Kolsvaelever till Auschwitz – nu för tjugofemte gången

Skolresor förknippas ofta med glädjefyllda nöjesdestinationer som Liseberg och Gröna Lund eller till djuren i Kolmården. Mer ovanligt är att elever väljer att utforska ett av mänsklighetens mörkaste kapitel, Förintelsen. Unikt blir det dessutom när Kolsvaelevers skolresa företas till polska koncentrationslägret Auschwitz, nu för tjugofemte året i rad!

Allt fick sin början när en elev på högstadiet vid Malmaskolan i Kolsva ifrågasatte om Förintelsen – folkmordet på bland annat judarna – verkligen inträffat.

– Finns det bevis?

Frågan ställdes i slutet av 1990-talet, och väckte en tanke hos skolans historie- och religionslärare Eva Andersson.
”Varför inte låta några från skolan resa till koncentrationslägren i Polen och med egna ögon få Förintelsen bekräftad för att kunna återberätta det för kompisarna på skolan”?

Fler engagerade sig och kom med nytt förslag:

– Varför inte låta alla nior, tillsammans med skolpersonal och föräldrar, följa med på resan?

1999 företogs den första bussresan till Auschwitz och nagelspåren på väggarna i gaskamrarna blev ett oförglömligt minne som följde eleverna hem till Kolsva. Sedan dess har Polenresan – tillsammans med skolans ständiga strävan att motverka rasism, antisemitism och mobbing – blivit en tradition.

Niondeklassare gör samma resa som sina föräldrar
Pensionären Lars Widman är en av drivkrafterna i Malmaskolans Polengrupp:

– Vi gör resan för att eleverna ska förstå att det som hände under Förintelsen är den yttersta konsekvensen av främlingsfientlighet, utanförskap och ett samhälle där alla inte är lika mycket värda och där demokratin satts ur spel.

En majmorgon i år samlades skoleleverna när de dedikerade reseledarna Lars Widman och Ann-Cathrine Jansson förmedlade historiken, de ofattbara dödstalen och visade fruktansvärda bilder från Förintelsen.Efter ett toalettbesök köade eleverna för att kliva in i bussen tillsammans med en handfull föräldrar och en av skolans rektorer, Johan Hallberg.

– Föräldrar som var med på de första Polenresorna ser i dag sina egna barn göra motsvarande besök i koncentrationslägren, berättar Lars Widman.

Det förklarar en del av engagemanget att hålla traditionen vid liv.

Ungdomarna i årskurs 9 på Malmaskolan i Kolsva har under läsåret jobbat ihop grundplåten till Polenresan, nästan en halv miljon kronor. (Foto: Ulf Eneroth)

Nova tror på större förståelse
Polenresan sker under nio dagar, och denna gång spände ett sjuttiotal personer fast sig med dubbeldäckarens säkerhetsbälten. En var Nova Lundberg i klass 9C och bosatt i Bolströ mellan Kolsva och Köping:

– Vi har läst en hel del om Förintelsen före resan, men vi får nog större förståelse när vi ser det på plats i koncentrationslägren.

650 000 kronor samlas in
Förutsättningarna för resan är givna och tydliga: Alla elever bidrar efter förmåga att jobba ihop finansieringen. Det är en rejäl summa som krävs, närmare 650 000 kronor. Under läsåret har eleverna sålt kakor, plastpåsar, julkärvar och påskägg med mera. Lotterier och pantade flaskor har också bidragit till värdefulla tusenlappar.

– Alla har hjälpt till, ingen kan ”köpa sig fri” från arbetsinsatsen, poängterar Ann-Cathrin Jansson.

Eleverna har samlat in merparten av pengarna, men lika viktigt är stödet som kommer från stipendier, fonder och sponsring.

”Årets resa viktigare än någonsin”
Malmaskolan är inte helt unika om att låta niondeklassarna resa till Auschwitz. En handfull elever från några skolor i Stockholm reser också varje år till Polen i ett projekt som får flera miljoner kronor i statligt stöd. Avsikten är att dessa elever ska bli ”ambassadörer” för att sprida kunskapen till skolkamrater.

I Kolsva krävs att niorna, deras föräldrar och skolledarna kavlar upp armarna för att hålla Polen-traditionen vid liv.

– I år har det varit viktigare än någonsin att titta i backspegeln och lära av historien, säger Lars Widman. Vi har än en gång krig i Europa och ett land har tagit sig rätten att med vapen invadera ett oskyldigt land, precis som nazisterna en gång gjorde.

 

Ulf Eneroth

 

 

 

 

 

En kreativ och hållbar oas

Gamla Stans Kreativa är en udda butik på Östra Långgatan i Köping som med estetisk fingertoppskänsla, gröna och feministiska värderingar, och passion för det närproducerade inte bara lockar kunder från trakten, utan också har blivit en destination för nyfikna från större städer. Här träffar jag grundaren Linnea Holst och medarbetaren Sofia Björnberg, över en kopp kaffe för ett samtal om kreativitet, atmosfär, hållbarhet, och eftertänksam konsumtion.

