här för att vi vill ha diversitet, biologisk mångfald. Om allt blir storskaligt kommer vi inte att ha några pollinatörer längre och den biologiska mångfalden försvinner. Samtidigt krävs det betydligt mer mark, än de 35 hektar som vi har, för att försörja sig om man odlar spannmål. Det resulterar i att små lantbruk försvinner. Men det storskaliga jordbruket leder också till att allt blir väldigt homogent. Det odlas spannmål och vall för effektivitetens skull på arealer som kanske är 200 hektar stora och som ändå bara sysselsätter två personer. Vi kände att vi måste försöka bruka vår mark på ett sådant sätt att den kan försörja vår familj och ytterligare några personer. Med ökad biologisk mångfald och verksamheter som sysselsätter fler får vi automatiskt en mer levande landsbygd. Dessutom behövs det små lantbruk för att klara livsmedelsförsörjningen vid kris. De stora kan inte ställa om tillräckligt snabbt för att börja producera de råvaror som behövs”, berättar Lena.

Hur ser vardagen ut för en äppelodlare och dryckesmakare?
”Det är ett fysiskt tungt och skitigt arbete. Man behöver inte gå på gym (skratt). Idag ska jag jobba med att få ordning på en gammal jordfräs till en traktor. Det är nödvändigt eftersom vi som ekologiska lantbrukare bekämpar ogräs mekaniskt genom att rycka upp det. Men samtidigt som det är fysiskt hårt så innehåller dagen mycket mycket doft och skönhet! Det doftar när man pressar musten, när man klipper träden, och när man pastöriserar. Samtidigt är det ett meningsfullt arbete. Jag står inte ut med meningslöshet! Jag hade ett jobb i en fabrik en gång på Öland. Det varade sex veckor. Jag slutade när de ville att jag skulle fortsätta tillverka silikonpackningar som än då inte skulle kunna användas, bara för att hålla produktionen igång. Mening är nyckeln till allt. När jag kommer hem om kvällarna så kan det värka i kroppen men det känns gott i själen. Det är en belöning att kunna se resultat av det man gör. Jag inspireras av dryckerna vi producerar och mår bra av att kunna erbjuda dem till andra.”

Odlingen i Berg är vacker och vildvuxen. Här finns en mångfald av fruktträd, både gamla och unga träd. Inte bara äpple, utan också päron, plommon, bär och druvor. Det surrar och prasslar överallt av liv och rörelse från insekter och fåglar. En avgörande skillnad mellan att odla ekologiskt och konventionellt är att det hållbara, ekologiska jordbruket ökar den biologiska mångfalden och leder till välfungerande ekosystem, där samspelet mellan de olika växt- och djurarterna leder till gynnsamma miljöer för alla arter – inklusive människor. Det konventionella jordbruket går snarare ut på att skapa gynnsamma förutsättningar för en specifik art genom att bekämpa andra.

”Igår när jag var nere vid dammen såg jag en spännande salamander. Dem ser man inte överallt. Vi har mängder av vildbin. De bygger bo i håligheter i döda träd. Det är fördelen med att inte hinna röja. Vi har en del sork här som förstör träd, men det vi förlorar i träd vinner vi i pollinering. Sorken skapar perfekta humlebon. Vi har väldigt gott om småfåglar, som lockas hit av alla insekter.”

Märks det också på smaken? Får hållbart odlade frukter en annan karaktär?
”Vi har en hel del gamla träd, stora träd med rötter som hunnit växa sig djupt ner i jorden. De kanske inte ger så mycket frukt och skulle därför inte passa i en konventionell odling. Men de ger frukt med mycket karaktär. Äpplena får en intensiv mineralton som kommer från jorden. Kvaliteten på frukten är viktigare för oss än mängden frukt”, berättar Lena.

Idag befinner vi oss mitt i en klimatkris och parallellt med detta sjunker artrikedomen med en dramatisk hastighet. Forskare pratar om ett sjätte massutdöende – en miljon växt- och djurarter riskerar att utrotas. Det beror på klimatförändringar, men också avskogning, ohållbart jordbruk, destruktivt fiske, med mera. Att det behövs en omställning till ett mer hållbart samhälle är det få som förnekar. Vad har Lena för uppmaning till människor som vill bidra till omställningen?

