Fortsättning, Fossilfritt och hållbart Arboga

Facebook-gruppen Fossilfritt och hållbart Arboga har blivit ett forum för att sprida fakta, tips och idéer om hur vi alla kan bidra till att minska klimatförändringarna och nå de globala hållbarhetsmålen. Det är en plats för goda exempel och inspiration till en bättre framtid. Här kan medlemmar posta information om allt från forskning till lokala aktiviteter. Stort som smått.
”Det har blivit en digital mötesplats”, säger Jenny. ”Vi känner att det finns ett sug för det här i samhället. Och här vill vi visa de positiva krafter som finns.”

Förutom Facebook-forumet har det ordnats fysiska möten för den som är intresserad av att inspirera och inspireras av att göra mer för klimatet och miljön.
Hittills har Arboga församling ställt upp med lokal till träffarna. För dem är klimatfrågan också angelägen, de har nämligen satt ett djärvt mål för sin egen verksamhet: 2030 ska Arboga församling vara fossilfri.
”Det är häftigt”, säger Rebecka. ”De satte målet först. Nu ska de ta fram en handlingsplan för hur det ska gå till.”

Jenny och Rebecka arbetar båda på Energimyndigheten i Eskilstuna, dit de tågpendlar från Arboga. Och genom deras kunskap om och intresse för klimat- och miljöfrågor är de nu båda aktiva inom initiativet ”Fossilfritt och hållbart Arboga”.
För det är ingen förening, förtydligar de. Det är ett initiativ.
”Det finns redan duktiga föreningar och organisationer som arbetar med den här typen av ämnen. Frågan är om det behövs fler föreningar?”, säger Rebecka. ”Egentligen är det nog mer samverkan som behövs. Vi vill skapa kopplingar mellan det som redan görs och inspirera andra att göra mer.”
”Vi vill synliggöra positiva krafter. Det ska vara kravlöst och kul”, säger Jenny. ”När vi hör bra saker som exempelvis ett företag eller en förening gör, vill vi att fler ska få höra det.  Då kan vårt forum hjälpa till att sprida dessa goda idéer.”

Ett antal konkreta handlingar har det blivit sedan den där första sammankomsten i februari. Bland annat har flera medborgarförslag skickats till Arboga kommun: Ett om hur Arboga kan bli en mer cykel- och gångvänlig stad i linje med det nationella målet om ökad gång-, cykel- och kollektivtrafik med 25%. Ett annat handlar om kommunens eget arbete med klimat- och miljöfrågor. Här föreslås att kommunen ser över sina fonder och ger mer tydligt utrymme för hållbarhetsfrågor inom den egna organisationen.

Även om vissa frågor är riktade till kommunen är hållbarhet en fråga som alla ansvarar för, menar Jenny och Rebecka. Alla kan bidra, men effekten blir större om företag, föreningar, kommuner och privatpersoner krokar arm.
”Vi vill påverka genom andra”, säger Rebecka. ”Jag har till exempel tagit kontakt med Arbogas föreningskonsulent för att se om det finns något föreningarna kan göra tillsammans.”

Nästa aktivitet från initiativet blir en manifestation den 24/5, klockan 15.30 på Nytorget. Mötet är en del av Fridays For Future och Klimatsverige och arrangeras tillsammans med Naturskyddsföreningen i Arboga.

Hur ser Framtidens Västra Mälardalen ut om Jenny och Rebecka får önska?
”Jag skulle vilja att kommunerna sätter fart och agerar och ställer om till fossilfritt”, säger Jenny. ”Det kanske pågår ett sådant arbete utan att vi ser det, men då vill vi gärna veta. Jag skulle också önska att en specifik roll eller funktion är ansvarig för att driva på klimatarbetet inom kommunen. Nu hamnar det lite mellan stolar är min upplevelse. Sen tycker jag att vi behöver röra oss bort från slit- och slängsamhället. Och jag vill att fler blir inspirerade. Det ska vara roligt och inte jobbigt. Jag önskar mig en snöbollseffekt där fler och fler hjälper till.”