Lokalerna är inredda med omsorg av återbrukat material, vilket ger miljön en helt egen karaktär. Cirkularitet och hållbarhet är vägledande principer också vad gäller utbudet: handplockade vintagekläder, närproducerat konsthantverk, inredningsaccessoarer, böcker, lokalt mathantverk, leksaker, och mycket mer.

Att kalla Gamla Stans Kreativa för en butik är förresten bara en del av sanningen. Det är också en plats för samtal, skapande, och upplevelser. Här finns en smyckesverkstad och nyöppnade studion – Kreativa rummet – som används till föreställningar, föreläsningar, och en återkommande second hand-marknad. Kreativa rummet hyrs också ut till företag som söker en inspirerande miljö till workshops och möten.

Vilken är drivkraften?

Linnea: Att skapa en kreativ oas i Köping. Vi drivs av att skapa. För mig var det tidigare att fotografera och skapa smycken. Nu handlar det mer om att jobba övergripande med att skapa en kreativ och hållbar miljö – att göra något som man verkligen kan stå för.

Sofia: Vi är ett kvinnligt gäng som använder vår kreativitet för att skapa något eget. Vi jobbar för att stärka kvinnligt entreprenörskap och kreativitet. Det är viktigt. Jag har jobbat här ett halvår nu. Linnea och jag har känt varandra länge och har alltid klickat vad gäller det kreativa. Redan innan visste jag att det här var en miljö jag skulle trivas i. Det är fantastiskt att vara med och utveckla den.

Ni låter mer som kreatörer än som butikssäljare.

Linnea: Jag kommer från den världen. Jag jobbade som fotograf och fotoassistent innan jag och min man återvände till Köping. Jag har med mig det sättet att arbeta på. Vi har massor av idéer om hur vi kan utvecklas.

Sofia: Jobbet handlar om många olika saker. Om att möta kunder förstås. Men också väldigt mycket om utveckling av verksamheten och nya produkter. För mig är Gamla Stans Kreativa också en miljö där jag får utlopp för mitt intresse för foto och inredning.

Gamla Stans Kreativa funkar som ett paraply för flera verksamheter – och ett stort och brokigt produktutbud. Hur får ni ihop det till en helhet?

Sofia: Det är atmosfären. Allt har samma känsla. Musiken, utbudet, det visuella uttrycket, och hur vi umgås med varandra och kunderna. Det är en mjuk, kreativ och tillåtande mötesplats.

Linnea: Mångfalden är vår största tillgång och största utmaning. Vi utgår hela tiden från våra värderingar och känslan som vi skapat. Allt vi gör följer samma grundkänsla som vi aldrig gör avkall på. Vi tackar nej till produkter som skulle sälja jättebra om de inte passar vår känsla. Vi jobbar väldigt mycket med den rumsliga miljön. Det tror jag är skälet till att så många kunder säger att det finns så mycket att upptäcka, men att det ändå inte känns rörigt.

Det är i mitten av april. Nu känns det att det är vår på riktigt. Men det är också den tiden på året då vi som bor i Sverige redan gjort slut på vår andel av jordens resurser. Från och med nu stjäl vi från framtida generationer och från människor i andra delar av världen som har det betydligt sämre än vi. Hur förhåller ni er som butik till överkonsumtionen?

Linnea: Vi uppmanar människor till att handla med eftertanke. Att göra medvetna val och satsa på sådant som håller länge och som kan ärvas. Idag pratas det mycket om att varje individ måste välja. Men vi som driver butiker måste också underlätta genom att erbjuda bra val. Därför har vi en stor andel hållbara och rättvisemärkta produkter. Målet är att det ska vara 100 %, men vi är inte riktigt där ännu. Dessutom utvecklar vi second hand-avdelningen. Där kan alla handla med gott samvete. Men det är problematiskt med konsumtion. Det känns bra att utveckla koncept som Kreativa rummet som inte alls handlar om att sälja varor.

Sofia: Vi har också mycket närproducerat, som sakerna vi själva tillverkar, keramik, och ätbara produkter. Att sprida kunskap om hållbarhetsfrågor är också viktigt. Kunskap skapar mervärde.

Linnea: Det är viktigt att kunderna förstår varför våra leksaker är gjorda av trä och gummispill och varför mjölet vi säljer är dyrare än det industritillverkade i den vanliga matbutiken. Jo, det är för att det kommer från en liten kvarn åtta kilometer härifrån. Det vore kul med en återbruksdel. Men vi har ju två fina grannar på gatan som ägnar sig åt precis det: Cajsa, som skapar nya kläder av gamla, och skomakaren.

