Författare: VM

Ställplatser lockar golfare till Korslöt

Nära foten av den gamla fornborgen Korslöt skans stenmur blickar golfparen Stenberg och Åstrand/Eriksson ut över åttonde hålet vid Köpings Golfklubb. ”Vi har en underbar utsikt från våra ställplatser”.

Det finns plats för åtta husbilar och husvagnar vid Köping GK:s upphöjda ställplatser intill hål 8 på Korslöt norr om Köping (Film: Ulf Eneroth)

Golfarna upptäckte klubbens åtta ställplatser för husbilar och husvagnar redan under premiärsäsongen för två år sedan. Mats och Kerstin Stenberg från Strängnäs och Mikael Åstrand tillsammans med Pernilla Eriksson från Nyköping har sedan dess längtat tillbaka. I år försäkrade de sig tidigt om de åtråvärda främre platserna 1 och 2 när bokningen öppnade för Kristi Himmelfärdshelgens fyra – som det skulle visa sig – soldränkta dagar.

Kvartetten som njöt av fyra golfdagar under Kristi Himmelfärdshelgen i Köping; Pernilla Eriksson och Mikael Åstrand, Nyköping (stående) och Kerstin och Mats Stenberg, Strängnäs (sittande). (Foto: Ulf Eneroth)

Golf och camping
Ställplatserna har blivit ytterligare en pusselbit för att utveckla jubilerande Köpings Golfklubb. Likt fornborgens skyddande stenmur – som på 600-talet byggdes som försvarsanläggning och tillflyktsort i orostider – har fler stenbumlingar baxats samman till en ny mur för att skapa åtta upphöjda och attraktiva ställplatser.

– Vi har sedan tidigare fyra platser med el och planerar för ytterligare två, säger klubbchefen Lena Björkdahl som ser potentialen att via paketerbjudanden ta emot ännu fler gäster.

Hon har dessutom 28 sponsrade Hästenssängar till sitt förfogande i fem stugor och en lägenhet vid golfanläggningen.

– Riktigt roligt att driva även en camping.

Initiativen har också rönt uppskattning och valdes hösten 2022 till ”Årets besöksmål” i Västra Mälardalen (Köping, Arboga och Kungsör).

Kort men utmanande golfbana
Lagom till årets 60-årsjubileum sjuder det av aktiviteter med flera event och tävlingar vid golfbanan norr om Köping. Men om föreningen Lions idé från 1959 blivit verklighet hade golfbanan hamnat i Valskog, mittemellan de tre kommunerna Köping, Arboga och Kungsör. Visionen fick aldrig genomslag utan Köpings kommun köpte för 135 000 kronor in mark och gård vid Korslöt och 1963 bildades Köpings Golfbaneförening. Nio hål stod färdiga 1965, tolv (1972) och arton (1985). En genomförd storsatsning för sju-åtta år sedan höjde banans kvalité.

– Banan är utmanande att spela trots att den är kort, säger Lena Björkdahl som tror det blir tufft att slå gällande banrekord, 62 slag.

Det mäktade inte ens klubbens mest kände golfare Johan Ryström, numera golfkommentator, med under sin karriär i landslag och på Europatouren. Inte heller Ingemar Stenmark som bokade lektioner när alpina skidlandslaget genomförde en golfhelg vid Korslöt.

”Topp-5” enligt Mikael
Fairway och väl ondulerade greener håller bra nivå, och banan får bra betyg av gästerna från Strängnäs och Nyköping:

– Vi golfar oss runt till många banor i södra Sverige och Köpings GK tillhör våra topp 5-favoriter, säger Mikael Åstrand.

Han och vännerna gillar variationen av en å som forsar, flera raviner och greener som ofta är svåra att läsa av.

Mikael betalar 200 kronor per natt för husbilen på ställplatsen, ett pris som gäller när starttid bokats på banan. Greenfeeavgiften är differentierad över olika säsonger och tidsperioder under dagarna.

– Många golfare åker runt och spelar på greenfee och vår prissättning påverkas givetvis av gäster med golfhäftet som spelar för halva priset, säger Lena Björkdahl.

Köping GK:s banchef Magnus Rahm och klubbchefen Lena Björkdahl unnar sig ibland en niohålsrunda mellan alla göromål. (Foto: Ulf Eneroth)

Många samarbeten
Drygt 800 medlemmar i Köpings GK uppskattar golfbanan vars skötsel sker under banchefen Magnus Rahms överinseende. Klubben har sex helårsanställda och totalt 18 ”säsongare”. Nytt för 2023 är en samverkan med Samhall för bland annat städning och ett samarbete med Arbetsförmedlingen. Restaurangen drivs på entreprenad.

Köpings GK har också under 2023 etablerat ett treårssamarbete med i golf-Sverige välkände Matz Evensson.

– Matz och hans stab ger stabilitet till vår idrottsverksamhet, säger Lena Björkdahl.

Glädjande långputt…
Vid ställplats 1 och 2 kopplar golfvännerna från Strängnäs och Nyköping av efter en skön dusch i ett av klubbens omklädningsrum. Dag 2 av de 4 Köpingsdagarna summeras, och Kerstin och Pernilla har kvitterat prestigematchen mot männen.

– Jag satte en långputt på 18:e hålet för vår seger, säger Kerstin Stenberg.

Hon ler.

Ulf Eneroth

Kolsvaelever till Auschwitz – nu för tjugofemte gången

Skolresor förknippas ofta med glädjefyllda nöjesdestinationer som Liseberg och Gröna Lund eller till djuren i Kolmården. Mer ovanligt är att elever väljer att utforska ett av mänsklighetens mörkaste kapitel, Förintelsen. Unikt blir det dessutom när Kolsvaelevers skolresa företas till polska koncentrationslägret Auschwitz, nu för tjugofemte året i rad!

