Författare: Johanna Ericson

De samverkar för ett fossilfritt och hållbart Arboga

I februari anordnade Arbogabygdens Församling en föreläsning i ämnet Fossilfritt Arboga. Jenny Köhler, en av åhörarna, föreslog en Facebook-grupp för att fortsätta diskutera och utbyta tips och idéer om hållbarhet. Några månader senare har gruppen närmare 90 medlemmar. Jenny Köhler och Rebecka Marklund berättar mer om initiativet.

Jenny Köhler och Rebecka Marklund 

Facebook-gruppen Fossilfritt och hållbart Arboga har blivit ett forum för att sprida fakta, tips och idéer om hur vi alla kan bidra till att minska klimatförändringarna och nå de globala hållbarhetsmålen. Det är en plats för goda exempel och inspiration till en bättre framtid. Här kan medlemmar posta information om allt från forskning till lokala aktiviteter. Stort som smått.
”Det har blivit en digital mötesplats”, säger Jenny. ”Vi känner att det finns ett sug för det här i samhället. Och här vill vi visa de positiva krafter som finns.”

Förutom Facebook-forumet har det ordnats fysiska möten för den som är intresserad av att inspirera och inspireras av att göra mer för klimatet och miljön.
Hittills har Arboga församling ställt upp med lokal till träffarna. För dem är klimatfrågan också angelägen, de har nämligen satt ett djärvt mål för sin egen verksamhet: 2030 ska Arboga församling vara fossilfri.
”Det är häftigt”, säger Rebecka. ”De satte målet först. Nu ska de ta fram en handlingsplan för hur det ska gå till.”

Jenny och Rebecka arbetar båda på Energimyndigheten i Eskilstuna, dit de tågpendlar från Arboga. Och genom deras kunskap om och intresse för klimat- och miljöfrågor är de nu båda aktiva inom initiativet ”Fossilfritt och hållbart Arboga”.
För det är ingen förening, förtydligar de. Det är ett initiativ.
”Det finns redan duktiga föreningar och organisationer som arbetar med den här typen av ämnen. Frågan är om det behövs fler föreningar?”, säger Rebecka. ”Egentligen är det nog mer samverkan som behövs. Vi vill skapa kopplingar mellan det som redan görs och inspirera andra att göra mer.”
”Vi vill synliggöra positiva krafter. Det ska vara kravlöst och kul”, säger Jenny. ”När vi hör bra saker som exempelvis ett företag eller en förening gör, vill vi att fler ska få höra det.  Då kan vårt forum hjälpa till att sprida dessa goda idéer.”

Ett antal konkreta handlingar har det blivit sedan den där första sammankomsten i februari. Bland annat har flera medborgarförslag skickats till Arboga kommun: Ett om hur Arboga kan bli en mer cykel- och gångvänlig stad i linje med det nationella målet om ökad gång-, cykel- och kollektivtrafik med 25%. Ett annat handlar om kommunens eget arbete med klimat- och miljöfrågor. Här föreslås att kommunen ser över sina fonder och ger mer tydligt utrymme för hållbarhetsfrågor inom den egna organisationen.

Även om vissa frågor är riktade till kommunen är hållbarhet en fråga som alla ansvarar för, menar Jenny och Rebecka. Alla kan bidra, men effekten blir större om företag, föreningar, kommuner och privatpersoner krokar arm.
”Vi vill påverka genom andra”, säger Rebecka. ”Jag har till exempel tagit kontakt med Arbogas föreningskonsulent för att se om det finns något föreningarna kan göra tillsammans.”

Nästa aktivitet från initiativet blir en manifestation den 24/5, klockan 15.30 på Nytorget. Mötet är en del av Fridays For Future och Klimatsverige och arrangeras tillsammans med Naturskyddsföreningen i Arboga.

