Den vildvuxna äppelgården

 

Ett samtal med dryckesmakaren och den ekologiska odlaren Lena Ryberg-Ericsson om hårt arbete, hållbarhet, skönhet och mening.

Det är en strålande solig dag i mitten av juni när vi möts vid grinden till Köpings Musteris ekologiska fruktodling i Berg, någon mil från musteriet. Här odlar de över hundra olika äppelsorter. Lena kommer i sällskap med dottern och medarbetaren Johanna och dvärgschnauzern Balder. Vi slår oss ned i skuggan runt ett bord. Lena dukar fram jordgubbar, kaffe och bröd. Johanna beger sig ut för att arbeta i odlingarna och Balder springer iväg för att gräva ned ett ben. Grönskan är fortfarande skir, vilket kanske beror på att våren blev utdragen. Den riktiga värmen har låtit vänta på sig, men nu känns det i luften att den är på väg.

När Lena och hennes familj började plantera äppelträd på släktgården som i generationer ägnat sig åt spannmål och vallodling väckte de förvåning bland de andra lantbrukarna i trakten. Året var 2015. Ett år senare köpte de Bergs äppelgård, någon mil bort – Sveriges största ekologiska äppelodling med över hundra olika äppelsorter, av vilka många inte odlas någon annanstans i Sverige. De satte igång med att göra äppelmust och cider på hantverksmässigt sätt i liten skala, med inspiration från England. Idag levererar de till caféer, butiker och till ambitiösa krogar som Gastrologik och Slyteviken. Vilken är drivkraften?

”Vi gör det här för att vi vill ha diversitet, biologisk mångfald. Om allt blir storskaligt kommer vi inte att ha några pollinatörer längre och den biologiska mångfalden försvinner. Samtidigt krävs det betydligt mer mark, än de 35 hektar som vi har, för att försörja sig om man odlar spannmål. Det resulterar i att små lantbruk försvinner. Men det storskaliga jordbruket leder också till att allt blir väldigt homogent. Det odlas spannmål och vall för effektivitetens skull på arealer som kanske är 200 hektar stora och som ändå bara sysselsätter två personer. Vi kände att vi måste försöka bruka vår mark på ett sådant sätt att den kan försörja vår familj och ytterligare några personer. Med ökad biologisk mångfald och verksamheter som sysselsätter fler får vi automatiskt en mer levande landsbygd. Dessutom behövs det små lantbruk för att klara livsmedelsförsörjningen vid kris. De stora kan inte ställa om tillräckligt snabbt för att börja producera de råvaror som behövs”, berättar Lena.

Hur ser vardagen ut för en äppelodlare och dryckesmakare?
”Det är ett fysiskt tungt och skitigt arbete. Man behöver inte gå på gym (skratt). Idag ska jag jobba med att få ordning på en gammal jordfräs till en traktor. Det är nödvändigt eftersom vi som ekologiska lantbrukare bekämpar ogräs mekaniskt genom att rycka upp det. Men samtidigt som det är fysiskt hårt så innehåller dagen mycket mycket doft och skönhet! Det doftar när man pressar musten, när man klipper träden, och när man pastöriserar. Samtidigt är det ett meningsfullt arbete. Jag står inte ut med meningslöshet! Jag hade ett jobb i en fabrik en gång på Öland. Det varade sex veckor. Jag slutade när de ville att jag skulle fortsätta tillverka silikonpackningar som än då inte skulle kunna användas, bara för att hålla produktionen igång. Mening är nyckeln till allt. När jag kommer hem om kvällarna så kan det värka i kroppen men det känns gott i själen. Det är en belöning att kunna se resultat av det man gör. Jag inspireras av dryckerna vi producerar och mår bra av att kunna erbjuda dem till andra.”