Rebecka lyfter trygghet och samhörighet som positiva effekter av en mer klimatsmart vardag.
”Jag skulle vilja att vi framåt har en ökad medvetenhet när vi planerar vår fysiska miljö, för det ger så mycket mervärden. Om vi exempelvis har en bra infrastruktur för cykel, och samtidigt driver på att den används, leder det inte bara till vinster för hälsa, miljö och klimat, utan också till mer rörelse på gator och torg. Jag upplever att det finns en stolthet för den här platsen, och det man är stolt över vill man också ta hand om. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något och vi behöver bli fler som gör mer. Jag önskar att vi kan inspirera och engagera varandra och sen kan se tillbaka på den här omställningen och tänka att oj, vilken resa vi har gjort tillsammans.”

Artikeln publicerad den 19/5 2019.

Många känner igen Gunilla Aurusell som en av Kungsörs eldsjälar. Hon är aktiv inom politik och kulturliv och har genom åren drivit frågor som gynnat många upplevelse- och teaterintresserade Kungsörsbor. Men att det var från Täby till just Kungsör som makarna Aurusells flyttlass skulle bära av i början av 00-talet var egentligen mer kärlek än strategi.
”När vi hittade tomten föll allt på plats. Här ska jag bo, skrek jag!”

”Det tog inte ens ett år för mig att börja kalla mig för Kungsörare”, säger Gunilla och beskriver de många fördelarna med att bo just här. Här har hon och maken byggt sitt eget  trähus på tomten de omedelbart föll för, den där dagen då de mest av en slump hittade hit. Valet av bostadsort har de aldrig ångrat.
”Här finns allt. Det här är orten där Mälaren föds. Vi har vackra mistlar, trevliga människor och skulle man vilja, kan man enkelt ta sig både bort och hem igen.”

Gunilla Aurusell är ordförande i Västra Mälardalens myndighetsförbund. Hon har suttit i Kultur- och fritidsnämnden och i Kulturberedningen och är aktiv inom Socialdemokraterna. Det märks på många sätt att hon är en kvinna som bidrar till Västra Mälardalens utveckling.
”Oftast ser jag inte problem utan möjligheter till lösningar. Jag tycker om struktur och ordning och reda, vilket till exempel märks i Myndighetsförbundet, direktionen får beröm av våra revisorer för att förbundsdirektionen följer med struktur upp de satta målen.”

Gunilla är också ordförande i Film- och teaterföreningen i Kungsör, även där är hennes målmedvetenhet en tillgång.
”Styrelsen har arbetat aktivt för att öka medlemsantalet. Vi frågar Kungsörsborna om de vill vara med och stötta den lokala kulturen, vilket många nappade på, så föreningen har ökat med ungefär 100 medlemmar de senaste åren.”

I Film- och teaterföreningen får Gunilla även utlopp för sin kreativa sida.
”Vi vill jobba med värdskap”, fortsätter Gunilla. ”Vi vill erbjuda vår publik något mer, gärna överraska dem. Och att göra det där lilla extra behöver inte alltid kosta mer. Det är alltid roligt att överraska medmänniskor.”

Det råder ingen tvekan att Gunilla har hunnit med en hel del genom åren i Kungsör. Och engagemanget för orten är tydligt genom hela berättelsen:
”Man ska vara stolt över sin hemort, tycker jag”, säger Gunilla och beskriver sin första tid i Kungsör som välkomnande och öppen. ”Vi kände ingen här, men folk visade ett stort engagemang. De var positivt intresserade av oss. Vi fick ett mycket vänligt mottagande. Jag tror inte de ser själva hur trevliga de är här”, skrattar Gunilla.

Artikeln publicerad den 27/5 2019.

Sugen på att starta eget, eller kanske köpa ett företag?

På Nyföretagarcentrum får du kostnadsfri rådgivning.
Nedan ser du vilka datum de finns på respektive ort.

Du bokar tid på: www.nyforetagarcentrum.se/vastmanland/boka-radgivning

Vid Hällarna utanför Arboga har Richard Brixel sin bostad och ateljé.

Trots att trädgården dessutom fungerar som skulpturpark är han i allra högsta grad en internationell konstnär. Hans alster finns att se världen över med länder som Kina, Nederländerna och Kanada som några exempel. Varje år deltar han i flertalet utställningar utanför Sverige, dessutom kör han själv sina skulpturer till gjuteriet i Italien. Resorna är intensiva och krävande. Då är det skönt att komma hem.