Allt fick sin början när en elev på högstadiet vid Malmaskolan i Kolsva ifrågasatte om Förintelsen – folkmordet på bland annat judarna – verkligen inträffat.

– Finns det bevis?

Frågan ställdes i slutet av 1990-talet, och väckte en tanke hos skolans historie- och religionslärare Eva Andersson.
”Varför inte låta några från skolan resa till koncentrationslägren i Polen och med egna ögon få Förintelsen bekräftad för att kunna återberätta det för kompisarna på skolan”?

Fler engagerade sig och kom med nytt förslag:

– Varför inte låta alla nior, tillsammans med skolpersonal och föräldrar, följa med på resan?

1999 företogs den första bussresan till Auschwitz och nagelspåren på väggarna i gaskamrarna blev ett oförglömligt minne som följde eleverna hem till Kolsva. Sedan dess har Polenresan – tillsammans med skolans ständiga strävan att motverka rasism, antisemitism och mobbing – blivit en tradition.

Niondeklassare gör samma resa som sina föräldrar
Pensionären Lars Widman är en av drivkrafterna i Malmaskolans Polengrupp:

– Vi gör resan för att eleverna ska förstå att det som hände under Förintelsen är den yttersta konsekvensen av främlingsfientlighet, utanförskap och ett samhälle där alla inte är lika mycket värda och där demokratin satts ur spel.

En majmorgon i år samlades skoleleverna när de dedikerade reseledarna Lars Widman och Ann-Cathrine Jansson förmedlade historiken, de ofattbara dödstalen och visade fruktansvärda bilder från Förintelsen.Efter ett toalettbesök köade eleverna för att kliva in i bussen tillsammans med en handfull föräldrar och en av skolans rektorer, Johan Hallberg.

– Föräldrar som var med på de första Polenresorna ser i dag sina egna barn göra motsvarande besök i koncentrationslägren, berättar Lars Widman.

Det förklarar en del av engagemanget att hålla traditionen vid liv.

Ungdomarna i årskurs 9 på Malmaskolan i Kolsva har under läsåret jobbat ihop grundplåten till Polenresan, nästan en halv miljon kronor. (Foto: Ulf Eneroth)

Nova tror på större förståelse
Polenresan sker under nio dagar, och denna gång spände ett sjuttiotal personer fast sig med dubbeldäckarens säkerhetsbälten. En var Nova Lundberg i klass 9C och bosatt i Bolströ mellan Kolsva och Köping:

– Vi har läst en hel del om Förintelsen före resan, men vi får nog större förståelse när vi ser det på plats i koncentrationslägren.

650 000 kronor samlas in
Förutsättningarna för resan är givna och tydliga: Alla elever bidrar efter förmåga att jobba ihop finansieringen. Det är en rejäl summa som krävs, närmare 650 000 kronor. Under läsåret har eleverna sålt kakor, plastpåsar, julkärvar och påskägg med mera. Lotterier och pantade flaskor har också bidragit till värdefulla tusenlappar.

– Alla har hjälpt till, ingen kan ”köpa sig fri” från arbetsinsatsen, poängterar Ann-Cathrin Jansson.

Eleverna har samlat in merparten av pengarna, men lika viktigt är stödet som kommer från stipendier, fonder och sponsring.

”Årets resa viktigare än någonsin”
Malmaskolan är inte helt unika om att låta niondeklassarna resa till Auschwitz. En handfull elever från några skolor i Stockholm reser också varje år till Polen i ett projekt som får flera miljoner kronor i statligt stöd. Avsikten är att dessa elever ska bli ”ambassadörer” för att sprida kunskapen till skolkamrater.

I Kolsva krävs att niorna, deras föräldrar och skolledarna kavlar upp armarna för att hålla Polen-traditionen vid liv.

– I år har det varit viktigare än någonsin att titta i backspegeln och lära av historien, säger Lars Widman. Vi har än en gång krig i Europa och ett land har tagit sig rätten att med vapen invadera ett oskyldigt land, precis som nazisterna en gång gjorde.

 

Ulf Eneroth

 

 

 

 

 

Fira företagen i Västra Mälardalen

Nu är det dags att fira företagen

i Västra Mälardalen!

Fredagen den 29/9 klockan 18.30 smäller det.
Årets VM-fest äger rum på Kungsörstorp och under kvällen blir det mat, mingel och underhållning. Stort fokus ligger såklart på att prisa våra företag.

I år sker många av nomineringarna internt av de olika prisägarna men vi övriga Västra Mälardalingar kommer att kunna hjälpa till att nominera i kategorierna Årets Besöksmål och Årets Nystartare. Du kan lämna dina förslag till och med den 12/5.

Mer information kommer att läggas in på den här sidan fortlöpande.

Årets kategorier

  • Årets Nystartare
  • Året Besöksmål
  • Årets Hållbarhetspris – Sparbanken Västra Mälardalen
  • Årets Teknikpris – Industriföreningen Västra Mälardalen
  • Årets Handelspris – Västra Mälardalen handel
  • Årets Tillväxtpris – Almi
  • Årets Klöver Dam – Klöver Dam
  • Årets Företag – Företagarna Västra Mälardalen

Sponsor?
Är du intresserad av att sponsra VM-festen, hör av dig till Mathias Axelsson.