 

Berätta mer om satsningen på vintagekläder!

Linnea: Det viktigaste är det cirkulära. Men det är också service för våra kunder, att vi hjälper dem att sälja kläder de inte längre använder. Plaggen är utvalda och här finns inga plagg som är så billiga att de nästan är gratis. Vi vill förändra synen på second hand. Varför ska ett plagg förlora värde för att det använts kanske tio gånger? Folk ser värdet i antika möbler. Så borde det vara med kläder också.

Ni vill skapa en kreativ oas. Vad behövs i Köping för att göra staden mer kreativ och hållbar?

Sofia: Det finns många kreatörer: Köpings musteri, Munktorps Prästgård, och Lina & Lera … Ge kreatörerna och alla små, roliga aktörer utrymme i centrum så blir det mer liv här! Dessutom blir deras produkter tillgängliga för fler.

Linnea: Bondens marknad vore toppen. När jag och min man bodde i Västerås handlade vi där varje vecka. Det skulle också behövas en riktigt bra lekplats inne i stan. Det skulle locka familjerna till stadskärnan. Då kan man sitta och umgås över en kopp kaffe när barnen leker – och passa på att besöka butikerna i centrum.

Marcus tar alltid tåget

Marcus Nord är 23 år gammal och tycker att Köping, Arboga och Kungsör tillsammans skulle bli en komplett stad.

Bor du i VM?

Just nu är jag bosatt i Kungsör sedan ett år men har bott hela livet i Arboga.

Vad har du för typ av boende?

Bor i radhus i Kungsör.

Vad är det som är bra med att bo i VM?

Vi har en tågstation där tågen går överallt. Det ligger väldigt bra till.

Vad saknar du?

Folk vill hitta på något efter pandemin och skulle nog vilja ha fler alternativ på matställen. Annars finns det saker att göra. Man märker på Medeltidsdagarna när det öppnar upp ställen att det blir en helt annan stämning. De små extra ställena gör mycket.

Vad jobbar du med?

Just nu sitter jag på kundsupport på Infobric i Arboga. Men snart kommer jag jobba med befintliga kunder. Det är en ny tjänst.

Hur länge har du jobbat här?

Har jobbat här snart ett år.

Vad gjorde du innan?

Fibertekniker. Har en del nytta av kunskaper därifrån här. Lite samma process när det gäller att installera saker och koppla upp dem. Lite samma men ändå inte.

Beskriv din arbetsplats.

Den bästa arbetsplats jag varit på. Redan första dagen kommer en hand, hej, hej, tjena! Det känns som jag kan göra ett fel och i så fall säger någon till. Man måste inte vara snabbast i världen redan från början. Jag har fått bra hjälp här.

Hur tar du dig hit?

Tar alltid tåg från Kungsör.

Vad är det som är bra med att jobba i VM.

Jag tror att det bidrar till en familjär stämning på företaget att företaget ligger här.

Vad gör du på fritiden?

Jag tycker om matlagning och att vara i trädgården. Sen dömer jag hockey också.

Vad skulle du säga till andra som är nyfikna på VM?

Engagerat idrottsliv, man satsar på ungdomsidrotten. Och skulle man slå ihop Köping, Arboga och Kungsör så skulle man få en komplett stad!

 

London var inte Dantes grej

Dante Lindquist är 21 år och jobbar på Infobric i Arboga, samtidigt läser han B2B i Örebro. Nyligen kom han tillbaka från studier i London och tycker att Västra Mälardalen är mer hans grej.

Bor du i VM?

Jag bor på gård mellan Arboga och Kungsör sedan ett år.

Hur hamnade du du här?

Född och uppvuxen i Arboga sen flyttade jag till London och pluggade. Men storstaden var inte min grej, jag har alltid trivts väldigt bra i Arboga. Man kan varenda hörn och har kompisar och så. Så efter sex månader flyttade jag hem. Men värt att nämna var att det var Corona då, så det förstörde nog. Det var en häftig upplevelse.

Vad har du för typ av boende?

Hus och gård är helt fantastiskt. Jätteskönt att ha plats. Och 11 minuters pendling till jobbet. Det är så smidigt, tar lika lång tid från Brattberget.

Vad är det som är bra med att bo i VM?

En sak som är bra är att det är 20 minuter till Örebro, Eskilstuna eller Västerås. Det är väldigt i mitten. Och cykelavstånd till allt när man bor här. Och att man har famlj, vänner och ett bra jobb här. Möjligheten att åka till Stockholm finns ju också.

Vad saknar du?

Kollektivtrafik i Arboga. Det går att promenera men när det är minus 10 så vore det skönt. Det kan jag sakna.

Vad jobbar du med?

Jag sitter som innesäljare på Infobric i Arboga.

Hur länge har du jobbat här?