Och hem är just här för Richard. På Brixelgården vid Hjälmarens kant.
”Många stora skulptörer har hus i Italien och Kina, men jag är väldigt förtjust i det här stället. Mitt ideal är att ligga i hammocken och se upp på tårpilens blad, det är det finaste jag vet. Ålhammars udde är en plats med mycket kraft. Det känns att det är så fastän det inte går att ta på. Men visst kan det vara kärvt här ute också, om vintrarna när strömmen går.”

Här i Västra Mälardalen kan vi också avnjuta Richards konst på närmre håll. På Entrétorget i Arboga står Den lyckliga Arbogafilosofen och välkomnar besökare och invånare. Det har den gjort sedan 2005.

”P-O Nilsson frågade om jag kunde tänka mig att göra en skulptur åt staden. Jag lämnade tre förslag och Filosofen var den som röstades fram. Min tanke var att sprida glädje på ankomstplatsen i Arboga efter en ganska deppig tid med nedskärningar inom flyget och annat. Jag tänkte att den där glada figuren vore något. Det var en stor dag när den invigdes, med blåsorkester och allt.”

Filosofen är ett av många verk som pryder gator och torg i världen. Richard uppskattar att han vid det här laget har producerat omkring 600 större skulpturer. Och så tillkommer de mindre.

”När jag väl bestämt mig för vad jag ska göra är jag snabb. Jag tror min disciplin är en fördel för mig. Den gör mig produktiv. Det finns nog inte en enda dag som jag inte har hållit i en lerklump.”

Beslutet att bli skulptör grundades redan under barndomen.
”Min mormor bjöd ibland sina väninnor på kafferep. Jag var ett ganska rörligt barn. Först gav de mig kritor och papper så jag skulle ha något att göra. Sedan blev det modellera. Till en början gjorde jag bara djur som låg ner, som krokodiler och ormar. Sedan blev det annat också. Jag gjorde grejer helt enkelt, jag gör fortfarande grejer. Det har bara blivit så.”

Längs vägen har det hunnit bli en hel del förkovring för Richards del, som exempelvis en Master från Konstfack och studier inom och filosofi, juridik och konsthistoria.
”Jag tittar väldigt mycket på andras konst och älskar att gå på utställningar. Jag reste också mycket som barn, då var det var standard att gå på olika muséer i Berlin och på andra ställen.”

Men ibland kommer skaparglädjen från det mer vardagliga.
”Det som inspirerar mig är vind, vatten, musik och människor. Särskilt människorna, de är viktiga. I Kina till exempel, kan jag följa det sociala spelet i ett sällskap fastän jag inte kan språket och jag går gärna på teater där. Jag tycker om att titta på dem, se hur de rör sig.
Sen sitter jag här, i den här fåtöljen och tänker på mina skulpturer. Med en kopp te och den fantastiska utsikten.”

Artikeln publicerad den 18/4.

Västra Mälardalen i Samverkan ger dig möjligheten att bli stolt ”Diplomerad värd i Västra Mälardalen”!

Utbildningen är kostnadsfri och görs via sidan vastramalardalen.se.

Värdskapsutbildning är ett sätt att öka kunskap och stolthet om sin ort. När vi vet mer om vår plats kan vi också informera våra besökare och gäster, så att fler bli nyfikna och intresserade av Västra Mälardalen. Därför har Västra Mälardalen i Samverkan skapat en utbildning om Köping, Arboga och Kungsör.

Du får exempelvis lära dig om historiska platser, arbetsmarknaden, föreningsliv och om våra eldsjälar.

Förutom kunskap om Västra Mälardalen, bjuder utbildningen också på användbara tips och forskning om attityder och bemötande som du kan ha nytta av i din vardag, till exempel på jobbet.

Samverkan mellan kommunerna Köping, Arboga och Kungsör sker på olika sätt och i olika former. Västra Mälardalen i Samverkan är en förening med representanter från näringsliv och kommunerna i styrelsen. Föreningen genomför olika projekt och aktiviteter för att främja regionens utveckling och attraktionskraft, varav en av dessa är just Diplomerad Värd i Västra Mälardalen.

Västra Mälardalen i Samverkan uppmanar såklart alla som lever och verkar här att genomföra utbildningen!

Gå till utbildningen!