Frågor och funderingar besvaras av projektledare Mathias Axelsson.
mathias@vastramalardalen.se
0708-21 36 08

Fortsätt läsa

En kreativ och hållbar oas

Gamla Stans Kreativa är en udda butik på Östra Långgatan i Köping som med estetisk fingertoppskänsla, gröna och feministiska värderingar, och passion för det närproducerade inte bara lockar kunder från trakten, utan också har blivit en destination för nyfikna från större städer. Här träffar jag grundaren Linnea Holst och medarbetaren Sofia Björnberg, över en kopp kaffe för ett samtal om kreativitet, atmosfär, hållbarhet, och eftertänksam konsumtion.

Lokalerna är inredda med omsorg av återbrukat material, vilket ger miljön en helt egen karaktär. Cirkularitet och hållbarhet är vägledande principer också vad gäller utbudet: handplockade vintagekläder, närproducerat konsthantverk, inredningsaccessoarer, böcker, lokalt mathantverk, leksaker, och mycket mer.

Att kalla Gamla Stans Kreativa för en butik är förresten bara en del av sanningen. Det är också en plats för samtal, skapande, och upplevelser. Här finns en smyckesverkstad och nyöppnade studion – Kreativa rummet – som används till föreställningar, föreläsningar, och en återkommande second hand-marknad. Kreativa rummet hyrs också ut till företag som söker en inspirerande miljö till workshops och möten.

Vilken är drivkraften?

Linnea: Att skapa en kreativ oas i Köping. Vi drivs av att skapa. För mig var det tidigare att fotografera och skapa smycken. Nu handlar det mer om att jobba övergripande med att skapa en kreativ och hållbar miljö – att göra något som man verkligen kan stå för.

Sofia: Vi är ett kvinnligt gäng som använder vår kreativitet för att skapa något eget. Vi jobbar för att stärka kvinnligt entreprenörskap och kreativitet. Det är viktigt. Jag har jobbat här ett halvår nu. Linnea och jag har känt varandra länge och har alltid klickat vad gäller det kreativa. Redan innan visste jag att det här var en miljö jag skulle trivas i. Det är fantastiskt att vara med och utveckla den.

Ni låter mer som kreatörer än som butikssäljare.

Linnea: Jag kommer från den världen. Jag jobbade som fotograf och fotoassistent innan jag och min man återvände till Köping. Jag har med mig det sättet att arbeta på. Vi har massor av idéer om hur vi kan utvecklas.

Sofia: Jobbet handlar om många olika saker. Om att möta kunder förstås. Men också väldigt mycket om utveckling av verksamheten och nya produkter. För mig är Gamla Stans Kreativa också en miljö där jag får utlopp för mitt intresse för foto och inredning.

Gamla Stans Kreativa funkar som ett paraply för flera verksamheter – och ett stort och brokigt produktutbud. Hur får ni ihop det till en helhet?

Sofia: Det är atmosfären. Allt har samma känsla. Musiken, utbudet, det visuella uttrycket, och hur vi umgås med varandra och kunderna. Det är en mjuk, kreativ och tillåtande mötesplats.

Linnea: Mångfalden är vår största tillgång och största utmaning. Vi utgår hela tiden från våra värderingar och känslan som vi skapat. Allt vi gör följer samma grundkänsla som vi aldrig gör avkall på. Vi tackar nej till produkter som skulle sälja jättebra om de inte passar vår känsla. Vi jobbar väldigt mycket med den rumsliga miljön. Det tror jag är skälet till att så många kunder säger att det finns så mycket att upptäcka, men att det ändå inte känns rörigt.

Det är i mitten av april. Nu känns det att det är vår på riktigt. Men det är också den tiden på året då vi som bor i Sverige redan gjort slut på vår andel av jordens resurser. Från och med nu stjäl vi från framtida generationer och från människor i andra delar av världen som har det betydligt sämre än vi. Hur förhåller ni er som butik till överkonsumtionen?

Linnea: Vi uppmanar människor till att handla med eftertanke. Att göra medvetna val och satsa på sådant som håller länge och som kan ärvas. Idag pratas det mycket om att varje individ måste välja. Men vi som driver butiker måste också underlätta genom att erbjuda bra val. Därför har vi en stor andel hållbara och rättvisemärkta produkter. Målet är att det ska vara 100 %, men vi är inte riktigt där ännu. Dessutom utvecklar vi second hand-avdelningen. Där kan alla handla med gott samvete. Men det är problematiskt med konsumtion. Det känns bra att utveckla koncept som Kreativa rummet som inte alls handlar om att sälja varor.

Sofia: Vi har också mycket närproducerat, som sakerna vi själva tillverkar, keramik, och ätbara produkter. Att sprida kunskap om hållbarhetsfrågor är också viktigt. Kunskap skapar mervärde.

Linnea: Det är viktigt att kunderna förstår varför våra leksaker är gjorda av trä och gummispill och varför mjölet vi säljer är dyrare än det industritillverkade i den vanliga matbutiken. Jo, det är för att det kommer från en liten kvarn åtta kilometer härifrån. Det vore kul med en återbruksdel. Men vi har ju två fina grannar på gatan som ägnar sig åt precis det: Cajsa, som skapar nya kläder av gamla, och skomakaren.

 

Berätta mer om satsningen på vintagekläder!

Linnea: Det viktigaste är det cirkulära. Men det är också service för våra kunder, att vi hjälper dem att sälja kläder de inte längre använder. Plaggen är utvalda och här finns inga plagg som är så billiga att de nästan är gratis. Vi vill förändra synen på second hand. Varför ska ett plagg förlora värde för att det använts kanske tio gånger? Folk ser värdet i antika möbler. Så borde det vara med kläder också.