Hur ser Framtidens Västra Mälardalen ut om Jenny och Rebecka får önska?
”Jag skulle vilja att kommunerna sätter fart och agerar och ställer om till fossilfritt”, säger Jenny. ”Det kanske pågår ett sådant arbete utan att vi ser det, men då vill vi gärna veta. Jag skulle också önska att en specifik roll eller funktion är ansvarig för att driva på klimatarbetet inom kommunen. Nu hamnar det lite mellan stolar är min upplevelse. Sen tycker jag att vi behöver röra oss bort från slit- och slängsamhället. Och jag vill att fler blir inspirerade. Det ska vara roligt och inte jobbigt. Jag önskar mig en snöbollseffekt där fler och fler hjälper till.”

Rebecka lyfter trygghet och samhörighet som positiva effekter av en mer klimatsmart vardag.
”Jag skulle vilja att vi framåt har en ökad medvetenhet när vi planerar vår fysiska miljö, för det ger så mycket mervärden. Om vi exempelvis har en bra infrastruktur för cykel, och samtidigt driver på att den används, leder det inte bara till vinster för hälsa, miljö och klimat, utan också till mer rörelse på gator och torg. Jag upplever att det finns en stolthet för den här platsen, och det man är stolt över vill man också ta hand om. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något och vi behöver bli fler som gör mer. Jag önskar att vi kan inspirera och engagera varandra och sen kan se tillbaka på den här omställningen och tänka att oj, vilken resa vi har gjort tillsammans.”

Artikeln publicerad den 19/5 2019.

Möt Pernilla Elmesiöö – eldsjäl i Kolsva och ny styrelseledamot i ViS

Pernilla Elmesiöö har bott i Kolsva i 10 år. Under de åren har hon hunnit göra en hel del avtryck på orten, inte minst genom att dra igång shoppinghelger och nu på senare år även Kolsva julmarknad med upplevelser.

”Vi är många som har jobbat tillsammans med julmarknaden” säger Pernilla. ”Bland annat är det Kohlswa Herrgård, kyrkan, Lions och Hembygdsföreningen som gått samman. Det är så otroligt roligt att se vad man kan skapa gemensamt. Det är också roligt att få så positiv respons av de som besöker marknaden också.”

Utanför Pernillas bostad, gamla Broskolan i Kolsva, syns den cricketplan som även den är föremål för Pernillas kämparanda.
”Det sägs att det är Nordens finaste gräscricketplan”, säger Pernilla. ”Jag är ordförande för Wicked Cricket club och vi kämpar för planens överlevnad. Idag hyrs den ut till lag i Örebro och Karlstad som har den som sin hemmaplan. Vi vill gärna att planen ska få vara kvar och användas mer så det är något jag engagerar mig i.”

I ViS representerar Pernilla Klöver Dam, där hon sedan i år är ordförande.
”Vi har så otroligt mycket kunskap tillsammans i Klöver Dam. Jag skulle gärna vilja att vi hjälps åt att utveckla och lyfta varandra mer. Jag vill fundera ut hur vi kan göra det.”

Hon ser fram emot styrelsearbetet i ViS:
”Jag ser fram emot att sätta mig in i det som ViS jobbar med. Att få vara med att utveckla Västra Mälardalen är en rolig uppgift. Det är också ett stort område, så det handlar nog om att bryta ner det i mindre delar. En sak jag blir lite ledsen över är att våra lokala butiker har det så pass tufft. Vi har så fina butiker här. Det är synd att vi sumpar det genom att åka till Västerås och handla.”
Pernilla sitter även med i kommittén för VM-festen, ett event där företag från Västra Mälardalen höjs för sina insatser.

Pernilla är tacksam för den närhet som finns mellan människor på en mindre ort.
”Här hejar man på varandra. Det ska man inte ta för givet att man gör på större orter. Det blir mer personligt på ett mindre ställe. Sedan har skolan varit så otroligt bra här. Lärarna hejar på oss föräldrar och är engagerade i barnen. Fick jag önska mig något mer så skulle det vara fler mötesplatser för unga, men också platser där man kan mötas över gränserna. Det finns ställen där man har integrerat förskola och äldreboende, till exempel. Det låter toppen. Jag tror alla åldrar kan få ett fint utbyte av varandra. Jag skulle också vilja ta in utländska personer mer i våra sammanhang, att man får folk med olika bakgrund involverade. De har mycket att bidra med, tror jag.”