I gamla Broskolan i Kolsva har Anita Stray sin ateljé. Här skapar hon grunden till de mössor hon säljer genom företaget Wilma och Morris. De är också här hon kreerar maskotar till både Babblare och köpcentrum runt om i Sverige. Men att satsa på just dessa två fokusområden har varit en resa för Anita.
”Jag ser potential överallt”, säger hon. ”Så det gäller att avgränsa sig.”

Men att det är ett kreativt jobb hon ska ha, har Anita har vetat sedan barnsben, varför gymnasievalet blev en dekoratörsutbildning och därefter en anställning på Ikea i Köping. När Ikeabutiken sedan försvann från hemstaden konstaterade hon att det där med att driva företag lät spännande. Tankarna resulterade i en skräddarutbildning i Stockholm vilken var starten på en händelserik tid:

”Jag fick kontakt med Owe Sandström som designade kläder till Abba och fick jobba för honom på kvällarna. Jag dekorerade för fester och stora invigningar som till exempel när Globen skulle öppnas.”

Efter en spännande tid med pendling till Stockholm längtade Anita hem till Kolsva. Bland annat var det svårt att få till logistiken med familj och barn. Och just barnen har varit viktiga bitar i Wilma och Morris-pusslet.

”Jag sydde egna mössor till mina barn för att jag märkte att det var svårt att få tag på mössor som satt bra. Ett av mina barn var dessutom öronbarn, då var det extra viktigt med passformen. Dessutom hade jag en kompis som också gjorde mössor för barn. Och det var egentligen där det började.”

I år firar Wilma och Morris firar 20 år och Anita driver bolaget med ett viktigt och kunnigt team omkring sig. Allt för att skapa god kvalitet genom hela kedjan. Anita designar, formger och handplockar material till mössorna som produceras i Riga.

”Min kunskap inom hantverket är en styrka. Jag har tight kommunikation med fabriken vilket är grundläggande för kvaliteten. Det är viktigt att vi kan hålla det vi lovar för våra kunder, och man måste klara av produktionen i samma takt som beställningarna.”

Wilma och Morris-mössor finns idag i länder som Japan, Sydkorea, Norge, Tyskland och Schweiz. Nu är framtidsmålet är att växla upp.
”Jag är trygg i produkterna. Nu skalar vi upp, nu ska vi nå ut till fler och vi kan sälja mer till de kunder vi redan har. Men vi vill ha kunder som förstår god kvalitet. Våra förebilder är bland annat Hestra. De har gjort en enorm resa som jag har följt och nu har vi dessutom etablerat ett samarbete där vi får använda samma kulörer på våra mössor som på deras handskar, så att de kan matchas.”

Så vad är nyckeln till framgång? Anita återkommer till kvaliteten:
”Tror du på produkten så fortsätt. Men för att nå målet kanske du får jobba med annat på deltid eller hitta andra vägar till långsiktighet. Snåla på rätt ställen men aldrig på kvaliteten. Själv utgår jag från hantverket, det är viktigare än något annat. Jag har ett genuint intresse i produkten, det sitter i fingrarna. Jag känner direkt när det är bra.”

Artikeln publicerad 10/4 2019.

Fredagen den 29/3 2019 var det dags för kommunerna i Västra Mälardalen att genomföra del två av SKL:s utbildningskoncept ”Förenkla helt enkelt”. Tjänstemän från olika delar inom kommunerna Köping, Arboga och Kungsör deltar i satsningen för att utveckla och förenkla den service som ges till företag och kommuninvånare. Utbildningen består av matnyttiga föreläsningar samt tillfälle att diskutera hur service och myndighetsutövning kan effektiviseras och förenklas.

Moderator Tomas Forslin från SKL inledde med tankar om personlig och professionell service. Han anser att den service vi får i olika sammanhang i vår vardag till stor del avgörs av de människor som vi kommer i kontakt med. Och för kommuner är effektiv service en viktig fråga för att förstärka tilltro och samhällsanda samt för ett gott företagsklimat, menar han.

Först ut var föreläsare Ulrika Riseby som menar att företagsklimat är något som ofta berör flera delar av den kommunala verksamheten och inte bara näringslivsenheten. Företag kan ha flera kommunkontakter under olika faser av sitt företagande.