Ni vill skapa en kreativ oas. Vad behövs i Köping för att göra staden mer kreativ och hållbar?

Sofia: Det finns många kreatörer: Köpings musteri, Munktorps Prästgård, och Lina & Lera … Ge kreatörerna och alla små, roliga aktörer utrymme i centrum så blir det mer liv här! Dessutom blir deras produkter tillgängliga för fler.

Linnea: Bondens marknad vore toppen. När jag och min man bodde i Västerås handlade vi där varje vecka. Det skulle också behövas en riktigt bra lekplats inne i stan. Det skulle locka familjerna till stadskärnan. Då kan man sitta och umgås över en kopp kaffe när barnen leker – och passa på att besöka butikerna i centrum.

Vice riksbankchefen på besök

Vice riksbankschef Henry Olsson besökte Arboga och fick bland annat ta del av Saab/Combitechs ingenjörskonst.

Under dagen var han bland annat på Sparbanken Västra Mälardalen, Saab/Combitech och Arboga kommun. Temat för föredraget var krig och inflation. Henry Olsson berättade om samband och effekter men avslutade med positiva toner. Han påpekade även Västra Mälardalens fördelaktiga läge.

ViS var värd för lunchen på Gyllene Balken.

 

Sällskapet fick även en ta del av Saab/Combitechs arbete och förevisning av AMPA (Antennmätplats Arboga) och lokala 5G-bubblor. Ingenjörskompetens på hög nivå i Arboga.

Combitechs VD Jessica Öberg halvvägs upp på Gripens vinge. Foto: Saab/Combitech
Gripen hissas upp 25 meter för radartester på AMPA. Foto: Saab/Combitech

 

“Jag har gett frugan ett presentkort för en spaweekend, men hittills har vi inte hunnit använda det.”

Tillsammans med affärskompanjonen Robert Alm driver Henrik Zetterdahl företag i både Arboga och Kungsör med totalt ca 30 anställda att ansvara för. Och så är han fastighetsägare och hockeyfarsa. Och innebandypappa. Och eftersom det är vårsäsong är han dessutom fotbollsförälder.
“Med tre söner som håller på med sport blir det en del matcher och cuper på helgerna. Vi brukar ta varsitt håll, frugan och jag.”


Henrik är Västra Mälardaling sedan 2006. Tidigare reste han en hel del runt om i världen och har bland annat jobbat i Frankrike.

Även om schemat är välfyllt ser Henrik Zetterdahl lugn och harmonisk ut när vi ses på Hero Solkraft i Arboga.
“Jo, men stressad blir jag också ibland”, säger han. “Av saker man inte vet. När man ska ut på okänt vatten som man inte har full koll på. Till exempel när man har lovat leveranser som visar sig kan bli svåra. Men det bästa är att vara ärlig, det varar alltid längst.”

Företagandets okända vatten till trots är tillvaron som VD, chef och bolagsägare något han älskar och aldrig ångrar.
“Jag driver företag för att det är utvecklande, man jobbar för guldkant i tillvaron. Jag nyttjar väl egentligen sällan möjligheten att vara ledig. Men det är lyckligt att veta att det finns en flexibilitet ändå. Det är underbart roligt att driva företag. Varje dag är en utmaning, men en ganska rolig och spännande utmaning. Det finns många gråa hår och jobbiga tider, men på det stora hela är det en fantastik tillvaro.”

Ingenjören Henrik
Henrik har en bakgrund som ingenjör, först inom kemi, sedan energi. Han är uppvuxen i Norrköping men som projektledare på stora bolag som Arla och Astra Zenica har han fått se en hel del av världen.
“Jag älskade att vara projektledare, jag fick resa mycket och har jobbat utomlands, jag har fått träffa människor från många olika nationaliteter. Och så fick jag gå på spännande utbildningar också, bland annat inom ledarskap, vilket jag nog har nytta av nu.”
Anställning på storbolag var ganska långt från egenföretagande, men ibland tänkte Henrik att det verkade roligt att vara konsult, och få möjlighet att styra sin egen tid.

Det skulle dock ta några år och framför allt en resa till Göteborg innan Henriks företagartankar skulle bli verklighet.
“Vi var ett gäng kompisar som åkte till Göteborg för att kolla på fotboll. På krogen där träffade jag en tjej som råkade bo i Kungsör. Jag bodde i Stockholm då och tänkte att hon också kunde flytta dit, men efter några år av resande började vi leta hus i Kungsör.”
Huset dök upp och Henrik fick jobb på Volvo Powertrain i Köping, men tankarna om att starta eget blev mer och mer påtagliga och tillsammans med den gode vännen Robert Alm utvecklades drömmarna så småningom till planer.
“Vi satt på krogen i Eskilstuna och spånade. Just då var vi inne på att öppna en deli i Kungsör i lokalerna till gamla Algots Järn. Men istället blev det ett trådbockningsföretag.”

Första bolaget Hero Teknik föddes i Kungsör
Stål- och metallföretaget Hero (från Henriks och Roberts initialer) Teknik,  föddes 2008. Henrik minns tiden som intensiv men spännande.
“Vi startade upp med bara oss två, vi jobbade dygnet runt i lokalen i Kungsör. Efter ett par år var vi fem eller sex anställda och behövde mer utrymme. Till slut fick vi möjligheten att flytta in i en gammal bagerilokal.”
Flytten var dyr och energikrävande minns Henrik som helst inte vill upprepa en sådan process. Att äga fastigheten är därför bättre än att hyra, tänkte duon som till slut fick till ett köp.
Intresset för att äga fastigheter tog dem på nya, spännande vägar. I Arboga hittade de lokalen där Arboga och Kungsörs Plåt hade sin verksamhet.
“Vi köpte både fastigheten och verksamheten och började köra företaget i ny regi. Jag kan ventilation och Robert kan plåt. Vi frågade personalen om de ville vara kvar, de är de fortfarande.”