Artikeln publicerades den 13 maj.

Dags att nominera årets företag inför VM-festen!

Här presenteras kategorierna för årets nomineringar inför VM-Festen den 24/10 i Kungsör

Vilka företag vill du nominera?
(Årets Västra Mälardalenambassadör och Årets Klöver Dam nomineras till separat.)

För samtliga kategorier gäller att företagen har sitt säte i Västra Mälardalen.

Årets Nystartare
Priset delas ut till ett företag som är en inspirerande god förebild. Ett av prisets syften är att uppmärksamma den stora vikten av nystartade företag i Västra Mälardalen. Företaget har startat under 2015 eller senare. Företaget har utvecklats väl, nått tydlig acceptans på marknaden och kommit igång med sin försäljning. Företaget är välskött och har god kvalitet i sin affärsidé.

Årets Tjänsteföretag
Priset delas ut till ett företag som producerar tjänster. Företaget visar prov på att vara extra kreativt, innovativt och företagsamt på ett sätt som utvecklar och bidrar till ett gott näringslivsklimat.
Genom gott ledarskap är företaget en god förebild och ambassadör för andra företagare. Företaget har inte några betalningsanmärkningar

Årets Hållbarhetsföretag
Priset delas ut till ett företag som på flera sätt visar prov på hållbarhet i sin verksamhet och utveckling.  Med priset vill vi uppmuntra företag att arbeta hållbart, visa att olika företag kan bidra på olika sätt och att alla kan göra något för att bidra till ett hållbart samhälle. Årets Hållbarhetspris delas ut som en del i arbetet för ett hållbart Västra Mälardalen.

Årets Besöksmål
Priset delas ut till ett företag inom besöksnäringen som bidrar till att privat- och affärsresenärer attraheras att besöka Västra Mälardalen. Genom gott ledarskap är företaget en god förebild och ambassadör för andra företagare. Företaget har inte några betalningsanmärkningar. Priset Årets Besöksmål vill inspirera till fler reseanledningar i Västra Mälardalen.

Årets Marknadsförare
Priset delas ut till ett företag, person eller förening i Västra Mälardalen som under året som gått, gett exempel på riktigt bra marknadsföring, bland annat genom att visa på bredden inom marknadsföring. Målet med priset är att inspirera till riktigt bra marknadsföring.

Årets Tillväxtföretag
Priset delas ut till ett företag som nyanställer, ökar sin omsättning och går med vinst.
Företaget har avlämnat minst tre offentliggjorda årsredovisningar. Genom gott ledarskap är företaget en god förebild och ambassadör för andra företagare.

Årets Västra Mälardalenföretag
Priset delas ut till ett företag som är en god förebild och en inspiration för andra företag i Västra Mälardalen. Företaget är välskött och har god kvalitet i sin affärsidé. Priset är inte kopplat till bransch, ålder eller storlek.

Nominera här! 

 

”Vind, vatten, musik och människor. Det är min inspiration.”

Vid Hällarna utanför Arboga har Richard Brixel sin bostad och ateljé.

Trots att trädgården dessutom fungerar som skulpturpark är han i allra högsta grad en internationell konstnär. Hans alster finns att se världen över med länder som Kina, Nederländerna och Kanada som några exempel. Varje år deltar han i flertalet utställningar utanför Sverige, dessutom kör han själv sina skulpturer till gjuteriet i Italien. Resorna är intensiva och krävande. Då är det skönt att komma hem.

Och hem är just här för Richard. På Brixelgården vid Hjälmarens kant.
”Många stora skulptörer har hus i Italien och Kina, men jag är väldigt förtjust i det här stället. Mitt ideal är att ligga i hammocken och se upp på tårpilens blad, det är det finaste jag vet. Ålhammars udde är en plats med mycket kraft. Det känns att det är så fastän det inte går att ta på. Men visst kan det vara kärvt här ute också, om vintrarna när strömmen går.”

