Carl håvar redan in bowlinggulden
Det är strikar som gäller när Carl Eklund bowlar. Helst tolv i rad för ytterligare en drömserie, 300 poäng. Han lägger ribban högt. Målsättningen? “Jag ska bli bäst i världen.”
Foto: Ulf Eneroth
17-åringen från Köping har självförtroende vilket faller sig ganska naturligt. Meritlistan är redan imponerande: Två EM-guld som junior, två VM-guld för U21-bowlare, några titlar på seniorernas Europatour och så SM-guldet i tremannalag tillsammans med pappa Tony och halvbrorsan Viktor.
Carl har under lång tid klassats som en av Sveriges främsta bowlingtalanger. Mot bakgrund av de nämnda meriterna känns ”talangstadiet” redan passerat. I dag ses Carl i bowlingkretsar snarare som ett fullblodsproffs – även om han ännu inte lämnat gymnasieskolan.
“Jag är fortfarande ung och vill samla på mig mer erfarenhet. Först när jag fyllt 18 kan det bli aktuellt att möta proffsen på amerikanska PBA-touren (Professionals Bowlers Association). Där och då vill jag vara en ”killer”.”
Killer?
“Gå ut hårt och visa att jag är där för att stanna! Spela så mycket jag kan, så länge jag kan.”
Det är också i USA, bowlingens förlovade hemland med 5 000 bowlinghallar, som miljonbelopp fördelas vid proffstävlingar.
Bowlat hela livet
Carl har redan bowlat hela sitt unga liv. Han var 18 månader när han rullade sina första klot i bowlinghallen. Här i Köping finns sedan länge ett genuint och stort bowlingintresse. Uttjänta hallar har avlösts av nya. Palace Bowl är i dag en anläggning med tolv banor under samma tak som restaurangkedjan O´Learys.
Pappa Tony arbetade en tid i bowlinghallen och är samtidigt en duktig bowlare. Så visst har generna för bowlingsporten slussats till nästa generation. Däremot har Carl anammat och utvecklat en annan bowlingteknik än pappa Tonys traditionella vänsterskruv.
“Jag var redan som litet barn tvungen att hålla klotet med båda händerna. Annars hade jag inte orkat få iväg det.”
På den vägen är det, dessutom synnerligen framgångsrikt. Carl har förfinat tekniken att med tvåhandsfattning skruva klotet från såväl vänster som höger beroende på var eventuella spärrkäglor ska fällas.
Debuten
Carl är osäker om han var sju eller åtta år när han gjorde sin första seriematch i IKW/Köping BK:s klubbtröja. Men debuten i Elitserien råder däremot ingen tvekan om. Carl var elva år och den yngsta bowlaren någonsin i högsta serien.
“Vi mötte Jösse och jag slog 890. Ett bra resultat, men vi förlorade.”
Bowlinghallen är hemvist för Calles nästan dagligen. Här finner han trivseln och här har han sina vänner i den enda bowlingklubb han representerat.
“Här hör jag hemma. Vi har en härlig laganda och det blir en annan bowlingkänsla än när jag tävlar individuellt.”
De som följer en Elitseriematch på plats kan intyga skillnaden. Decibelnivån när Köpingsbowlarna peppar varandra motiverar skyddande öronproppar.
Utmaningar i landslaget
Carl tar den fysiska träningen på allvar, inte minst att stärka ryggen inför de utmaningar som väntar i landslagströjan. Han har som den yngsta av tolv herrbowlare tagits ut i Team Sweden för åren 2023/2024.
“Jag är tacksam att få chansen.”
Lika tacksam är han för framgången med SM-guldet i tremannalag under SM-veckan i Skövde. Då fick han dela glädjen med övriga finalspelarna i IKW/Köping BK – pappa Tony och halvbrorsan Viktor.
Guldfirandet blev rena familjefesten!
