Peter Hatz gillar att ha saker att göra och trivs därför alldeles förträffligt med livet som butiksinnehavare i Köping. Delikatessbutiken Hatz Deli bidrar till trivseln för såväl lokalbefolkning som besökare. Men för att åstadkomma större förändringar i ett samhälle behövs samarbete och samverkan menar han som själv har varit aktiv i såväl Köpings Centrumförening som Västra Mälardalen Handel.
”Jag tror ingenting är omöjligt!” säger han. En devis han har haft nytta av genom hela livet.
Hatz Deli på Stora Gatan i Köping är en ganska tydlig sammanfattning av Peter Hatz egen bakgrund. Butiken beskriver såväl intresset för mat av god kvalitet och behovet av mötesplatser för människor. Beslutet att öppna en egen butik har vuxit sig fram genom de resor han har varit med om, både i symbolsik och fysisk mening.
”Jag hade rest världen runt och coachat människor under så lång tid att jag tänkte att nu är det väl dags att omvandla kunskapen till verklighet för mig själv.”

ICA var inkörsporten
Resan till Hatz Deli började egentligen redan under högstadiet då Peter fick sitt första sommarjobb i butik.
”På den tiden fanns en ICA-butik där O’ Learys ligger idag. Jag var 15 år och fick ta hand om drickabandet vid jul. Sen när butiken flyttade in vid Ikea hängde jag med dit. Där jobbade jag sedan med det mesta, allt från kassa till frukt och färskvaror.”
Parallellt med intresset för service och handel upptäckte Peter en fallenhet för att lösa problem och lista ut smarta lösningar, vilket senare låg till grund för valet av gymnasieutbildning.
”Det blev el-tele för min del. Jag är ganska händig och ville göra något med det med samtidig få klura lite. Nu blev jag ju inte elektriker, men det är kul att klura ut lösningar på problem.”
För den unge Peter var det sport som gällde på fritiden, till en början en mängd olika idrotter med fotboll, bandy och basket som några exempel. Basket var stort i Köping även då, med många duktiga lokala spelare, berättar Peter som hade fördelar i basketen genom att han var både lång och grov för sin ålder.
”Jag kom med i länslaget och var en duktig ungdomsspelare, men lade ner när jag hamnade någonstans mellan junior- och A-laget, vilket kanske inte är helt ovanligt.”
Men träning var fortfarande kul, tyckte Peter som bytte baskethallen mot gymet där han spenderade en hel del tid. När det sedan var dags för mönstring kände han sig taggad och fysiskt förberedd.
”Jag fick en kul tjänst inom transport, fick vara privatchaufför åt en överstelöjtnant. Utöver det fanns det alltid annat att göra, köra maskiner och lastbilar ut i fält. Det passade mig, jag ville inte bara sitta inne och vänta. Lumpen var en bra tid, jag växte som människa och fick lära mig mycket.”
Under permissionerna åkte Peter hem till Köping och jobbade på ICA Kvantum i Köping. Han blev till och med erbjuden ett fast jobb att komma tillbaka till efter lumpen.
”Det var kul och något man bara inte sa nej till!”
Säljkarriär med många resor
Peter spenderade tio lärorika år på ICA, bland annat som butikschef på butiken i Nibble. Han fick gå en mängd olika utbildningar, i bakhuvudet fanns redan då en plan att bli handlare, men än skulle det ta några år innan det var dags för egen butik.
”Jag tänkte att jag borde testa på något annat först. Så jag bytte bransch helt och blev säljare inom kontorstillbehör i Västerås.”
Peter som tog fram sin kluriga sida såg möjligheter till att effektivisera säljprocessen, något som kunde gynna både kund och säljare.
”Genom att skapa nya flöden kunde vi lägga mer fokus på att hjälpa kundernas med deras riktiga behov och samtidigt hjälpa dem att spara pengar och minska mängden kasserat material.”
Peter avancerade till key account manager och i takt med att kunderna blev större ökade även resornas längd.
Tiden på Hästens
Kanske var det bra timing, för Peter som hade sambo och barn hemma i Köping, blev plötsligt uppvaktad från närmare håll.
En ivrig Jan Ryde på Hästens i Köping bjöd in till jobbintervju.
”Han ville att jag skulle börja direkt och jag tackade ja och fick jobba dubbelt ett tag för att kunna avsluta min andra tjänst på ett snyggt sätt. Men det var kul att vara på hemmaplan, relationer är viktigt, jag fick jobba med folk jag känner. Jag hade bra kontakt med Jan och fick mer tid till familjen, så det var rätt beslut.”