Nästa företag kom till mycket på grund av timing, menar Henrik.
“Vi jobbar ju på tak och fick snart frågan om vi kunde sätta upp solpaneler när vi ändå var där.”
Visst kunde de det. Men först väntade ett halvårs studier för Henriks del inom solenergi i Härnösand. Dit samåkte Henrik med en kille från Eskilstuna. De kom bra överens och Henrik såg möjligheten till ytterligare en kollega.
“Jag registrerade firman Hero Solkraft och sa åt honom att om det här bär sig ska jag ha dig med.”
Och bar sig gjorde det, Henrik och Robert driver idag Hero Solkraft tillsammans med Jimmy Rinta-Ahosom minoritetsägare.


Henrik spenderar mest tid i Arboga där han ansvarar för Hero Solkraft, solcellsföretaget som han äger tillsammans med Robert Alm och Jimmy Rinta-Ahosom.

Henriks bolag är framgångsrika. En del av receptet kan vara noggrannhet med detaljerna, tror han.
“Det ska bli rätt och man får inte hafsa. Jobbar man på hemmamarknaden som vi gör med solcellerna vet man dessutom att man måste sköta sig, annars sprider det sig. Jag vill att kunden ska vara nöjd, ingen ska vara missnöjd, det är ett mål.”

En bra resa är drivkraften
Hur får man sin tid att räcka kan man undra.
“Det är fullt upp”, säger Henrik. “Min fru studerar till mäklare också utöver sitt arbete, så vi har att göra. Hon är väldigt driven och kämpar på väldigt hårt på sitt håll med det. Det blir inte så många lediga stunder i vardagen. Men ibland måste man försöka ta sig tid att ladda batterierna som till exempel att åka på spa. Jag har gett frugan ett presentkort för en spaweekend, men hittills har vi inte hunnit använda det.”

Tur det finns saker som uppväger. För Henrik handlar det mycket om att få möjlighet att utvecklas, det gäller även för de anställda.
“Roligast är att lära nytt och att se individer utvecklas. Det är roligt att anställa människor som kan få blomma ut.”
Henrik berättar att han hörde att utrikesfödda kvinnor ibland har svårt att komma ut på arbetsmarknaden, därför sökte han i den kategorin när han skulle anställa. Han hittade två som han erbjöd jobb, varav den ena fortfarande är kvar.
“Jag tycker om att lära känna nya människor och jag tror jag är bra på att läsa av och se individer. Alla dagar är inte på topp, då är det viktigt att få en klapp på axeln.”

Framåt då? Fler bolag på gång?
“Nej, nu tror jag inte det blir fler företag”, skrattar Henrik. “Nu jobbar jag vidare för en bra ålderdom. Jag vill att den ska bli bra. Jag är nog ingen visionär egentligen, utan jag vill att man ska må bra under resans gång. Och resan är rolig hittills.”

Filmklipp

Av Johanna Ericson maj 2023.

Sommarjobba som artist

Sommarjobba som artist!

Under sommaren pågår projektet Kulturentreprenör – då kommer du som ung kulturintresserad Västra Mälardaling att jobba som underhållare på gator, torg och äldreboenden. Du får samtidigt träna på hur branschen fungerar – från audition till planering, bokning, marknadsföring och genomförande av arrangemang. 

  1. Om du gillar att sjunga, spela instrument, dansa och/eller rodda teknik gå direkt in och registrera dig med konto på appen Yepstr! Där kan du profilera och presentera dig med bild och intressen. 
  2. Gör en digital audition! Du som bor i Arboga eller Kungsör kan fortfarande anmäla dig. Posta gärna filmen på någon plattform tex Youtube och lägg den som olistad för att bara sända länken till oss. Då ser ingen annan din digitala audition. 
  3. Skicka till lola@vastramalardalen.se

För dig som vill sköta tekniken

Vi hoppas vara färdigrekryterade i mitten av april, den  18/4 är det kick off,  utbildning under april och rep under maj. Vi ser fram emot era ansökningar senast den 14/6, varmt välkomna!

Klicka här för att se planering för Kulturentreprenörerna

 (Uppdatering 14 april i kursiv text.) 

APRIL 

6-10: PÅSK

11-14: PÅSKLOV

17: Ekonomiprofessorn Micael Dahlen föreläser i Arboga.
Boka din biljett här:
https://vastramalardalen.se/attityder-3-0-du-hanger-val-med/ 

18: Kick off och utbildnings tillfälle nr 1. Vi presenterar uppdraget, villkor, åtaganden och ansvar, schema tider, Yepstr. Kultur och uppdraget. Kl 17.30-19.30.
Plats: Kulturskolan, Ensemblesalen (209), Köping 

25: Påbörja skapande av uppträdande och plan för paketering, presentation, information och kommunikation. kl 17.30-20.00.
Plats: Kulturskolan, Ensemblesalen (209), Köping 

MAJ 

2: LOV i Arboga och Köping. Skapande av uppträdande kl 11-14
Plats: Kulturskolan, Ensemblesalen (209), Köping 

6: Egna studiebesök event Big Inn, uppvisningar på Musikevent scen. 