Klev på efter semestern 2022 men hade haft praktik här tidigare.

Vad gjorde du innan?

Pluggar fortfarande på yrkeshögskolan till b2b-säljare så det är verkligen hand i handsken att hamna här.

Beskriv din arbetsplats.

Bra ledningssystem och alla kollegor är största pluset. Högt i tak och alla är med på det. Sjukt trevligt här. Högt tempo och hela tiden en vilja att effektivisera och göra bättre. Alla har att göra och det är god stämning.

Hur tar du dig hit?

100 % bil.

Vad är det som är bra med att jobba i VM

Det finns så mycket nära. Majoriteten av de stora kunderna är i Stockholmsområdet och det är närma.

Vad gör du på fritiden?

Hunden och spelar padel. Sen går mycket tid till skolan.

Vad skulle du säga till andra som är nyfikna på VM?

Det finns lite av allt. Fritidsgårdar, engagerade idrottsföreningar, sommarstugeområden, bra arbetsplatser och att det är nära till allting.

Anneli är inflyttad storstadsbo

Anneli Rissanen har bott i flera större städer men trivs allra bäst i Arboga.

Här är det lätt att prata med folk och pizzeriorna har stenkoll på glutenfritt.


Bor du i VM?

Nu bor jag i Arboga men flyttar till Kungsör om en vecka.


Hur hamnade du du här?

Vi bodde i Västerås men min sambo fiskade här och vi hade bilen här. Så jag tänkte – varför flyttar vi inte hit?. Jag fick också ett jobb i Örebro och kom närmare min arbetsplats.


Vad har du för typ av boende?

Flyttar snart till nyrenoverade hyreslägenheter i annexet i Kungsör. Lite radhuskänsla. Kändes väldigt tilltalande.


Har du bott i en storstad innan och vad är skillnaden?

Det var jättestor skillnad i pris. Fick mer yta här. Jag har bott i flera storstäder men tycker att Arboga varit den trevligaste staden. Jag har aldrig haft problem att prata med folk och här upplever jag att det är så himla lätt.


Vad är det som är bra med att bo i VM?

Jag har ju även ett eget företag, och som egen företagare har man jättebra möjligheter. Vi har en förening för kvinnliga entreprenörer där vi träffas och delar mycket kunskap mellan varandra. Sådant var inte lätt att hitta i Västerås. När man är ensam är det viktigt att föreningar och morgonsoffor finns som Klöver Dam och ViS.


Vad jobbar du med?

Jag är testledare på Infobric i Arboga och testar hemsidan och appen tillsammans med mitt team.


Hur länge har du jobbat här?

I ett och ett halvt år.


Vad gjorde du innan?

Var testkonsult på Epiroc i Örebro tidigare. Men jag hade varit på besök här och tyckte det var drömjobbet. Den dagen det finns ett jobb här så söker jag, tänkte jag.


Beskriv din arbetsplats

Jag tycker det är trevligt att vi alla är i samma byggnad. Support, onboarding, sälj och ekonomi. Häftigt med ett företag med alla delar på en ganska liten yta. Behöver jag en enhet att testa kan jag lägga en order och få den i handen direkt.


Hur tar du dig hit?

Jag cyklar varje dag. Sen när jag bor i Kungsör blir det förmodligen tåg. Jag har alltid valt kollektivtrafik framför bil.


Vad gör du på fritiden?

Jag är hemma mest och har mitt företag, går ut mycket med hunden.


Brukar du äta eller fika ute?

Ja, och här är väldigt bra utbud när det gäller glutenfritt och man blir väldigt glad av sådant. Jag vill bara informera om det. Flera caféer har glutenfritt och många pizzerior har glutenfri botten och de vet hur man ska hantera det. Det är fantastiskt!


Vad skulle du säga till andra som är nyfikna på VM?

En bra knutpunkt om man vill bo lite lugnare. De flesta kan nog känna att när man börjar bli lite äldre kan det vara skönt med lite lugnare men ändå ha nära till större städer.

Uppstart för Ett ljusare Kungsör

Ett tappert gäng trotsade kylan och gjorde en vandring genom Kungsör på måndagkvällen. Representanter från företag, kommun och PRO deltog och hittade platser att belysa. 

 I projektet Ett Ljusare Västra Mälardalen handlar det om att göra Köping, Arboga och Kungsör både tryggare och snyggare. Med hjälp av professionella ljusdesigners tittar en referensgrupp bestående av ungdomar, seniorer och företagare på platser som kan gagnas av genomtänkt, energieffektiv och estetiskt tilltalande belysning. Projektet drivs av Västra Mälardalen i Samverkan tillsammans och har fått beviljat stöd från Leader Mälardalen och Leader Sörmland.