”Tänk inte för stort. Tänk på det som är görbart. Behåll grejerna du har lite längre istället för att byta ut dem på en gång de börjar bli lite slitna. Reparera dem istället. Dessutom gör det ingenting att de ser lite slitna ut. Och när du handlar, köp grejer som håller länge, även om priset är högre. Det är bättre att betala med plånboken än med miljön.”Ofta när det talas om vad som behöver göras för att nå ett hållbart samhälle så fokuseras det på sådant vi inte bör göra, som att flyga, köra bil, och konsumera. Det talas mindre om den tillfredsställelse en mer hållbar livsstil kan ge.

”Jag tror att vi får tillbaka något också. Det man får tillbaka är att det är skönt att gå och lägga sig och känna mening. Men nu när vi pratar om hållbarhet så är det viktigt att tänka på att hållbarhet också är social och ekonomisk. För oss är det viktigt att vara en del av lokalsamhället och bidra till samhällsnyttan. Därför anlitar vi föreningar för att plocka frukt när det är skördetid och vi erbjuder arbetsträning åt människor som hamnat utanför arbetslivet. Här får de doft- och synintryck och känslan av att kunna se resultatet av sitt arbete varje dag.”

Jens Soneryd, juni 2022

Förebildernas fader följer själv andras goda exempel: ”Vissa går före och gör bra saker, det är dom jag har försökt lära mig av.”

Skrivet av Johanna Ericson den 13 juni, 2022. Postad i Förebilder, Osynlig.

Många känner igen Håkan Sterner på leendet, det syns nämligen väldigt ofta. Leendet ingår i Håkans livsfilosofi.
”Det är för jäkligt hur det ser ut på vissa håll i världen just nu, men samtidigt måste man se det positiva, det är då lösningarna kommer.”
Men leendet kommer kanske inte lika naturligt för alla?
Det är en fråga om inställning menar Håkan som tidigt bestämde sig. Varje morgon ska han fokusera på något bra som ska hända. Det görs med fördel i kombination med ett friskt morgondopp i Arbogaån.
”Det är så härligt, även när det är kallt i vattnet. Jag sitter gärna kvar efteråt och njuter av den friska känslan.”

ViS mötte Håkan Sterner för en spännande och inspirerande intervju.

Livsnjutande entreprenör är kanske en av många beskrivningar av Håkan, vars spännande jobb, projekt och initiativ är en utmaning att sammanfatta i en artikel. Men låt oss göra ett försök:

Håkan växte upp i Hammarbyhöjden i Stockholm och utbildade sig till frisör, något han dock aldrig har försörjt sig på. Intresset för sång och musik tog honom på andra vägar – snart byttes gosskör till showbiz med uppdrag inom såväl TV och som underhållare på stora klubbar med Hasse Wallman som manager. Håkan och nöjesbranschen drogs till varandra och snart fick han regissera de kända artisternas folkparksturnéer.

I mitten av 60-talet kom ett erbjudande från skivbolaget EMI.
”De ville att jag skulle jobba som PR-chef där. Jag funderade på om jag verkligen skulle ta det. Då hade jag ett bra jobb som artistbokare för Stockholms fritidsgårdar, skulle de verkligen kunna toppa den lönen?”
Det kunde de. De till och med dubblerade den, och Håkan tackade ja till 3500 kr i månaden plus en TV-apparat.
På EMI jobbade Håkan med band som the Beatles, Ray Charles och Creedence. Där började han även producera artister, som till exempel soloartisten Frida.

Längs vägen träffade Håkan sin stora kärlek Inga-Britt. Hon var dansare och lärde sin fästman att dansa Twist. Tillsammans bestämde de sig för dra att ut på Sverigeturné, de ville sprida dansens glädje.
”Dom där åren gick så himla fort, jag fick åka runt i världen och se hur mycket som helst. Dessutom fick jag stå på scenen själv. Det var så roligt!”

I början av 70-talet hörde en gammal kompis från resebranschen av sig till Håkan.
”Vi vill öppna nattklubb på Rhodos, kan du fixa det? sa han.” Håkan, som då hade gått vidare från EMI, tyckte det lät som en kul utmaning. Fru och barn fick följa med till Grekland där Håkan jobbade med att stöpa framgångskonceptet Sunwing. Därefter skulle det implementeras på flera hotell i världen, och Håkan pendlade under några år mellan Sverige, Mallorca, Kanarieöarna och Gambia.