8: Utbildning kl 11.30-13.30 Attityder 3.0, Köping, Regina Petrushenko är genusvetare och normingenjör.
Anmälan senast 28/4: https://vastramalardalen.se/attityder-3-0-du-hanger-val-med/ 

11: Utbildning kl 11.30-13.30 Attityder 3.0, Kungsör, Regina Petrushenko är genusvetare och normingenjör.
Anmälan senast 28/4: https://vastramalardalen.se/attityder-3-0-du-hanger-val-med/ 

12: Utbildning kl 11.30-13.30 Attityder 3.0, Arboga, Regina Petrushenko är genusvetare och normingenjör. Lola finns på plats.
Anmälan senast 28/4: https://vastramalardalen.se/attityder-3-0-du-hanger-val-med/ 

16: Repetitioner kl 17.30-20.00
Plats: Kulturskolan, Ensemblesalen (209), Köping 

22: LOV repetitioner kl 11-14, plats: att bekräftas, Köping. 

23: Repetitioner kl 17.30-20.00
Plats: Kulturskolan, Ensemblesalen (209), Köping 

27: Ev. uppträdande på ungdomsfestivalen, Hökartorget kl 14.30-16.30 

JUNI 

10: Ev. lördag uppträdande på Arboga karneval 

12: Uppträdanden x 2, fm och em 

13: Uppträdanden x 2, fm och em 

14: Uppträdanden x 2, fm och em 

15: Uppträdanden x 2, fm och em 

16: Uppträdanden x 2, fm och em 

19: Uppträdanden x 2, fm och em 

20: Uppträdanden x 2, fm och em 

21: Uppträdanden x 2, fm och em 

22: Uppträdanden x 2, fm och em 

23: Ev. uppträdande Midsommarafton Koängen, Strömsholm, Skanzen Hallsta, alt. andra platser. Tid prel. kl 12-16. 

JULI

SEMESTER tom 30/7 

31: Uppträdanden x 2, fm och em 

AUGUSTI 

1: Uppträdanden x 2, fm och em 

2: Uppträdanden x 2, fm och em 

3: Uppträdanden x 2, fm och em 

4: Ev. Norrtälje uppträdanden x 2, fm och em 

7: Uppträdanden x 2, fm och em 

8: Uppträdanden x 2, fm och em. ev. Hallsta summar camp 

9: Uppträdanden x 2, fm och em, ev. Hallsta summar camp 

10: Uppträdanden x 2, fm och em, ev. Hallsta summar camp 

11: Uppträdanden x 2, fm och em 

14: KICK OUT kl 13.00-16.00 

Var beredd att kunna närvara på 75% av ovan utbildningar och repetitioner.

Anmäl dig till både appen Yepstr och till någon av ovan auditions eller digital audition genom att kontakta lola@vastramalardalen.se

Varmt välkommen!

Kontakta projektledare Lola om du vill veta mer!
lola@vastramalardalen.se
0767 – 88 08 31

Tidigare auditions:

KAK-festivalen

  • 18 mars sker KAK-festivalen på Thor Modéen teatern i Kungsör kl 16-17.
    Repetitioner kl 12.30 och workshops i dans/hip hop och konst.

Varmt välkommen med din anmälan till: barnungdomsenheten@koping.se

Fysiska auditions

  • 21 mars, 16.30 på Kulturskolan i Köping
  • 24 mars, 16.30 på Kulturskolan i Arboga

Ange. ditt namn, vilken ort, vilken superkraft du vill visa för oss, ange även om du behöver ha åtkomst till instrument eller teknik. Anmälan till fysiska auditions sker till lola@vastramalardalen.se

Fortsätt läsa

Marika – en engagerad Klöver Dam

Marika Axensjö flyttade från Stockholm till Arboga och driver nu egen firma inom kommunikation och språkvård. Hon är också engagerad i föreningen Klöver Dam och tycker att fler duktiga företagare borde träffas och samverka ännu mer.

Hej Marika, hur hamnade du här i Västra Mälardalen?

Jag har varit här i nästan trettio års tid på somrarna för jag har en svägerska som kommer härifrån, henne har jag känt sedan jag var 18 år. Men jag har bott i Stockholm och jobbat där hela mitt liv tills för fem år sedan då jag flyttade hit. Jag har alltid tyckt om Arboga, även innan tanken kom upp att flytta så kändes det alltid bra i kroppen när jag kom hit. Och när jag valde att starta eget så flyttade jag hit.

Vad är största skillnaden från att bo i en storstad?

Jag hade väl tröttnat lite på Stockholm. Min dotter, mamma och bror bor kvar där och jag åker ofta dit men jag kände inte att jag ville leva där. Främst för att det var dyrt och när jag skulle starta eget behövde jag lite lugn och ro och bo på en plats där jag trivs. Jag ville börja om på nytt.

Närheten är den största skillnaden. Jag körde ju alltid bil i Stockholm, så här är det inte så stor skillnad att åka på kundmöten till Köping, Kungsör eller Örebro. Även naturen vill jag vara nära, jag bodde nära naturen i Stockholm också.Det kan låta fånigt men här är det nästan alltid gratis parkering.

Sammantaget, hur vill jag ha mitt liv? Vad mår jag bra av, vad vill jag lägga min energi på? Jag har inte ångrat mig en dag.

Vad jobbar du med?

Jag är kommunikatör i botten, det är mitt yrke och det jag jobbat som på Karolinska Universitetssjukhuset. Senaste 20 åren med inriktning mot webb.

Nu gör jag hemsidor från grunden, med inriktning på språk, textgranskning och hur man kommunicerar. Konsulterar i text och kommunikation och erbjuder även administrativa tjänster. Tillgänglighetsanpassning är också med i mitt arbete, nyligen gjorde jag en hemsida där en av målgrupperna är synskadade, med de verktyg som behövs för dem.