Odlingen i Berg är vacker och vildvuxen. Här finns en mångfald av fruktträd, både gamla och unga träd. Inte bara äpple, utan också päron, plommon, bär och druvor. Det surrar och prasslar överallt av liv och rörelse från insekter och fåglar. En avgörande skillnad mellan att odla ekologiskt och konventionellt är att det hållbara, ekologiska jordbruket ökar den biologiska mångfalden och leder till välfungerande ekosystem, där samspelet mellan de olika växt- och djurarterna leder till gynnsamma miljöer för alla arter – inklusive människor. Det konventionella jordbruket går snarare ut på att skapa gynnsamma förutsättningar för en specifik art genom att bekämpa andra.

”Igår när jag var nere vid dammen såg jag en spännande salamander. Dem ser man inte överallt. Vi har mängder av vildbin. De bygger bo i håligheter i döda träd. Det är fördelen med att inte hinna röja. Vi har en del sork här som förstör träd, men det vi förlorar i träd vinner vi i pollinering. Sorken skapar perfekta humlebon. Vi har väldigt gott om småfåglar, som lockas hit av alla insekter.”

Märks det också på smaken? Får hållbart odlade frukter en annan karaktär?
”Vi har en hel del gamla träd, stora träd med rötter som hunnit växa sig djupt ner i jorden. De kanske inte ger så mycket frukt och skulle därför inte passa i en konventionell odling. Men de ger frukt med mycket karaktär. Äpplena får en intensiv mineralton som kommer från jorden. Kvaliteten på frukten är viktigare för oss än mängden frukt”, berättar Lena.

Idag befinner vi oss mitt i en klimatkris och parallellt med detta sjunker artrikedomen med en dramatisk hastighet. Forskare pratar om ett sjätte massutdöende – en miljon växt- och djurarter riskerar att utrotas. Det beror på klimatförändringar, men också avskogning, ohållbart jordbruk, destruktivt fiske, med mera. Att det behövs en omställning till ett mer hållbart samhälle är det få som förnekar. Vad har Lena för uppmaning till människor som vill bidra till omställningen?

”Tänk inte för stort. Tänk på det som är görbart. Behåll grejerna du har lite längre istället för att byta ut dem på en gång de börjar bli lite slitna. Reparera dem istället. Dessutom gör det ingenting att de ser lite slitna ut. Och när du handlar, köp grejer som håller länge, även om priset är högre. Det är bättre att betala med plånboken än med miljön.”Ofta när det talas om vad som behöver göras för att nå ett hållbart samhälle så fokuseras det på sådant vi inte bör göra, som att flyga, köra bil, och konsumera. Det talas mindre om den tillfredsställelse en mer hållbar livsstil kan ge.

”Jag tror att vi får tillbaka något också. Det man får tillbaka är att det är skönt att gå och lägga sig och känna mening. Men nu när vi pratar om hållbarhet så är det viktigt att tänka på att hållbarhet också är social och ekonomisk. För oss är det viktigt att vara en del av lokalsamhället och bidra till samhällsnyttan. Därför anlitar vi föreningar för att plocka frukt när det är skördetid och vi erbjuder arbetsträning åt människor som hamnat utanför arbetslivet. Här får de doft- och synintryck och känslan av att kunna se resultatet av sitt arbete varje dag.”

Jens Soneryd, juni 2022

 

Vill du synas i samband med VM-festen

 

På VM-festen uppmärksammas och belönas företag & företagare som på olika sätt gjort fantastiska insatser i regionen under år 2021. Strålkastarna riktas mot stora framgångar och exceptionellt goda idéer.

 

Vinnarna presenteras på VM-festen den 13 oktober 2022.

Vill du bli festsponsor och låta ditt företag synas i samband med festen?
Kontakta:
Astrid Lamprecht, 070-565 71 20,  lamprechtastrid@gmail.com
Pernilla Elmesiöö, 073-528 84 30, pernilla@elmesioo.se

Information om olika sponsorpaket hittar du här.