På Hästens öppnade sig en ny värld för Peter som avancerade till Sverigechef och blev sedan ansvarig för att utbilda koncernens alla säljare, vilka befann sig på olika håll i världen.
”Vi bjöd hit säljare från hela världen för att utbilda och visa produktionen, och jag åkte runt i världen för att utbilda i nyöppnade butiker.”
Utbildningarna gav resultat. Peter är fortfarande övertygad om vikten av att förstå och vara stolt över sin produkt.
”Man behöver även vara intresserad av kundens situation och behov, och så måste man sälja rätt produkt till rätt kund. Annars blir det inte bra i slutändan.”
Åren på Hästens var händelserika och fulla av intryck. Peter fick möta människor från helt andra kulturer och hjälpa säljare över hela världen att lyckas med sina affärer.
”Det var väldigt roligt, men jag hade till slut runt 200 resdagar per år. Jag och sambon hade nu två barn, jag längtade efter att umgås mer med dem.”

Kunskap och coachning i eget konsultföretag
Peter längtade åter hemåt, och insåg att det faktiskt fanns ett stort värde i all den kunskap han hade skaffat sig genom åren. Nästa naturliga steg blev därför att starta eget företag inom utbildning och coachning.
”Nu kunde jag styra min tid på ett annat sätt. Jag hade kontor i Västerås och reste främst inom Västmanland. Det var roligt och gick bra men efter ett tag kände jag mig ensam. Jag gillar verkligen att vara en del av ett team. Och så tyckte jag att det kanske var dags att göra något eget på riktigt, jag har ju spenderat så mycket tid att coacha andra.”
Hatz Deli föds
Sagt och gjort. Tankarna om en egen butik började ta form. Inspirerad av kärleken till mat och livsstil från trakterna kring medelhavet blev planerna verklighet, och Hatz Deli stod äntligen klar att öppna sina portar.
”Det var pirrigt och kul. Men visst var man lite nervös, jag hade ju köpt in lager och satsat en del.”
Det är elva år sedan som Peter öppnade sin delikatessbutik. Det har rullat på fint, och i teamet finns förutom Peter själv två fasta deltidsanställda plus ett antal extrapersonal. Förutom att utveckla butiken tillsammans med jobbarkompisarna gillar Peter att möta sina kunder.
”Vi har många stamkunder. Jag är nog en rätt personlig person som tycker det är kul att skapa relationer.”
Samverkan för utveckling av lokal handel
Många i Västra Mälardalen känner även igen Peter som en av drivkrafterna i Köpings Centrumförening, men också som mannen bakom VM-Handels digitala presentkort. Konceptet går ut på att butiker i Köping, Arboga och Kungsör ansluter sig och kan ta emot presentkortet från sina kunder. Kortet har blivit en populär företagsgåva med en omsättning som har ökat för varje år sedan 2018 då det först kom ut. Under 2024 såldes det presentkort för drygt 8 miljoner kronor kr i Västra Mälardalen.
Presentkortet är att bra exempel på samverkan menar Peter, där flera föreningar gick samman för klara av investeringen som det innebar att dra igång projektet.
Stolt Köpingsbo med lokalt driv
Vardagen rullar på för handlare Hatz som arbetar heltid i butiken med allt vad det innebär. Hustrun Sanja är även hon Köpingsföretagare och paret gör sitt bästa för att inte prata allt för mycket jobb på fritiden, som annars helst spenderas med att umgås med vänner och familj.
”Jag älskar att resa men får energi av att komma hem till Köping.”
Båda barnen bor kvar i Köping, han är glad att de finns så nära.
Kontaktnätet är stort och Peter gillar som bekant att underhålla sina relationer, något som ibland kan upplevas en aning krävande för resten av familjen.
”Det är inte alltid de vill gå på stan med mig eftersom det kan ta väldigt lång tid när man vill stanna och prata med folk hela tiden”, skrattar han.
Det märks att Peter Hatz är stolt över sitt Köping.
”Här finns en enorm potential”, anser han. ”Här kan man enkelt gå på stan, vi har en greppbar stadskärna som är smidig för folk att besöka och vi kan enkelt ta oss till våra grannstäder i Västra Mälardalen. Men jag tror vi har lite dåligt självförtroende. Vi kan så mycket, vi har gjort så mycket bra och kul.” Peter minns exempelvis de välordnade Oktoberfesterna, och tycker även att Medeltidsdagarna i Arboga är riktigt bra arrangemang.
Och så återkommer han till det där med relationerna.
”Vi har nära till varandra här. Nära till kontakter och till allt. Här finns ett stort engagemang från föreningsliv och annat. Jag är så stolt över stan, det är roligt att engagera sig.”