Hur gick det att etablera sig här?

Jag hade inte kniven mot strupen utan kunde ta det lugnt och började smått och gick med i olika nätverk och utvecklade min egen hemsida. Nu har jag kunder i Arboga, Köping och Kungsör men även i Göteborg, Stockholm och i norra Sverige. Mest jobbar jag hemifrån och det funkar jättebra. Men de i närheten försöker jag träffa.

Vilka nätverk gick du med?

Först hade jag kontakt med näringslivsenheten i Arboga och fick massor av tips. Bland annat om olika nätverk och då var det Klöver Dam jag gick med ganska snabbt. Det var ett bra sammanhang. Sen gick jag med i företagarna och Arboga i Centrum. Så har jag försökt gå på det som anordnats, morgonsoffor och utbildningar som anordnats.

Var det lätt att hitta sammanhang?

Ja det tycker jag faktiskt. Med stor hjälp från näringslivsenheten. Man fick extremt bra hjälp och förståelse och jag kände mig otroligt välkommen. Jag hade erfarenhet av offentlig verksamhet och var man vänder sig och att man behöver få den informationen, med företagarregister bland annat. Alla kanske inte vet eller ett eget initiativ, men det är bra att vända sig till näringslivsenheten.

Vad ger det att träffa likasinnade i ett nätverk?

Främst ger det kontakter som kan ge uppdrag. Men också känslan av att man inte är ensam, man blir stärkt av varandra. Alla har samma utmaningar men gemensamt är att det är klart man klarar av det.

Du är ju engagerad i Klöver Dam, kan du berätta om föreningen?

Den viktigaste frågan idag är att hitta samarbeten. Det är ofta samma personer som syns men det är extremt många duktiga som skulle kunna synas mer. Syftet med Klöver Dam är att stötta varandra i sitt företagande eller det man brinner för. Ge tips och råd och erfarenhet till varandra. Vi har medlemsmöten två till fyra gånger om året och så anordnar vi besök hos varandra eller träffas förutsättningslöst på ett café och jobbar tillsammans. Vi har också anordnat föreläsningar. Vi pratar mycket om vad medlemmarna vill få ut av föreningen och vad de vill få hjälp med. Det sker väldigt mycket.

Hur mycket handlar det om företagande för just kvinnor i föreningen?

Jag är inte med i föreningen för att jag är kvinna, men föreningen kom ju till som en gemensamhetsgrej eftersom man tampades med samma utmaningar. Att man inte kände sig “rätt” i andra nätverk. Men min bild är att vi träffas för att vi är företagsamma.

Vad skulle du säga till andra som är nyfikna på VM?

Det funkar fantastiskt bra att jobba här, det finns allt och företagsklimatet är bra som jag upplevt det. Jag tycker det är bra!

Yaras miljardsatsning ger sprängämne och värme

I maj 2016 murade dåvarande kommunalrådet Elizabeth Salomonsson symboliskt den första tegelstenen i Yaras nya salpetersyrafabrik i Köping. I dag står anläggningen färdig till en kostnad av 1700 miljoner kronor. (Film: Ulf Eneroth)

Som en udda fågel i en region präglad av metallindustrier har Yaras processindustri varit en betydelsefull aktör i Köpings näringsliv i snart 80 år. Först som tillverkare av konstgödsel under sextio år, men sedan 2007 fokuserat på nischprodukten tekniskt nitrat (TN). Det är ett civilt sprängämne som transporteras ut i flytande ammoniumnitratlösning till främst gruvindustrin i Sverige men som även skeppas i fast form ut på världsmarknaden.

Produktskiftet var ett strategiskt val; att gå från liten aktör på en stor marknad (konstgödsel) till en förhållandevis stor aktör på en mindre marknad (tekniskt nitrat). Yaras anläggning vid Nya Hamnvägen är samtidigt dominerande leverantör av spillvärme som värmer halva Köping och numera även delar av Arboga och Kolsva via ett utvidgat fjärrvärmenät.

Svenska Salpeterverken, Supra och Hydro Agri. Företaget Yara i Köping har haft många namn under årens lopp. Den tidigare produktionen av konstgödsel har ersatts med produktion av ett civilt sprängämne. (Foto: Yara)

Den största investeringen någonsin
Avgörande för framtidstron vid Yara är beslutet 2015 av största enskilda investeringen någonsin av ett företag i regionen. 1700 miljoner kronor (!) investerades för att ersätta en äldre salpetersyrafabrik på industriområdet, och Yara tog den nya fabriken i anspråk fyra år senare. Då hade en rad nålsögon passerats, inte minst den logistiska utmaningen att hålla igång ordinarie drift och produktionen samtidigt som byggnationen genomfördes under rigorösa säkerhetsregler. Som mest var 800 (!) anlitade tekniker, svetsare, elektriker och byggare verksamma inom Yaras grindar – samtidigt.

Den kolossala investeringen kom efter att Mark- och miljödomstolens gav tillstånd till en årlig produktion av en halv miljon ton salpetersyra, en halv miljon ton ammoniumnitrat, 390 000 ton tekniskt ammoniumnitrat och bereda 160 000 ton kemikalier. Yara har inte nått dessa maxnivåer, och platschefen Axel Sylvén förklarar det med främst covidpandemin och kriget i Ukraina:
– Covidpandemin påverkade såväl leveranser som logistik vilket givetvis satte spår i ekonomin.
Pandemin hann knappt ebba ut förrän Rysslands anfallskrig i Ukraina bröt ut.
– Det påverkade våra leveranskedjor och drabbade produktionskapaciteten. Vi har haft svårare att få ut våra produkter.
Pandemi och krig i Europa kunde inte förutspås när beslutet om miljardinvesteringen togs, men platschefen Sylvén är inte bekymrad. Det finns trots allt en lokal och positiv faktor:
– Trots en stökig omvärld har vi inom Yara fått ”köra på” vid anläggningen i Köping när systerfabriker och andra företag ute i Europa tvingats stänga ned. Vi är fortfarande trygga med situationen och står redo när marknaden växlar upp.