Turen kom i går till Kungsör där Sara Grünning och Anton Martiin från Vrå berättade om hur de jobbar med ljussättning och vad man med både enkel och avancerad belysning kan åstadkomma. Därefter begav sig gruppen ut på en vandring för att med hjälp av batteridrivna armaturer se hur man praktiskt kan förändra miljöerna.

Jens Gustafsson från Kungsörs fastighetsavdelning tyckte att “Det är bra att se möjligheterna”.

Joe Vegna fortsatte “Och hur lite energi det krävs för att göra skillnad”.

Skulpturen på torget.
Träd vid kommunhuset.
Trappräcke vid fritidsgården.
Träd vid Rosa Svenssons plats
Träd i början av strandpromenaden.
Cykelställ vid tågstationen.

De platser gruppen tittade närmare på var området kring fritidsgården där träd och räcken samt befintlig belysning skulle göra platsen ljusare. Vidare gick vandringen längs Drottninggatan där både torget och gatan berömdes för den befintliga belysningen. Ner mot hamnen testades att lysa upp träd och komplettera promenaden kring lekplatsen och grillplatserna med kreativa lampor. Kring stationen kom önskemål om att ljusa upp kring cykelställen.

Projektet kommer fortsätta med att gruppen bestämmer vilka platser som ska prioriteras och att varje plats projekteras av ljusexperterna.

 

För frågor, kontakta projektledare:
Tobias Gillberg
tobias.gillberg@edsborg.se

 

Ett ljusare Arboga igång!

Under kvällen den 16 november träffades ungdomar, seniorer och företagare och pratade belysning och trygghet. Det var andra uppstartsmötet för Ett ljusare Västra Mälardalen, Leaderprojektet som ska göra Köping, Arboga och Kungsör både tryggare och snyggare.

Andreas Ahlsén, säkerhetssamordnare berättade om det pågående trygghetsarbetet och hur lägesbilder ger en konkret insikt i vilka platser som verkligen är mest utsatta och var insatser behövs som mest.

Johan Röklander, belysningsdesigner berättade därefter engagerat om vad ljus egentligen är, vilka fällor man kan hamna i och vilka kreativa ljussätningar man med ganska enkla med kan göra. Han beskrev också hur väldigt energisnål belysning kan göra stor skillnad. Exempelvis kan en neddimmad belysning inne i hus och verksamhetslokaler ge både trygghet ute på gatan och avskräcka från inbrott.

Projektledare Tobias Gillberg tycker en lyckad uppstart. “Det är riktigt kul att samla ihop ett sådant här sällskap och se hur man konkret kan påverka stadsbilden”. Han fortsätter, “Att dessutom höra hur lite ström det drar är också en ögonöppnare i dessa tider när man släcker ned på många ställen.”

Därefter tog sällskapet en promenad och tittade på platser i Arboga som konkret skulle gynnas av ljussättning. De platser som pekades ut av gruppen var: Ladbron, Å-rummet, Kyrkparken, Kulturskolan och Ahllöfsparken.

Läs även om projektet i Köping här!

Cornelia gör det från hjärtat

“Vilken färg känner du för?”, säger Cornelia Axelsson Wingarhed och pekar på en samling kaffemuggar, när vi slår oss ned vid matsalsbordet i Villa Wingarhed, eller “Villan” som det gula sekelskifteshuset ofta benämns som i lokala sammanhang. Villan ligger bara en tomtgräns bort från det egna bostadshuset som en gång fungerade som Villans tjänstebostad.
”Jag älskar att vara i det här huset”, säger hon. “Det kände jag från start. Här är man lugn. Det är magiskt att vi bor så nära, jag tittar ut på det hemifrån. Det är med vördnad jag förvaltar det och går bland föremålen. Jag är så tacksam att vi har fått bevara det. Det är unikt.”


Matsalen – husets hjärta. 

Ett hus fullt av möjligheter
Cornelia har precis återupptagit rollen som heltidsföretagare och ser en oändlighet av möjligheter.
Tid och pengar sätter ramarna, så framöver blir det först fokus på trädgården, där ska det bland annat anläggas snittblomsterplantering.
Idag är Villan dels plats för Cornelias behandlingar inom hälsa och välmående samt caféverksamhet med försäljning av lokala produkter och konst. Det anordnas kurser och så är det dessutom en populär plats för kalas, möten och olika evenemang.
“Allt är bevarat här inne. Möbler och fotografier, allt stod här tidigare.”
Villan var varit i Cornelias och maken Torbjörns ägo i fyra år, men drömmen om ett stort hus med café, behandlingar, musik och människor har följt Cornelia länge. Hon minns tydligt visionen som kom till henne i ett samtal med en god vän för många år sedan.
“Jag lever min dröm”, ler hon. “Nu är målet att kunna leva på detta, att fortsätta locka hit besökare. Jag vill skapa en oas för människor och ett intresse för Kungsörs historia.”