Ett ljusare Västra Mälardalen

ViS vill söka projektstöd för att skapa ett ljusare Västra Mälardalen.
Tanken med projektet är att genom workshops med intresseföreningar, fastighetsägare och kommun, hitta enkla och hållbara lösningar för att göra våra centrumkärnor ännu trevligare. Fasadbelysning kan öka trygghet och trivsel för oss som invånare men också för våra besökare. Vi vill dessutom skapa möjlighet för fastighetsägarna att få konsultation av ljusdesigner.

Belysningsprojektet ska bokstavligt talat lysa upp Västra Mälardalen!

Fortsättning följer!

Digitala tips för butiker och serviceföretag i Västra Mälardalen

Den här sidan skapades i Projekt Digital Handels – och mötesplats i Västra Mälardalen med stöd av Region Västmanland. 

Coachernas bästa tips

Det finns enkla saker som kan förhöja ditt varumärke och din profilering i sociala medier.

Här kommer några enkla tips från våra egna marknadsföringscoacher – Jens och Tobias.

  • Skapa rutiner kring dina sociala medier. Avsätt en särskild tid i veckan för detta, det är ett jobb som allt annat. Förlita dig inte på inspiration och feeling.
  • Försök skapa regelbundenhet i dina inlägg.
  • Skapa flera inlägg åt gången så minskar du ställtiden och sparar tid. Du kan tidsinställa inläggen eller spara dem för att sprida i lagom frekvens.
  • Variera dina inlägg! Varva inlägg om produktutbud med inlägg om spännande fakta eller kunskap med koppling till dina produkter, eller inlägg som har med årstid/högtider att göra.
  • Allt måste inte vara så avancerat. Hitta en nivå som passar dig!
  • Svårt med bilder? Kolla in bildbanker som Pixabay. Dina leverantörer kan också ha snygga bilder du kan använda.
  • Om du tar egna bilder, variera gärna miljön/bakgrunden. Kan någon hålla i produkten? Använda den? Kan du ta en annan bakgrund? Utomhus? Lägga till enkel rekvisita?
  • Se på goda exempel och inspireras! Kika runt hos andra företag och få uppslag.
  • Ha kul och våga testa nya saker!


Sociala medier

Många använder idag sociala medier som ett sätt att få kontakt med kunder. Ibland kan till och med en företagsprofil i sociala medier ersätta en egen hemsida. 

  • 3 tips för sociala medier

    Här kommer tre tips från Småföretagarna på vad man kan tänka på när man ska börja använda sociala medier i sin kommunikation. 

    Länk till Småföretagarnas tips

  • 8 tips för marknadsföring

    Här kommer 8 tips för vad man kan tänka på när man ska börja marknadsföra genom sociala medier. 

    Länk till Vismas tips för marknadsföring

  • Så bygger du en strategi

    Tips om hur du bygger en strategi för sociala medier från Alexandra Bylund som driver Social Media Manager TV. 


Marknadsföring på sociala medier

Det finns ett flertal olika sätt att använda sociala medier som marknadsföringskanal. Här är några exempel.

  • Facebook

    3 snabba videotips om hur man använder Facebook som marknadsföringskanal. 

  • Linkedin

    Videotips på hur man kan jobba med LinkedIn för att marknadsföra sitt företag. 

  • Instagram

    Instagram är mest förknippat med bilder men kan också användas i reklamsyfte. Här får du höra hur.


Text och bilder i sociala medier

Att använda bilder i sin marknadsföring kan vara en djungel. Det finns mycket att tänka på. Både när det käller bildkvalitet, motiv och rättigheter. Att skriva texter kan också vara en utmaning.


Handelstrender

Att sia om framtiden är inte lätt. Här är några exempel där forskare och experter på handel tittar i spåkulan och pratar om goda exempel.

