Skrivet av Johanna Ericson den . Postad i Nyheter.
Skrivet av Johanna Ericson den . Postad i Nyheter. Leave a Comment
Den 28/10 -2021 planeras VM-festen att gå av stapeln, i år blir kalaset i Köping.
De som nominerades inför festen 2020 är fortfarande nominerade. Det blir en spännande kväll för att hylla företagen i Västra Mälardalen!
Vi ses väl där!
Har du frågor?
Kontakta Marina Widaeus, marina.widaeus@koping.se
Mer information kommer löpande på denna sida.
De nominerade är:
Skrivet av Johanna Ericson den . Postad i Därför trivs vi i Västra Mälardalen, Nyheter.
I februari 2019 fick Arboga Alpina utmärkelsen Månadens Förebild för sitt bidrag till idrottslivet. Med stort engagemang driver de verksamheten i Teknikbacken där både Västra Mälardalingar och besökare kan avnjuta friluftsliv. Föreningen ger också sina tränings- och tävlingsintresserade ungdomar möjlighet att utöva sitt intresse.
Vi har träffat Andreas Nyquist, ordförande i Arboga Alpina, tillika tränare och skidförälder.
Det råder full aktivitet i backen ikväll. Skramlet av liften och ljudet av portar mot benskydd dämpas av den tjocka, packade snön som täcker backområdet. Precis där vi står är det fortfarande vinter. Några meter bort har våren börjat sin framfart.
Andreas Nyquist, ordförande i Arboga Alpina.
Snötillverkningen, den som möjliggör kvällsåkning i mars på de här breddgraderna, innebär inledningsvis tre veckors dygnet-runt-arbete. Sprutningen görs oftast på natten och kräver ungefär 15 personers insats. Det är en kostsam process som kräver stora mängder el och inte minst vatten.
Snötillverkning kräver alla sorts resurser.
Vi försöker lösa vattenfrågan”, säger Andreas. ”Vattnet är vår begränsning, fick vi tillgång till mer kunde vi förkorta perioden för snötillverkningen. Det är problematiskt när den blir så utdragen, mycket hinner hända med vädret under en treveckorsperiod.”
Men i år har föreningen haft tur, till skillnad mot förra säsongen.
”Den här säsongen har varit ganska bra vädermässigt, i princip är backen öppen sju dagar i veckan.”
En skidanläggning kräver dock mer än ”bara” snö för att rulla. Föräldrar är med och målar, lagar och fixar. Kiosken ska bemannas och någon ska träna de unga entusiasterna.
”Vi har en otroligt välskött förening men en åldrande anläggning som vi måste uppgradera framåt. Liften är från 1979, om något går sönder kan det gå så illa att den står stilla i flera dagar. Det är som sagt ideella krafter som driver detta, det är inte bara att ta ledigt från jobbet för att hämta reservdelar eller vad det kan vara. Allt hänger på att vi har pengar och lyckas lösa de problem som uppstår.”
Liften från 1979 gör fortfarande ett bra jobb. Men en mer uppdaterad version ingår i framtidsplanerna.
Medlemmarna lägger omkring 2000 ideella arbetstimmar på en säsong som varar i ungefär tre månader.
”Jag var här vid fem imorse innan jobbet och pistade. Det är så vi gör. Det är vi i föreningen som sköter driften, det skulle bli dyra timmar annars.”
Föräldrarnas drivkraft ligger naturligtvis i att låta sina unga skidentusiaster få utveckla sitt intresse.
Merparten av utövarna är tjejer, berättar Andreas, även om det jämnar ut sig lite mer i de yngsta grupperna.
”Vi har 80 ungdomar som tränar hos oss i år, det är en fördubbling från förra säsongen och det är såklart jättekul att det har ökat så.”
Förutom träningen i Teknikbacken ordnar föreningen (under normala omständigheter) läger både utomlands och i Svenska fjällen. En gång om året går Arboga Masters av stapeln, en viktig tradition med lokala sponsorer. Och så deltar de i en cup tillsammans med närliggande föreningar från exempelvis Eskilstuna, Vingåker, Norberg och Västerås.
”Man lär känna de närliggande klubbarna och vi har en bra gemenskap.”