Villans inredning är omsorgsfullt bevarad. 

Språktalangen Cornelia
Cornelia växte upp i Valskog, men har under årens lopp tagit några avstickare. Nyfikenhet och ett starkt språkintresse tog henne bland annat till Cypern där hon bodde under fem år.
“Grekiska lärde mig när jag bodde på Cypern. Det var mycket turister från Ryssland där, där så jag lärde mig ryska också. Det var inte så svårt, det är ganska likt grekiskans alfabet. Jag lyssnade och hängde med när de pratade och lärde mig likheterna. Det är spännande med språk, ett enstaka ord kan skapa leenden och öppnar dörrar. Bara man lär sig säga tack kommer man långt.” Hon minns inte exakt när språkintresset väcktes, men det har funnits med länge.
“Det var många finska personer som bodde i Valskog och jag minns att jag lyssnade och var nyfiken på språket när jag var hemma hos dem. Jag frågade. Då lär man sig.”
Totalt behärskar Cornelia sju språk; svenska, engelska, grekiska, spanska, tyska, ryska, och så latin som hon får användning av när hon läser om växter och örter.

Välrenommerad behandlare
Intresset för alternativa behandlingar väcktes till viss del under Cypernvistelsen, förklarar Cornelia. Där har man större kunskap om exempelvis örter med olika läkande egenskaper.
“Jag startade eget inom hälsa och välmående redan 2003. Men det är flera saker som har påverkat till det valet, här hemma jobbade jag hos den lokala fotografen Thomas Ljungqvist, hans bror var professor i buddhism, det påverkade också. Jag lärde mig olika begrepp och fick träffa många intressanta personer. Det var något i det där som lockade mig.”
Cornelia tog tag i saken och gick en treårig utbildning inom bland annat homeopati och kinesiologi, metoder som hon arbetar med än idag. Många av hennes kunder reser från Stockholm och Mälardalen för att få behandling, flera är återkommande stamkunder.
“Jag har hållit på länge och har gjort mig ett namn inom det här området.”

Göra skillnad 
Intresset för språk, kultur och inte minst människor, löper som en röd tråd genom berättelsen. När hon gick på högstadiet upptäckte hon att det fanns en flyktingförläggning i Köping. Hon gick dit, knackade på dörren och bad att få hjälpa till. Där fick hon möta människor från helt andra platser i världen.
“Jag var fascinerad över deras berättelser, det gav verkligen perspektiv på saker och ting, jag tyckte det var fantastiskt och jag fick lära mig så mycket.”


Även modern konst ryms på väggarna. Cornelia vill lyfta duktiga, lokala producenter. “Det finns många häromkring”, säger hon. 

Drivkraften att hjälpa andra har aldrig bleknat. Cornelia beskriver det som en självklarhet, en ickefråga.
“2001 blev vi familjehem första gången. Det innebär att ett barn eller en ungdom som av olika anledningar inte kan bo hemma, flyttar in”. Hon beskriver att man blir matchad utefter sina förutsättningar, det är inget man bara kastas in i, man är inte ensam utan har handledare som stöttar. Men visst är det ett stort ansvar.
“Ibland har jag tänkt att jag inte har tid men det går inte att sluta. Man gör ju skillnad i någon annans liv.”
Idag bor en treårig flicka hos familjen Axelsson Wingarhed. Hon är en självklar del av storfamiljen som består av fyra hemmavarande barn, fyra barn som “kommer och går” plus två hundar.
“Vi är nog lite som en stor, italiensk, högljudd familj när vi ses”, skrattar hon. “Det är ofta sång och gitarr under våra familjemiddagar.”

Kärleken visade vägen
Kärleken till familjen är tydlig, så var även den romans som en gång i tiden inledde Cornelias resa till Villa Wingarhed.
“På högstadiet skulle vi ha prao och jag hamnade på Thule Möbler här i Kungsör. Jag tyckte det var supertråkigt, men på kontoret fanns en riktig snygging, det var lite kul i alla fall. Han var visserligen 11 år äldre än mig, men jag tyckte han var cool och snygg, cross-åkare och spelade i band.”
Många år senare bestämde sig Cornelia för att gå ut och ta ett glas vin med en kompis. Ett särskilt band skulle stå på scenen kvällen till ära. Lite nyfiken var hon såklart.
“Tobbe var lika snygg fortfarande. Jag minns att jag undrade om han var singel.”
Han var singel, gnistor tändes och snart blev Cornelia och Torbjörn ett par.