Ulrika berättade om olika mätningar som görs för att ta reda på kundnöjdhet (SKL) och upplevd service (Svenskt näringsliv) i en kommun. Hon visade att kundnöjdheten påverkas av faktorer som bland annat tillgänglighet, närhet, engagemang, personlig service och upplevd kvalitet. Utifrån detta fick grupperna diskutera förbättringsförslag.

Ulrika Röhr från Skatteverket berättade om hur de har lyckats med förändringsresan att gå från en myndighet som agerar utifrån kontroll till en myndighet som ger service med en vision om att hjälpa människor att göra rätt.

För att genomföra förändringen sattes mål för att öka förtroende och bemötande. Det handlar om hur vi bemöter kundernas frågor, menar Ulrika, men också om hur vi på myndigheten kommunicerar internt.

”Skatteregler är komplexa frågor. Men det komplexa ska ske inuti vår fabrik. Vårt jobb är att förenkla det för våra kunder”, sa Ulrika.

Sist ut var Anders Persson som beskrev begreppet empatiska byråkrater. Han har intervjuat ett stort antal företagare i landet och beskriver olika typer av utmaningar de kan uppleva i sin kontakt med kommuner. Några exempel är:

• Problem att veta vilka tillstånd som krävs
• Svårt att veta i vilken ordning ärenden ska initieras
• Vilka uppgifter som olika instanser behöver

Anders förklarade att företag behöver ha koll på en stor mängd regler för att driva sina verksamheter och att det är kommunernas jobb att hjälpa dem på ett så smidigt sätt som möjligt.

Han beskriver att ett empatiskt synsätt kan bidra till att förenkla för företagen. Exempelvis genom att sätta sig in i företagets situation och helhet kan en tjänsteman påminna om andra tillstånd som företaget kan behöva. Empatiska byråkrater kan också hjälpa till att identifiera hinder på vägen och förklara och motivera regelverk och beslut för att öka förståelse.

Anders avslutade med att förklara att en empatisk byråkrat hjälper företag att uppfylla krav, men tummar inte på regler och tar heller aldrig över ansvaret från företaget.

Representanter från kommunerna samlade in förbättringsförslag och synpunkter från deltagarna. I augusti möts de på nytt för att genomgå den sista delen av konceptet.

Längs Östra Långgatans nedre del, med sällskap av den brusande Köpingsån, ligger gamla stan med vackra kulturhus och ågårdar. Här hittar du också Museistråket med Köpings museum, Nyströmska gårdens snickerimusem och Brandmuséet som några exempel.

Längs denna promenadvänliga gata finns dock fler gemensamma nämnare:
Här trivs också verksamheter med fokus på hållbarhet.

Längst ner, på Östra Långgatan 35, hittar du Skeppshandelns Stenugnsbageri, där bröd och mat lagas från grunden med svenska och helst lokala råvaror.

Längre upp, i det fantastiska gamla huset på 31:an, finns flera verksamheter med hållbart fokus:
Spa-studion erbjuder massage, akupunktur och spa-behandlingar och även här står hållbarheten i centrum med organiska och ekologiska hudvårdsprodukter. (Även om den just idag är stängd på grund av föräldraledighet.)
Kidswelove.se är en syateljé med tillhörande webshop. Här tillverkas unika barnkläder av organisk bomull.

En trappa upp från innergården hittar du också Gamla Stans Kreativa, en inredningsbutik utöver det vanliga. Här säljer Linnea Holst personliga och hållbara inredningsartiklar samt leksaker och smycken, men lokalen är också bas för tillhörande webshop och smyckeverkstad.

Linnea, som efter skolåren lämnade Köping för att utbilda sig till fotograf, kände att hon ville återvända till hemtrakterna när det vad dags att bilda familj.
”Jag hade drömt om en lokal här i gamla stan”, säger Linnea. ”Jag älskar den gamla, lite orörda miljön. Den här lokalen var tidigare Köpingskonstnären Knut Hallströms ateljé, och när den blev ledig tog jag tillfället i akt. Jag vill att ett besök i butiken ska bli en upplevelse, något mer. Jag vill att folk ska få komma hit och låta tiden stanna lite.”

Lokalen ger verkligen en känsla av en annan tidsålder. Den vinda trappan. Färgerna. Fönstren med de gamla hakarna. Allt är bevarat eller omsorgsfullt renoverat för att skapa rätt känsla.