  • E-handel

    E-handelns andel av detaljhandeln ökar hela tiden. 2018 stod e-handeln för 11 % av försäljningen. Under pandemin ökade andelen ytterligare. Hur kommer det att se ut år 2030? Kan fysiska butiker dra nytta av den digitala utvecklingen och i sådana fall hur? I den här rapporten från Svensk Handel 2019 finner du intressant läsning om digitalisering och framtiden för den fysiska butiken:

    Read more

  • Framtidens shopping

    The Economist diskuterar framtidens shopping. Hur handlade vi förr? Vad händer i Kina? Hur har pandemin påverkat den digitala utvecklingen? Hur kan sociala media och e-handel kombineras?

  • Vad är ditt Varför?

    Fråga inte vad dina kunder vill att du ska vara, fråga istället vad som är din drivkraft, och bygg varumärket utifrån det. Här håller varumärkes- och managementgurun Simon Sinek håller en inspirerande föreläsning om övertygelsens avgörande betydelse: ”Start with why – how great leaders inspire action”.

  • Handelstrender

    Retail Economics presenterar handelstrenderna 2022:

  • Mer om framtidens handel

    Kilian Wagner, som grundat det framgångsrika glasögonvarumärket VIU, siar om handelns framtid och om kombinationen fysisk och digital:

  • Lyxvarumärken i en ny tid

    En tur bland exklusiva butiker i Paris, bland annat på anrika modevaruhuset La Samaritaine i Paris som öppnar efter renovering mitt under pandemin. Hur jobbar lyxvarumärkena i en ny tid, hur att attrahera generation Z? Hur viktigt är det för ett företag att ha ett syfte idag? 

    Se video på YouTube

  • Vad betyder cirkularitet?

    Miljökrisen är framtidens stora utmaning. Vi förbrukar alldeles för mycket resurser – med katastrofala följder. Hur kan vi bli bättre på att reparera, återanvända, och återvinna resurser. Allt fler företag säger sig vilja bli cirkulära. Vad betyder cirkularitet?

  • Framgång genom hållbarhet

    Allt fler konsumenter agerar etiskt och försöker hålla nere sin konsumtion. Här är ett porträtt av Patagonia – ett företag som blivit framgångsrikt på grund av sina värden och sin vilja att aktivt bidra till omställningen till ett hållbart samhälle.


Varumärke

Att bygga ett starkt varumärke kan vara skillnaden mellan flopp och framgång. Hur vill du uppfattas och kan du styra det?

Vad är egentligen ett varumärke och vad innebär det att bygga varumärke. Här är en förklaring på fyra minuter av Marty Neumeier.  

Se video på YouTube


Fortsätt läsa

Marknadsplan in the making

Just nu arbetar ViS på en marknadsplan. Under perioden 2021-2025 fokuserar ViS på följande fokusområden:

  • Näringslivsutveckling
  • Bostad/fastighetsutveckling
  • Attraktion

Marknadsplanen talar om vilka marknadsaktiviteter som planeras. Planen blir ett levande dokument som uppdateras utefter  nya förutsättningar och projekt.

En grundsten är att vi ska ha roligt i vårt företag!

”Drömmen har alltid varit att jobba på en egen gård”, säger Johan Widén. “Mina föräldrar var månskensbönder, men hade vanliga jobb. Jag ville driva eget och skapa något för framtiden. Det är känslan av att skapa som är den viktigaste. Pengar är nödvändigt för att komma vidare, men är ingen drivkraft i sig.”

Som ung var det meka A-traktor och extrajobb på gård som gällde. När han senare fick veta att samma gård var till salu, frågade han sin bror och pappa om de ville vara med och skapa en gemensam framtid.
”Jag lyckades övertala dem”, säger Johan som tycker det var ett bra beslut. Smedby gård har 16 år senare gått från lokal äggproduktion till storkontrakt med riksleverantör, ett äggpackeri och en gårdsbutik. Och så lite annat roligt, som traktorpulling, marknader och utomhusbio.
“Utomhusbio lät kul tyckte vi! En branschkollega visade sig ha utrustningen, så varför inte testa?”