Ödet slutar dock inte där.
För bredvid Torbjörns hus (och det som numera är hela familjen Axelsson/Wingarheds hus) fanns nämligen en gul trävilla. Cornelia undrade hur hon kunde ha missat det tidigare, huset var ju fantastiskt, och en dag fick de äntligen komma in och titta.
“Det var fullt av gamla vackra möbler och fotografier. Det var magiskt, vi sa till ägarna att vi var intresserade om de någonsin skulle sälja. Då användes det bara till sommarbostad.”
Paret gick hem och fortsatte drömma. I huset skulle det finnas plats att ta emot behandlingar, att driva café och skapa mötesplatser. Och tänk att få bevara husets historia, tänkte Cornelia. Önskelistan var lång och även längtan, men en dag hände det. Paret hade lagt ett bud, affären var i hamn. Det var dags att kavla upp ärmarna och låta det gula grannhuset förverkliga deras drömmar.


Villa Wingarhed på Bygatan 6 i Kungsör.

Arbetsvilja, respekt och värderingar är basen
Resan har varit tidskrävande, intensiv och rolig men hon och Torbjörn har viktiga förutsättningar på plats. Förståelse och respekt för varandras jobb och fritidssysslor har varit grundplåten i förhållandet, men samtidigt delar de många intressen.
“Vi älskar båda att pyssla med trädgården, vi tycker om det naturliga, älskar musik och underhållning, vi är båda egna företagare. Vi har möbelsnickare och trädgårdsmästare i släkten, och det är ju de sakerna vi faktiskt jobbar med nu. Och så delar vi värderingar. Mångfald, recycle och många andra trendord, vi har redan tänkt så och jobbat så länge, det för oss samman.”

Trots produktivitet, högt tempo och arbetsglädje gäller det att hämta kraft, säger Cornelia som tankar energi genom långa promenader, yoga och pyssla hemma. Den lugna sidan kommer särskilt fram när hon jobbar med behandlingar. Där får hon ofta höra att hon är harmonisk och jordad.
“Att jobba med behandlingarna kräver total koncentration, då kommer min lugna sida fram, jag har två sidor, båda behövs och är lika äkta och viktiga. Och man behöver ta hand om dem på olika sätt.”

Balans är ordet som får summera reportaget. Husets lugnande inverkan, Cornelias både livliga och harmoniska energi, storfamiljen, arbetstempot och engagemanget, sociala åtaganden och medmänsklighet.
För Cornelia är cirkeln är sluten.
“Allt jag har jobbat för, trott på, tänkt, där är jag nu. Både med personer jag vill leva med och det jag gör. Allt går in i varandra.”

Länk till filmen

av Johanna Ericson, november 2022.

 

Ett ljusare Köping är igång!

Nu har belysningsprojektet “Ett ljusare Västra Mälardalen” dragit igång. Tisdagen den 8/11 begav sig Anton Martiin och Sara Grünning, ljusdesigners från företaget Vrå, tillsammans ett antal deltagare från näringsliv, pensionsärsföreningar och ungdomsfullmäktige ut bland gator och torg i centrala Köping. Gruppen tittade på vilka områden som kan lyftas både ur trygghets- och estetiskt perspektiv med hjälp av belysning.

En lista av möjliga platser togs fram under kvällen, listan ska sedan prioriteras av referensgruppen.
Några exempel på platser som kom upp till förslag var Stora Torget, Östra Långgatan, Å-stråket och Karlbergsskolan.

Thomas Manbo från SPF deltar i referensgruppen, säger så här om kvällen:
”Det blev en givande träff, framför allt att olika åldersgrupper och intressenter var engagerade. Jag tycker att Karlbergsskolan och Stora Torget ska prioriteras. Karlbergsskolan därför att det är väldigt mörkt nu och den vackra tegelfasaden kommer att lyftas fram med en väl utformad fasadbelysning. Stora Torget därför att det är ett vackert rum där många passerar även kvällstid. Belysning på fasader och träd kommer att skapa en trevlig rumskänsla och även integrera vår ståtliga kyrka med Stora Torget och Scheeleparken.”

Säkerhetssamordnare Pernilla Englund och Pernilla Einan berättade om Köping kommuns arbete med trygghet sa:
“Ett fint möte över generationsgränser med ljus och trygghet i fokus”. 

Ljusdesigner Anton Martiin är förväntansfull över fortsättningen:
”Köping har med sin kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse goda möjligheter att med ljusets hjälp lyftas och framhävas för en tryggare och trivsammare kvällsmiljö. Fasader kan lysas upp, gator levandegöras och belysta träd kan skapa intressanta blickfång och fonder.”

Projektet fortsätter framåt, den 16 november är det dags för Arbogas referensgrupp att ta sig ut på stan med ljusdesigner Johan Röklander. Projektet drivs av ViS och har fått stöd från Leader Mälardalen.

Vid frågor, kontakta Tobias Gillberg, projektledare.
tobias.gillberg@edsborg.se

Beviljat Leaderstöd även för Kungsör att lysa upp!

Fantastiska nyheter är att ViS nu beviljats Leaderstöd för att även lysa upp Kungsör.