Även om Linneas signum har blivit produkter med lokal prägel så bidrar hon också till att sätta Köping och Västra Mälardalen på världskartan.
”I somras var det en hel del holländare här. Många av dem köpte kastrullunderlägg i mässing som det står Köping på. Det är kul.”

Dagens tips blir en promenad genom Hållbara Gamla stan i Köping. Gör sig ypperligt tillsammans med rådande fågelkvitter.

27/3-2019

”När man står där på morgonen och tar emot sina gäster och får ett leende tillbaka. Det är det jag får en kick av. Och jag tror det smittar av sig på andra.”

Sommaren 2000 kände Johan Dahnsjö att det var dags att skapa något eget. Efter att ha jobbat i hotellbranschen sedan 14-årsåldern, ville han förverkliga sin dröm om att driva ett ställe med rätt mat, rätt bemötande och rätt miljö. Och efter att ha tagit med sig sin kollega Thomas på en tur genom Sverige, fastnade de båda för Kungsörstorp. En då ganska nedgången anläggning men med rätt potential. Västeråsduon bestämde sig. Det var här drömmen skulle bli verklighet.

Den första tiden slet Johan och Thomas dygnet runt. Målade, snickrade och fixade, allt för att stå redo för sin allra första bokning – ett bröllopssällskap.
”Den första tiden var det bara jag och Thomas som jobbade här, vi gjorde allt själva. Vi hade 21 rum klara i september 2001 när våra första gäster anlände. Sen hörde någon av sig och behövde 25 rum, så det var bara att ordna. Vi byggt till några rum år för år och så har det fortsatt. Vi har drivits, utvecklats och vuxit av efterfrågan. Idag har vi 46 rum och 7 konferenslokaler här på Kungsörstorp.”

Och idag är det ett starkt team på 15 personer som tillsammans ser till att gästerna trivs.
”Många i personalen har jobbat här i över tio år. Jag tror de trivs och tycker att vi har sunda värderingar. Och förhoppningsvis har de snälla chefer också”, skrattar han. ”Att jobba här handlar om att bemöta människor som man själv vill bli bemött och att göra det där lilla extra. Egentligen är det ganska enkelt”, säger Johan.

Och gästerna tycks trivas, många av dem återkommer. Vad beror framgången på?
”Tillgängligheten”, tror Johan. ”Många av våra gäster kommer med tåg. Och maten. Den utvecklas och varieras vilket gör att de som varit här tidigare får något nytt. Och så läget. Den här utsikten tröttnar man inte på.”

Det är inte bara svenska gäster som hittat till Kungsörstorp. De senaste somrarna har anläggningen fått besök av turister från Holland.
”De uppskattar verkligen vårt läge”, säger Johan. ”De trodde knappt det var sant när de fick låna våra båtar för att ge sig ut och fiska, helt gratis.”

Johan funderar ständigt på hur han kan fortsätta utveckla sin anläggning. ”Vi planerar att glasa in uterummet ut mot Mälaren och vill även bygga hus för fler hotellrum. Men det är en avvägning för oss, det där med hur många gäster vi ska ta emot. Thomas och jag är med i driften hela tiden, vilket jag tror är en styrka. Blir vi för stora är risken att vi förlorar det personliga och det vill vi inte.”

Och kanske är det just det som summerar framgångsreceptet:
”För allt handlar inte om att bli större”, menar han. ”Utveckling kan också innebära att erbjuda mer och bättre för de som är här. Det här är ett livsverk. Jag tycker vi har kommit långt, men vi är inte klara än. Inte på långa vägar.”

Statistik, Västra Mälardalen:

December 2015 – antal Västra Mälardalingar: 47758 st.
September 2018 – antal Västra Mälardalingar: 48949 st.
Ökning: 1191 personer.
Tillväxt: Uppåt!

Annica Gustafsson och Helene Wäfors arbetar på enheten för näringslivsutveckling i Arboga. De vill påminna om att det finns en massa spännande jobb att söka i Västra Mälardalen – både inom offentlig och privat sektor.