Här i Västra Mälardalen kan vi också avnjuta Richards konst på närmre håll. På Entrétorget i Arboga står Den lyckliga Arbogafilosofen och välkomnar besökare och invånare. Det har den gjort sedan 2005.

”P-O Nilsson frågade om jag kunde tänka mig att göra en skulptur åt staden. Jag lämnade tre förslag och Filosofen var den som röstades fram. Min tanke var att sprida glädje på ankomstplatsen i Arboga efter en ganska deppig tid med nedskärningar inom flyget och annat. Jag tänkte att den där glada figuren vore något. Det var en stor dag när den invigdes, med blåsorkester och allt.”

Filosofen är ett av många verk som pryder gator och torg i världen. Richard uppskattar att han vid det här laget har producerat omkring 600 större skulpturer. Och så tillkommer de mindre.

”När jag väl bestämt mig för vad jag ska göra är jag snabb. Jag tror min disciplin är en fördel för mig. Den gör mig produktiv. Det finns nog inte en enda dag som jag inte har hållit i en lerklump.”

Beslutet att bli skulptör grundades redan under barndomen.
”Min mormor bjöd ibland sina väninnor på kafferep. Jag var ett ganska rörligt barn. Först gav de mig kritor och papper så jag skulle ha något att göra. Sedan blev det modellera. Till en början gjorde jag bara djur som låg ner, som krokodiler och ormar. Sedan blev det annat också. Jag gjorde grejer helt enkelt, jag gör fortfarande grejer. Det har bara blivit så.”

Längs vägen har det hunnit bli en hel del förkovring för Richards del, som exempelvis en Master från Konstfack och studier inom och filosofi, juridik och konsthistoria.
”Jag tittar väldigt mycket på andras konst och älskar att gå på utställningar. Jag reste också mycket som barn, då var det var standard att gå på olika muséer i Berlin och på andra ställen.”

Men ibland kommer skaparglädjen från det mer vardagliga.
”Det som inspirerar mig är vind, vatten, musik och människor. Särskilt människorna, de är viktiga. I Kina till exempel, kan jag följa det sociala spelet i ett sällskap fastän jag inte kan språket och jag går gärna på teater där. Jag tycker om att titta på dem, se hur de rör sig.
Sen sitter jag här, i den här fåtöljen och tänker på mina skulpturer. Med en kopp te och den fantastiska utsikten.”

 

Artikeln publicerad den 18/4.

Hållbarhet i fokus för projektet Industriell symbios i Västra Mälardalen

Cireko, med Ann-Sofie Granzell och Daniel Nordström i spetsen, har i veckorna informerat nyfikna företag och organisationer i Västra Mälatrdalen om cirkulär ekonomi, men också tipsat om hur företag kan arbeta med hållbarhet, som genom exempelvis tävlingar och coachingprogram.

Ann-Sofie Granzell är även koordinator/symbiosutvecklare för projektet Industriell symbios i Västra Mälardalen. Projektet syftar till att få den enes överskott och rest att bli till en andres råvara och resurs. En win-win-situation, inte minst för miljön.

I projektet tittar man på områden som energi, material, kunskap, transport och potential. Projektet skapar möjlighet till dialog i ämnet cirkulär ekonomi så att idéer kan födas och kopplingar skapas. Projektet vill sätta igång frågor som: Vad har vi som andra kan använda och hur kan vi samarbeta med andra för att bättre ta till vara på våra resurser.

Informationsträffar:

Torsdag 16/5:
Köping kl 12-13, Glasgatan 20A.
Arboga kl 15-16, Utvecklingscentrum, Centrumleden 6.

Torsdag 23/5:
Köping kl 12-13 , Glasgatan 20A.