Lösningar finns för det mesta, menar Håkan som också minns ett samtal med sin gode vän Jan Carlzon, även kallad SAS-Janne. Jan hade logistikutmaningar med sin kommande personalfest, hur skulle han hitta en krog som kunde rymma all personal under samma tak?
”Du har ju den perfekta platsen redan”, sa Håkan. ”Flyghangaren!”
Sagt och gjort. Festen blev succé och genererade uppdrag från fler flygbolag och begreppet event hade landat i Sverige, berättar Håkan.

Håkan Sterner är en tydlig ambassadör för Västra Mälardalen. Det kan vid första tanken tyckas märkligt eftersom det är en plats han från början inte har någon koppling till. Men de flesta vägar bär ju som bekant till Västra Mälardalen. Så gjorde även Håkans, fastän det mer berodde på en slump till en början.
Under en skidsemester mötte Håkan en bekant från Arboga, och när Håkan delade med sig av drömmen om en lugn sommarsemester på landet, blev det början på en ny era.
”Hon bjöd hem oss till sin familjegård utanför Arboga. Vi spenderade en sommar där och fick ett fantastiskt intryck av trakten.”
När Håkan och familjen sedan fick syn på gården på Älholmen började flyttdrömmar att ta form.
”Vi kan inte leva och utvecklas i Stockholm längre tyckte vi. Vi såg att här finns möjligheter, här kan vi vara.”
Just då var gården inte till salu, men skam den som ger sig. Till slut blev det affär.
”Vi bytte Hammarbyvillan mot en stor herrgård vid ån och efter en hel del renovering blev vi Arbogabor.”

Entreprenören Håkan har som bekant blick för möjligheter, och det dröjde inte länge förrän han fick span på det vackra huset Vinbäcken som då var kommunägt och stod tomt. Håkan tog sig an huset som framöver kom att bli en samlingsplats för events av olika slag som talangjakt och allsång.
Många år senare sålde han verksamheten till nuvarande Stadskällaren.

Håkan framför Vinbäcken som fortfarande är en populär sommarkrog, dock inte längre i Håkans regi.

En röd tråd som löper genom samtalet med Håkan är alla är de människor han mött längs vägen. Han kallar dem för förebilder.
”Jag har lärt känna så mycket bra folk, jag har haft tur, alla har inte förebilder runt sig, då blir det svårare.”
Jo, förebilder borde alla ha, tänkte Håkan som initierade det som ViS idag kallar Månadens Förebild och som han själv fick ta emot i november 2021.
Håkan förstår vinningen i att utbyta tankar och utveckla idéer med andra, men tycker att det saknas forum för kunskapsöverföring, framför allt mellan generationer.
”Jag skulle gärna dela med mig av min kunskap till unga entreprenörer, det finns mycket att vinna på att utbyta tankar. Vi saknar mentorskultur här, tycker jag. Jag skulle gärna vara mentor för unga!”

Nej, idéer och energi råder det ingen brist på för Håkan som fortfarande är aktuell med föreställningen Livslust. Där bjuder han på en inspirerande show med anekdoter från livet, musik och dans. Allt för att skapa positiva tankar och just livslust.

Den livserfarenhet och kunskap som Håkan har samlat på sig är som sagt svår att sammanfatta. Och kanske har den blivit så enorm på grund av den livsinställning han bär med sig.
Håkan har bejakat, testat nya saker, kastat sig ut och vågat, ofta med ett leende på läpparna. På senare år har han också vunnit några riktigt tunga fighter. Sviter av cancer och stroke däckande honom rejält, men envis och med övertygelsen om att tänka positivt, har han rest sig upp.
”Det är helt fantastiskt vilket liv jag har haft”, säger Håkan och sätter sig på flakmoppen. ”Och det har jag fortfarande. Att jag åkte på lite skit på slutet kan man inte hänga upp sig så mycket på. Nästan varje dag får jag bada i ån. Det är fantastiskt.”

Klicka här för att se filmen.

Av Johanna Ericson

Vi firade våra Förebilder med trevlig lunch

Skrivet av Johanna Ericson den 7 juni, 2022. Postad i Förebilder.

ViS uppmärksammar personer som gör skillnad i Västra Mälardalen genom utmärkelsen Månadens Förebild. Idag har vi 72 Förebilder.
Den 2/6 bjöds alla Förebilder in till en trevlig lunch där Förebilderna fick möjligheten att mötas och nätverka.