För några veckor sedan beviljades ViS projektstöd för att driva “Ett ljusare Västra Mälardalen”, där referensgrupper tillsammans med ljusdesigner föreslår belysningsprojekt som sedan installeras på fasader i Köpings och Arbogas stadskärnor.

Eftersom Kungsör just nu tillhör ett annat Leaderområde fick ViS göra två olika ansökningar. (Efter årsskiftet tillhör dock även Kungsör Leader Mälardalen, vilket förenklar inför kommande, potentiella projekt!)
Nu har Leader Södermanland meddelat att även Kungsör ska få projektmedel till belysningsprojektet och projektledare Tobias Gillberg kan nu sätta igång med planeringsmöten. Syftet är att kombinera trygghet med estetik och arbetet är inlett med att samla ihop referensgruppen som består av ungdomar från Kungsörs skolor, butiksägare och seniorföreningar. Även trygghetssamordnare och kommun deltar i arbetet. Kungsörs kommunalråd Mikael Petersson har säger:

“Spännande med belysningsprojektet och kunna stärka tryggheten i och med detta. Belysning är en stor trygghetsfaktor.”

ViS ser att projekten kan påverka både trygghet och estetik. En viktig aspekt blir såklart att säkerställa att belysningsprojekten blir energismarta och hållbara. ViS ser fram emot spännande belysning av fasader i Västra Mälardalen.
Fortsättning följer!

Ställplatser lockar golfare till Korslöt

Ställplatser lockar golfare till Korslöt

Nära foten av den gamla fornborgen Korslöt skans stenmur blickar golfparen Stenberg och Åstrand/Eriksson ut...
Kolsvaelever till Auschwitz  – nu för tjugofemte gången

Kolsvaelever till Auschwitz – nu för tjugofemte gången

Skolresor förknippas ofta med glädjefyllda nöjesdestinationer som Liseberg och Gröna Lund eller till djuren i...
Fira företagen i Västra Mälardalen

Fira företagen i Västra Mälardalen

Nu är det dags att fira företagen i Västra Mälardalen! Fredagen den 29/9 klockan 18.30...
En kreativ och hållbar oas

En kreativ och hållbar oas

Gamla Stans Kreativa är en udda butik på Östra Långgatan i Köping som med estetisk...
Vice riksbankchefen på besök

Vice riksbankchefen på besök

Vice riksbankschef Henry Olsson besökte Arboga och fick bland annat ta del av Saab/Combitechs ingenjörskonst...
Sommarjobba som artist

Sommarjobba som artist

Under sommaren kan du som ung kulturintresserad få möjlighet att jobba som underhållare...
Marika – en engagerad Klöver Dam

Marika – en engagerad Klöver Dam

Marika Axensjö flyttade från Stockholm till Arboga och driver nu egen firma inom kommunikation och...
Yaras miljardsatsning ger sprängämne och värme

Yaras miljardsatsning ger sprängämne och värme

I maj 2016 murade dåvarande kommunalrådet Elizabeth Salomonsson symboliskt den första tegelstenen i Yaras nya...
Kungsör bygger Sverige – hälften klart i miniatyrlandet

Kungsör bygger Sverige – hälften klart i miniatyrlandet

 När tåget stannar vid Kungsörs station är Sverigelandskapet bara ett stenkast bort. I närliggande...
Vilken kväll  det blev när Dahlen inspirerade Västra Mälardalen!

Vilken kväll det blev när Dahlen inspirerade Västra Mälardalen!

Runt 200 Västra Mälardalingar kom till Medborgarhuset den 17/4 för att lyssna på Micael Dahlen...
Upplev Västra Mälardalen

Upplev Västra Mälardalen

Nu finns nya turistkatalogen ute! Läs om alla sevärdheter, naturupplevelser och aktiviteter du kan hitta...
Hej du som är ledare i ett företag i Västra Mälardalen! 

Hej du som är ledare i ett företag i Västra Mälardalen! 

Den 26/5 Peppe Ekmark för dig och andra företagsledare på Forum i Köping. “Led med...
“Hagateatern är en plats för alla”

“Hagateatern är en plats för alla”

“Hagateatern är en plats för alla, alla som vill vara med får vara med. Ibland...
Med inspiration från Köpenhamn gör Simon Tiredal livet med cykel smidigare

Med inspiration från Köpenhamn gör Simon Tiredal livet med cykel smidigare

Jag träffar cykelaktivisten och reparatören Simon Tiredal på fiket Två Skator i Arboga en eftermiddag...
Ladda fler
Arboga i Centrum
Bärgslagsbladet Arboga Tidning

Kontakta oss

Mikael Bohman

Ordförande

Johanna Ericson

Marknadsföring/Webb

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev








@ Copyright 2023 Västra Mälardalen i Samverkan.
Sekretess & integritet. Webbdesign: Underbase Media AB