Tisdag 28/5:
Arboga kl 8-9, Utvecklingscentrum, Centrumleden 6.
Kungsör kl 12-13, Kungsörs kommun, Drottning. 34.

Det bjuds på enklare lunch och fika beroende på tid.
Välkommen med din anmälan till a.granzell@cireko.se / 070-580 80 35
Önskar du istället få personligt besök? Kontakta Ann-Sofie Granzell enligt uppgifter ovan.

 

Nu kan du bli Diplomerad värd för VM!

Västra Mälardalen i Samverkan ger dig möjligheten att bli stolt ”Diplomerad värd i Västra Mälardalen”!

Utbildningen är kostnadsfri och görs via sidan vastramalardalen.se.

Värdskapsutbildning är ett sätt att öka kunskap och stolthet om sin ort. När vi vet mer om vår plats kan vi också informera våra besökare och gäster, så att fler bli nyfikna och intresserade av Västra Mälardalen. Därför har Västra Mälardalen i Samverkan skapat en utbildning om Köping, Arboga och Kungsör.

Du får exempelvis lära dig om historiska platser, arbetsmarknaden, föreningsliv och om våra eldsjälar.

Förutom kunskap om Västra Mälardalen, bjuder utbildningen också på användbara tips och forskning om attityder och bemötande som du kan ha nytta av i din vardag, till exempel på jobbet.

Samverkan mellan kommunerna Köping, Arboga och Kungsör sker på olika sätt och i olika former. Västra Mälardalen i Samverkan är en förening med representanter från näringsliv och kommunerna i styrelsen. Föreningen genomför olika projekt och aktiviteter för att främja regionens utveckling och attraktionskraft, varav en av dessa är just Diplomerad Värd i Västra Mälardalen.

Västra Mälardalen i Samverkan uppmanar såklart alla som lever och verkar här att genomföra utbildningen!

Gå till utbildningen!

 

Långsiktig kvalitet i fokus när Anita tar Wilma och Morris ut i världen

I gamla Broskolan i Kolsva har Anita Stray sin ateljé. Här skapar hon grunden till de mössor hon säljer genom företaget Wilma och Morris. De är också här hon kreerar maskotar till både Babblare och köpcentrum runt om i Sverige. Men att satsa på just dessa två fokusområden har varit en resa för Anita.
”Jag ser potential överallt”, säger hon. ”Så det gäller att avgränsa sig.”

Men att det är ett kreativt jobb hon ska ha, har Anita har vetat sedan barnsben, varför gymnasievalet blev en dekoratörsutbildning och därefter en anställning på Ikea i Köping. När Ikeabutiken sedan försvann från hemstaden konstaterade hon att det där med att driva företag lät spännande. Tankarna resulterade i en skräddarutbildning i Stockholm vilken var starten på en händelserik tid:

”Jag fick kontakt med Owe Sandström som designade kläder till Abba och fick jobba för honom på kvällarna. Jag dekorerade för fester och stora invigningar som till exempel när Globen skulle öppnas.”

Efter en spännande tid med pendling till Stockholm längtade Anita hem till Kolsva. Bland annat var det svårt att få till logistiken med familj och barn. Och just barnen har varit viktiga bitar i Wilma och Morris-pusslet.

”Jag sydde egna mössor till mina barn för att jag märkte att det var svårt att få tag på mössor som satt bra. Ett av mina barn var dessutom öronbarn, då var det extra viktigt med passformen. Dessutom hade jag en kompis som också gjorde mössor för barn. Och det var egentligen där det började.”

I år firar Wilma och Morris firar 20 år och Anita driver bolaget med ett viktigt och kunnigt team omkring sig. Allt för att skapa god kvalitet genom hela kedjan. Anita designar, formger och handplockar material till mössorna som produceras i Riga.

”Min kunskap inom hantverket är en styrka. Jag har tight kommunikation med fabriken vilket är grundläggande för kvaliteten. Det är viktigt att vi kan hålla det vi lovar för våra kunder, och man måste klara av produktionen i samma takt som beställningarna.”