Andreas och föreningen har visioner om en fortsatt levande och välskött skidbacke, gärna en höjd sådan. Och så en större och mer modern lift, kanske till och med en fin toppstuga att vila fötterna i. Det är något särskilt med utsikten där uppe, menar Andreas:
”Det är ganska häftigt att se ut över omgivningen. Ibland står jag där på toppen och tycker att livet är ganska bra. Jag hoppas att medlemmarna känner att de verkligen är med och bidrar. Att de känner stolthet. Själv tycker jag det är värt det varenda gång det kommer någon liten person i hjälm och ber om hjälp i liften eller med skidorna. Då är det värt allt jobb.”
Av Johanna Ericson den 15/3 2021.
Skrivet av Johanna Ericson den . Postad i Etableringar, Nyheter.
ViS har tagit fram ett nytt presentationsmaterial med inspiration och fakta om Västra Mälardalen. Välkommen att använda detta när du vill berätta om vår plats, om vi berättar om hela Västra Mälardalen har vi ju så mycket mer att erbjuda våra blivande medarbetare och inflyttare.
Tillsammans har vi mer!
Skrivet av Johanna Ericson den . Postad i Därför trivs vi i Västra Mälardalen, Nyheter.
Tomas och Anna Olsson driver Norrby Gård utanför Kungsör. De har uppmärksammats för såväl kött- som ullproduktion, allt med hållbarhet i fokus.
Vi träffade Tomas, som också är en Förebild i Västra Mälardalen.
”Det är ingen slump att vi är där vi är”, säger Tomas. “Vi analyserar och planerar vårt arbete utefter målet att det ska vara hållbart. Det är vår drivkraft. Jag brinner för det här. Jag tycker det är kul. Vi har varit pionjärer, testat nya saker och ny teknik. Vi ligger i framkant i Sverige.”
Gården utanför Torpa i Kungsör sjuder av aktivitet. Det har varit lamning i dagarna, tillökningen består av ungefär 500 nyfödda lammungar. Under vinterhalvåret vistas fåren under tak i luftiga stallar, men så snart våren kommer är det naturbete som gäller.
”Våra djur bidrar till artmångfald och öppna landskap”, säger Tomas och förklarar att får är utmärkta på att beta på marker där inget kan odlas eller där man vill hålla fritt från sly. ”Vi har får utplacerade som naturvårdare på kommunens marker. De är duktiga på att hålla fint.”
Lamning sker ett par gånger under våren, på sommaren ska fåren klippas och ullen tas om hand.
”Under 60-talet kom syntetmaterialen och efterfrågan på ull dog i princip ut. Mycket har kastats genom åren. Själva har vi prövat lite olika varianter, bland annat skänkte vi ett tag ull till Estland där den togs om hand. Här i Sverige har vi inte haft så god kunskap om ull.”
Men ullen har en framtid, tänkte Tomas som tog fram en fårtyp som ger både hög ull- och köttkvalitet. Det resulterade i att han plötsligt befann sig i ett modeprojekt, med bland annat designern Filippa K.
”Ibland undrar man ju hur det går till”, skrattar Tomas, ”men en dag satt jag och diskuterade med modefolk i Stockholm. De testade vår ull och tyckte om den jämna, fina kvaliteten så de tog fram en kollektion av den.”
När Tomas och hustrun Anna tog över driften på Norrby Gård i början av 90-talet hade de 25 får. Sedan dess har de expanderat. Idag är Norrby en av landets största lammproducenter med en besättning av 1000 tackor. Merparten av kunderna är restauranger som ställer höga krav:
”Många inköpare och krögare kommer hit på besök, de vill se hur våra djur har det för att kunna stå för köttet inför sina kunder och gäster. De vill veta hur djuren äter, mår och sköts. Det är roligt att jobba hela vägen ut mot kunden och för oss är transparensen en självklarhet. Jag tycker om att berätta om det vi gör.”
2018 tog Norrby Gård emot Scans Miljöpris och 2020 blev de nominerade till Årets Köttbonde. Tomas återkommer till det stora ansvar som han och branschkollegorna axlar:
”Det är vi matproducenter som står för den stora omställningen. Vi måste hela tiden hitta nya odlingsmetoder för att klara vårt nya klimat, och sätt att bevara jordens resurser. Men konsumenterna måste hjälpa till att ställa krav. Vi behöver äta mindre mängder kött och vi ska äta rätt kött”, menar han.