Den 7 december samlades ett 70-tal politiker och tjänstemän från våra kommuner för att diskutera Fördjupad samverkan i Västra Mälardalen.
– Det var en dag med fokus på goda exempel av genomförda projekt inom bland annat vård och omsorg, VA samt näringsliv. Ett konkret exempel är SKL:s projekt “Förenkla helt enkelt”, som innebär att effektivisera vägarna mellan näringsliv och kommun.
Vi fick inspiration och kunskap om hur konkreta framtida projekt kan genomföras. Det var en produktiv och framåtblickande dag, säger Tobias Gillberg, näringslivschef i Arboga kommun.

Fördjupad samverkan, bakgrund:

Hösten 2016 tecknade kommunerna Köping, Arboga och Kungsör avsiktsförklaringen att inleda ett fördjupat samverkansarbete. Sedan dess har arbetet skapat stort intresse i omvärlden, representanter från kommunerna har fått dela med sig av sina erfarenheter i många sammanhang.

Syftet med den fördjupade samverkan är tydlig: Samverkan behövs för att kunna fortsätta leverera service till våra invånare och genom samverkan och samarbete finns större möjligheter.

Samarbetsområden har påbörjats inom en rad områden, bland annat: Gemensam näringslivsstrategi, IT-systemförvaltning, och sjuksköterskejour med mera. Samtidigt undersöks möjligheter att samarbete på fler områden, till exempel inom vuxenutbildning, gymnasieskola, VA samt ekonomi.

Fördjupad samverkan i Västra Mälardalen sker enligt en modell där en viktig faktor är förankring för att skapa förståelse med de effekter som är målet. Samarbetet har redan nu skapat vinster, bland annat inom IT där man minskat kostnader med 55 miljoner.

Hela Människan på Humlegårdsgatan i Köping är en öppen verksamhet för den som lever i en utsatt situation och för den som vill komma in och värma sig i gemenskapen och kanske äta frukost, lunch eller ta en kopp kaffe. Här arbetar både volontärer och avlönade som finns till för att prata och umgås med besökarna, men också för att laga maten som serveras.

När köket på Humlegårdsgatan var i behov av renovering med exempelvis ny ventilation, ansökte man om medel från Leader för att också kunna laga och ge matlådor åt den som har svårt att få pengarna att räcka till. Ett samarbete med Ica Maxi i Köping ledde fram till att Hela människan får råvaror och produkter som nått sista försäljningsdatum men som ändå inte har nått sista förbrukningsdatum. Fullt ätbar mat med andra ord, som dessutom hade kostat pengar för butiken att kassera. För att klara logistiken fryser man in maten tills den ska tillagas.

Det nyrenoverade köket har nu varit igång i några veckor och här levereras ett 50-tal matlådor i veckan.

Ett gott exempel på lyckad samverkan!

På bilderna ser vi det nya köket samt Sören Pettersson, en av Volontärerna på hela Människan.

Vi hälsar Willys Hemma välkomna till Västra Mälardalen.
Under våren 2019 kommer de flytta in i centrala Arboga.
Vi önskar er lycka till med er nya etablering!

Swedish Stockings är företaget som blev utnämnt till Årets mest inflytelserika start-up i Sverige av Dagens Industri. Företaget har flyttat från Stockholm för att ha sin bas i Köping, där de också räknar med att utöka sin personalstyrka.

Vi önskar er lycka till och varmt välkomna till Västra Mälardalen!

Brandsäkerhetsföretaget Firesiafe-Kidde har valt att etablera sin lagerverksamhet i Arboga. Med sina 660 anställda är företaget är ett av Nordens största inom brandsäkerhet.

Vi önskar er lycka till och välkomna till Västra Mälardalen!

Tack för en härlig fest – vi fyllde Medborgarhuset i Arboga!

Stort grattis till alla vinnare och nominerade vid årets VM-fest och tack för en härlig tillställning. Bilder från prisutdelning, mingel och middag hittar du på Facebooksidan.

Vinnarna i årets VM-fest: 🥇

Årets företagare : TBO Haglinds
Årets nyföretagare: Anton Fallqvist, AF-träning och rehabilitering
Årets Klöver dam: Regina Sjödin, Ginas bokföringstjänst
Årets butik: Bergmans guldvaror
Årets restaurang/café: Konditori Bivur
Årets medarbetare: Mattias Åkerlund, Volvo
Årets ambassadör: Alfons Fallqvist, AF träning och rehabilitering

Nästa år ses vi i Kungsör!