Gårdsbutiken är en dröm som har funnits i familjen länge och när den egna äggpackningen togs bort från verksamhet fanns utrymme att förverkliga den. I butiken jobbar Johans fru, svägerska, mamma och så syster som är ansvarig för den.
”Butiken har gått över all förväntan”, säger Johan och berättar att närproducerat är väldigt efterfrågat. De har fått fler och fler kunder, ordet har spridits och många tar en utflykt till Smedby för att handla ägg från gården, kött från systerns lantbruk eller delikatesser från lokala och ofta småskaliga producenter.

På Smedby är hållbarhet alltid i fokus. Det egna spannmålet blir foder åt hönsen, gödslet återanvänds på åkern. Överblivet virkesspill och grenar från grannens skog blir värme i flispannan och solceller bidrar till energiförsörjningen.
”Tanken är att ha hela kedjan, ett eget kretslopp. Vi har inte utrymme till total självförsörjning av solel nu, men vi undersöker hela tiden nya sätt att utvecklas. Det händer mycket på den fronten, vi hänger med och försöker hålla oss uppdaterade, dels genom olika föreningar.”
För engagera sig bör man, menar han.
”Det är väldigt lätt att kritisera och vara baksäteschaufför. Ska man klaga får man påverka. Man måste i alla fall försöka.”

Johans arbetsvecka är inte svårfylld. Två dagar i veckan befinner han sig i Hedemora där familjeföretaget förra året tog över ett äggpackeri.
”Den största tillfredsställelsen är när allt funkar och rullar på utan mig. När man inte är huvudpersonen. När det bara funkar.”

Totalt är det runt 20 personer som jobbar i företaget idag.
”Vi har otroligt bra personal”, säger han och kan inte minnas att någon någonsin har sagt upp sig. Företagets kärna består av familjen: Föräldrar, syskon, barn och respektive. Alla hjälper till.”
”Jag har blivit någon slags frontfigur”, säger Johan. ”Men alla i familjen jobbar hårt för att dra runt verksamheten. Sen är det kanske jag som är mest social och syns. Jag blir ansiktet utåt.

Johan utanför gårdsbutiken där kunderna också kan slå sig ner för en fika.

”Jag är ganska otålig. Det kryper i kroppen när jag sitter stilla för länge i traktorn på åkern. När det gäller nya idéer jag nog den som gasar och brorsan den som bromsar. Han tänker, jag driver. Vi är en bra kombo. Vi är nog över huvud taget ganska olika här i familjen och det är en av våra absoluta framgångsfaktorer. Det är viktigt att se saker från olika perspektiv. Vill man ha ja-sägare kan man ju prata med spegeln.”


På gårdsbutiken säljs egna ägg och närproducerad mat från småskaliga producenter.

Samarbete är verkligen en styrka, tycker Johan. Att ta emot och kunna be om hjälp. Att se varandra som tillgångar och inte konkurrenter. Det blir tydligt i gårdsbutiken menar han. Och för att lyfta människorna bakom produkterna anordnas det även marknader i maskinhallen.
”Det är så kul när det kommer folk till gården och får se vilka entreprenörerna är.”

Entreprenör kan vara det ord som också bäst sammanfattar Johan Widén tänker jag när intervjun lider mot sitt slut:
”Problem behöver man inte leta efter, de kommer ändå”, säger han. ”Det gäller att se på möjligheterna. Det är oftast bättre att säga ja än nej. En av grundstenarna är att vi ska ha roligt i vårt företag.”

Länk till film

Av Johanna Ericson den 16/2 2022

Arboga i Centrum

Kontakta oss

Mikael Bohman

Ordförande

Johanna Ericson

Marknadsföring/Webb

Nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!


@ Copyright 2022 Västra Mälardalen i Samverkan.
Sekretess & integritet. Webbdesign: Underbase Media AB