Genom föreningslivet finns fler sätt att påverka utvecklingen, menar Tomas som är aktiv inom LRF och Sveriges Lammproducenter.
”Jag är hållbarhetsambassadör, uppdraget innebär att berätta för politiker och konsumenter om hur vi arbetar. Inom LRF jobbar vi mycket mot skolor, det är viktigt att barnen förstår var maten kommer ifrån. För några generationer sedan hade de flesta någon koppling till lantbruk, idag är det få som har varit på en bondgård.”
Sina egna kunskaper inhämtar Tomas genom omvärldsbevakning, han är bra på att ta del av branschaktualiteter, både på hemmaplan och utomlands.
”Jag försöker delta i konferenser. Och så åker vi till England för att besöka kontakter inom fårproduktion. Vi fick stipendium att resa till Nya Zeeland där vi spenderade två veckor. Det var alldeles fantastiskt att se hur de jobbar där.”
Om vi ska kunna fortsätta försörja Sverige med bra, hållbar mat måste någon föra yrkesarvet vidare. Tomas har tur menar han, att han har barn som är intresserade. I branschen behövs det arbetskraft.
”Det är brist på djurskötare och traktorförare idag, men intresset för att söka naturbruksgymnasium har ökat, vilket är roligt. Att jobba på gård är varierande och kul. Vi befinner oss mitt i en riktigt spännande utvecklingsresa, jag rekommenderar verkligen fler att fundera på det här yrkesvalet.”
Tomas beskriver att göromålen på gården är tydligt indelade i olika perioder och årstider, vilket gör jobbet omväxlande.
”Vintern innebär mycket rutiner. Djuren ska fodras, det ska mockas och allt ska rulla på. Då är det väl för oss som för de flesta, lite mörkt och skitigt. Men när våren kommer börjar ett nytt liv. Det är fortfarande minst lika mycket att göra, men inte så bundet till rutiner. När man släppt ut fåren på bete och man sitter där på en sten och ser att de mår bra och man känner doften av gräset … det är helt magiskt.”
Stoltheten för verksamheten och ansvaret återkommer på många sätt genom samtalet.
”Det här är framtiden”, säger Tomas. ”Hållbar livsmedelsproduktion är en viktig uppgift. Det är väldigt utvecklande att få vara med på den resan. Det är så viktiga saker att jobba med. Den viktigaste resursen jag har är min jord. Maskarna ska trivas, djuren ska trivas, allt måste må bra. Jorden och djuren driver allt det här.”
Av Johanna Ericson, 3/2 2021
Skrivet av Johanna Ericson den . Postad i Etableringar, Nyheter.
Nyligen kom beskedet att Kompetenscenter i Köping tilldelas tre nya utbildningsomgångar till yrkeshögskoleutbildningen för produktionstekniker. ”En viktig del för Köpings utveckling”, säger Anna-Klara Sjölund, rektor.
Från och med hösten 2021 kommer en uppdaterad version av YH-utbildningen Produktionstekniker att bedrivas från Kompetenscenters lokaler. Utbildningen är 74 veckor lång, specialanpassad och utarbetad tillsammans med företag för att möta behovet inom industrin.
-Det är en fortsatt viktig del för Köpings utveckling att kunna erbjuda utbildningar som är relevanta för de lokala och regionala företagen på eftergymnasial nivå, säger Anna-Klara Sjölund.
Eftersom det hela tiden kommer ny teknik samt att arbetsmarknadens behov av kompetens förändras uppdateras även de tre nya utbildningsomgångarnas innehåll regelbundet. Bland annat innehåller utbildningen kurser i digitalisering, arbetsmiljö, Lean, projektledning samt industriell it och kommunikation.
Utbildningen genomförs i Köping med möjlighet att studera på distans från satellitorter i Arvika, Eskilstuna och Fagersta.
För mer information: Kontakta Janne Rautiainen, utbildningsledare, på 0221-255 28.