Axel Sylvén är platschef vid Yara. Det omfattande rörnätet i anläggningen är en del av megainvesteringen i processindustrin vid Nya Hamnvägen i Köping. (Foto: Ulf Eneroth)

Win-win för Yara och kommunen
Leveranser av Yaras spillvärme till kommunala bolaget Västra Mälardalens Energi är samtidigt av betydelse för företagets framtid i Köping.
– Våra konkurrenter har anläggningar vid havet och därmed billigare logistik, säger Axel Sylvén. Vi kompenserar det med en stabil intäkt för värmen till Köpingsborna.
Under 2022 levererades 130 000 megawattimmar – mest vintertid – till kommunen. Mars 2023 blev en rekordmånad med leverans av 21 000 megawattimmar.
– Vi uppskattar det stabila partnerskapet som ju är ett win-win-läge för Yara och kommunen. Köpingsborna får samtidigt fjärrvärme till ett pris som länge varit bland de lägsta i landet.
Ett nytt tioårsavtal för fortsatta värmeleveranser förbereds och kommer att signeras inom kort.
Yara i Köping förbereder sig dessutom för att möta stora pensionsavgångar. 60-talisterna bland de 120 anställda ska ersättas av yngre medarbetare som ska lära sig processindustrin.
– Det ställer höga krav på internutbildning, och vi har nya program igång för att få in nya operatörer, säger Axel Sylvén.

 

Ulf Eneroth

Stort grattis Månadens Förebild mars 2023 – Henrik och Robert!

Stort grattis Månadens Förebild mars 2023 – Henrik och Robert!

Västra Mälardalen, vi har en ny Förebild! Grattis Henrik Zetterdahl (på bilden) och Robert Alm...
Carl håvar redan in bowlinggulden

Carl håvar redan in bowlinggulden

 Det är strikar som gäller när Carl Eklund bowlar. Helst tolv i rad för...
Basketfester i nya Köpingsarenan

Basketfester i nya Köpingsarenan

Stars med alla stjärnor skapar spänning och dramatik till en växande skara basketfans som fått...
Projekt Etableringsstrategi för fler företag i Västra Mälardalen

Projekt Etableringsstrategi för fler företag i Västra Mälardalen

ViS tar fram gemensam etableringsstrategi för Västra Mälardalen. Idag finns cirka 5000 företag i Västra...
Save the date för VM-festen 2023

Save the date för VM-festen 2023

I år hålls VM-festen i Kungsör, det blir lokalproducerad mat och mingel/nätverkande med 100% lokala...
Business to Business – B2B – ViSprojektet som hjälper företag att hitta varandra

Business to Business – B2B – ViSprojektet som hjälper företag att hitta varandra

Projekt B2B drivs för att sammanföra Företag i Västra Mälardalen. “Vi tänker att det är...
ViS bjuder in till storföreläsning med “TV-professorn” Micael Dahlen!

ViS bjuder in till storföreläsning med “TV-professorn” Micael Dahlen!

ViS bjuder in dig till en riktig storföreläsning. Bor eller verkar du i Västra Mälardalen?...
“Hjälp kunden som kommer in, lärde de mig. Det jobbar jag efter idag också.”

“Hjälp kunden som kommer in, lärde de mig. Det jobbar jag efter idag också.”

Vi träffar Förebilden Torbjörn Andersson på Industrivägen i Köping. Förebildsdiplomet är på plats, med formuleringen...
Marcus tar alltid tåget

Marcus tar alltid tåget

Marcus Nord är 23 år gammal och tycker att Köping, Arboga och Kungsör tillsammans skulle...
London var inte Dantes grej

London var inte Dantes grej

Dante Lindquist är 21 år och jobbar på Infobric i Arboga, samtidigt läser han B2B...
Anneli är inflyttad storstadsbo

Anneli är inflyttad storstadsbo

Anneli Rissanen har bott i flera större städer men trivs allra bäst i Arboga. Här...
Uppstart för Ett ljusare Kungsör

Uppstart för Ett ljusare Kungsör

Ett tappert gäng trotsade kylan och gjorde en vandring genom Kungsör på måndagkvällen. Representanter från...
ViS-projektet Kulturentreprenörer ska liva upp gator, torg och äldreboenden

ViS-projektet Kulturentreprenörer ska liva upp gator, torg och äldreboenden

Under sommaren ska unga kulturintresserade Västra Mälardalingar få möjlighet att jobba som underhållare på gator...
I oroliga tider är kulturen viktigare än någonsin

I oroliga tider är kulturen viktigare än någonsin

Maria Gustafsson utsågs till Förebild när hon var museiintendent på Arboga Museum, där hon utvecklade...

ViS vill få fler att Hitta Hem! 

ViS startar upp ett arbete för att få fler att hitta till Västra Mälardalen. Tre...
Ladda fler
Arboga i Centrum
Bärgslagsbladet Arboga Tidning

Kontakta oss

Mikael Bohman

Ordförande

Johanna Ericson

Marknadsföring/Webb

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev








@ Copyright 2023 Västra Mälardalen i Samverkan.
Sekretess & integritet. Webbdesign: Underbase Media AB