Fakta YH Produktionstekniker
Skrivet av Johanna Ericson den . Postad i Nyheter.
Mathias Axelsson är en person som känns igen. Som social köpingsbo, som sportentusiast, som ordförande i Företagarna Västra Mälardalen och som VD för Axelssons Trafikskola. Kontaktytorna är många och engagemanget för de olika delarna blir tydligt genom hela samtalet.
Mathias Axelsson fick utmärkelsen Månadens Förebild i maj 2011 för sitt engagemang i både det egna och andras företagande.
“Säg en sport så tror jag Axelssons Trafikskola är med och sponsrar”, säger Mathias stolt. ”Idrotten ligger mig varmt om hjärtat, den har gett mig och andra glädje, fasta punkter och kompisar. Kan vi hjälpa klubbarna att finnas till så känns det ju jättebra. Jag har också varit medtränare i dotterns innebandylag och fotbollstränare i Himmeta IF. Det är roligt att kunna bidra även på det sättet, alla har inte den möjligheten.”
Och så ska sport ska helst utövas.
”Tycker man om att jaga en boll så mycket som jag gör så är det givet att man håller på. Jag spelar fotboll och innebandy fortfarande och så blir det lite tennis och golf. Padel vill jag utforska mer, det verkar kul.”
Till vardags sköter Mathias driften av Axelssons Trafikskola. Som VD ansvarar han för 22 anställda och verksamheterna i Västerås, Eskilstuna och huvudkontoret i Köping.
”Jag förstod tidigt att företagarlivet innebär att jobba på obekväma tider och lösa vad som än uppstår. När jag var liten hängde jag ofta med pappa för att städa bussar på lördagskvällarna. Då var det bara att lämna kompisarna ett tag, så visst blir man präglad av att växa upp i en företagarfamilj, man får lära sig att ta ansvar. Och jag gillar att ha ansvar. Jag vill inte bara sitta på läktaren.”
Engagemanget i föreningen Företagarna är ett annat sätt att påverka.
”Jag vill att Sveriges småföretagare ska ha det bra”, säger han. ”Att vara med och driva frågor i en så pass stor organisation är ett sätt att påverka regelverk exempelvis. Vi är 77 000 medlemmar, där kan man verkligen trycka på.”
Den unge Mathias förstod tidigt att han ville fortsätta förvalta familjeföretaget. Han gillade fordon, körde moppe och senare lätt motorcykel. Han såg att körskolan kunde innebära ett kul jobb som handlade om både fordon och kontakt med människor.
”Efter gymnasiet och lumpen ansökte jag om dispens för att få gå trafiklärarutbildning fastän jag var något år för ung. Det gick bra och jag fick min licens. Idag blir det mindre körkortsutbildning och mer företagsdrift för min del. Det är roligt, men jag saknar att möta eleverna.”
Jobbet som företagare handlar till stor del om att släcka bränder och lösa utmaningar, menar han. För verksamhetens framtid, för sig själv och för personalen.
”Som chef är jag envis men lyhörd tror jag. Och ganska snäll. Jag vill tro gott om allt och alla och försöker att alltid vara glad och positiv.”
Det tar sig in i livets alla skrymslen, det där företagaransvaret. Och man måste ha klart för sig att problem kommer, menar han. I olika skepnad och när som helst. Då är det bara att lösa dem.
”Jag körde ett hockeylag och hade med mig barn nummer ett på bussen när frugan ringde och berättade att barn nummer två var på väg, bokstavligt talat. Jag fick ringa en chaufför som mötte upp mig halvvägs för att byta av. Det blev hockeylaget som fick veta nyheten före övrig familj och bekanta.”
Den stora bekantskapskretsen är något Mathias uppskattar och har saknat mycket under det märkliga året 2020. Att umgås med vänner och bekanta.
”Även om det är lyxproblem i sammanhanget så har allt det där fått stå tillbaka.”
”Jag är uppvuxen i Köping och tänker aldrig flytta. Allt man vill ha i livet finns här. Man behöver inte mer. Det är tryggt och bekvämt och lugnt här inne i landet. Och tänk vilken ynnest att få ha en så stor bekantskapskrets”, säger han med eftertryck. ”Jag känner igen folk och de känner igen mig. Tänk att få vara en del av det sammanhanget!”
Av Johanna Ericson
Den 29/1 2021
Skrivet av Johanna Ericson den . Postad i Det här är Västra Mälardalen.
Time is Up!
Skrivet av Johanna Ericson den . Postad i Nyheter. Leave a Comment
Kontakta gärna ditt näringslivskontor, de finns till för att hjälpa dig med dina frågor!
Camilla Nilsson
Näringslivschef Köping
camilla.nilsson@koping.se
Tobias Gillberg
Näringslivschef Arboga
tobias.gillberg@arboga.se
Ida-Maria Rydberg
Näringslivschef Kungsör
ida-maria.rydberg@kungsor.se
Karta över etableringsmöjligheter hittar du här:
Skrivet av Johanna Ericson den . Postad i Etableringar.
Fler än någonsin driver UF-företag i Västmanland – trots Corona!
Registreringen för UF-företagare har nu stängt och läsåret 2020/21 driver hela 1 670 gymnasieelever UF-företag i Västmanland.
“2020 har varit ett speciellt år för oss alla. UF-företagande är viktigare än någonsin”, säger Johan Eliases, Regionchef UngFöretagsamhet Västmanland.
UF-företagande får eleverna starta och driva riktiga företag och tränar därmed en rad entreprenöriella förmågor. Förmågor som de kommer att ha nytta av i framtida arbetsliv, särskilt när pandemin är över.
”I rådande pandemiläge är det av största vikt att fler ges möjlighet att öva sin företagsamhet inom ramen för sin skolgång. Svensk ekonomi och näringsliv behöver fler entreprenörer”, säger Johan Eliases, Regionchef Ung Företagsamhet Västmanland.
Västmanland driver fler elever än någonsin UF-företag läsår 20/21. Hela 1 670 elever driver 487 UF-företag, vilket är nytt rekord och en ökning med 128 elever samt 50 företag.
”Genom målmedveten lobbying har vi vänt kris till framgång. Skolorna i Västmanland har tagit ett stort ansvar och istället för att prioritera bort entreprenörskap ser vi framtidstro och tillväxt. Extra viktigt är ökningarna inom yrkesförberedande program, särskolan samt UF för nyanlända”, Johan Eliases.
Att så många elever på skolorna i Västmanland får möjlighet att driva ett UF- företag under ett läsår är ett resultat av ett stort engagemang från fler parter. Ett samarbete mellan lärare, skolledare, politik och näringsliv är en förutsättning för att vi gemensamt ska ro detta i land. Ett stort tack till er alla”. – Camilla Nilsson, Ordförande UF Västmanland.
Företagsamhet ger unga rätt förutsättningar för sin framtida karriär. Ökad ungdomsarbetslöshet kräver en högre innovationsförmåga och företagsamhet hos unga.
”2020 har varit ett speciellt år för oss alla. För att säkra företagande och tillväxt i Västmanland vi i största möjliga utsträckning gynna entreprenörskap och innovation. UF-företagande är viktigare än någonsin”, säger Johan Eliases.
För mer statistik klicka här.
För mer information, kontakta:
Johan Eliases, Regionchef Ung Företagsamhet i Västmanland Tel: 0735-33 11 22 e-post: johan.eliases@ungforetagsamhet.se
Om Ung Företagsamhet:
Ung Företagsamhet är en politiskt obunden, ideell utbildningsorganisation och är en del av den globala organisationen Junior Achievement. Sedan 1980 har vi utbildat närmare en halv miljon gymnasieelever i entreprenörskap genom utbildningen UF-företagande.
2010 arbetar vi även med entreprenörskap i grundskolan. Ung Företagsamhet ger barn och ungdomar möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Vi driver även nätverket UF-alumni. Vi har 24 regionkontor, ett nationellt kansli och över 100 anställda i hela landet och stöds av offentliga medel och det privata näringslivet.
Johan Eliases, regionchef Ung Företagsamhet i Västmanland.
Foto: UF Västmanland
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
@ Copyright 2021 Västra Mälardalen i Samverkan.
Sekretess & integritet. Webbdesign: Underbase Media AB