Wilma och Morris-mössor finns idag i länder som Japan, Sydkorea, Norge, Tyskland och Schweiz. Nu är framtidsmålet är att växla upp.
”Jag är trygg i produkterna. Nu skalar vi upp, nu ska vi nå ut till fler och vi kan sälja mer till de kunder vi redan har. Men vi vill ha kunder som förstår god kvalitet. Våra förebilder är bland annat Hestra. De har gjort en enorm resa som jag har följt och nu har vi dessutom etablerat ett samarbete där vi får använda samma kulörer på våra mössor som på deras handskar, så att de kan matchas.”

Så vad är nyckeln till framgång? Anita återkommer till kvaliteten:
”Tror du på produkten så fortsätt. Men för att nå målet kanske du får jobba med annat på deltid eller hitta andra vägar till långsiktighet. Snåla på rätt ställen men aldrig på kvaliteten. Själv utgår jag från hantverket, det är viktigare än något annat. Jag har ett genuint intresse i produkten, det sitter i fingrarna. Jag känner direkt när det är bra.”


Artikeln publicerad 10/4 2019.

Kommunerna i Västra Mälardalen vill ge företag och invånare effektiv service genom konceptet Förenkla helt enkelt

Fredagen den 29/3 2019 var det dags för kommunerna i Västra Mälardalen att genomföra del två av SKL:s utbildningskoncept ”Förenkla helt enkelt”. Tjänstemän från olika delar inom kommunerna Köping, Arboga och Kungsör deltar i satsningen för att utveckla och förenkla den service som ges till företag och kommuninvånare. Utbildningen består av matnyttiga föreläsningar samt tillfälle att diskutera hur service och myndighetsutövning kan effektiviseras och förenklas.

Moderator Tomas Forslin från SKL inledde med tankar om personlig och professionell service. Han anser att den service vi får i olika sammanhang i vår vardag till stor del avgörs av de människor som vi kommer i kontakt med. Och för kommuner är effektiv service en viktig fråga för att förstärka tilltro och samhällsanda samt för ett gott företagsklimat, menar han.

Först ut var föreläsare Ulrika Riseby som menar att företagsklimat är något som ofta berör flera delar av den kommunala verksamheten och inte bara näringslivsenheten. Företag kan ha flera kommunkontakter under olika faser av sitt företagande.

Ulrika berättade om olika mätningar som görs för att ta reda på kundnöjdhet (SKL) och upplevd service (Svenskt näringsliv) i en kommun. Hon visade att kundnöjdheten påverkas av faktorer som bland annat tillgänglighet, närhet, engagemang, personlig service och upplevd kvalitet. Utifrån detta fick grupperna diskutera förbättringsförslag.

Ulrika Röhr från Skatteverket berättade om hur de har lyckats med förändringsresan att gå från en myndighet som agerar utifrån kontroll till en myndighet som ger service med en vision om att hjälpa människor att göra rätt.

För att genomföra förändringen sattes mål för att öka förtroende och bemötande. Det handlar om hur vi bemöter kundernas frågor, menar Ulrika, men också om hur vi på myndigheten kommunicerar internt.

”Skatteregler är komplexa frågor. Men det komplexa ska ske inuti vår fabrik. Vårt jobb är att förenkla det för våra kunder”, sa Ulrika.

Sist ut var Anders Persson som beskrev begreppet empatiska byråkrater. Han har intervjuat ett stort antal företagare i landet och beskriver olika typer av utmaningar de kan uppleva i sin kontakt med kommuner. Några exempel är:

  • Problem att veta vilka tillstånd som krävs
  • Svårt att veta i vilken ordning ärenden ska initieras
  • Vilka uppgifter som olika instanser behöver

Anders förklarade att företag behöver ha koll på en stor mängd regler för att driva sina verksamheter och att det är kommunernas jobb att hjälpa dem på ett så smidigt sätt som möjligt.

Han beskriver att ett empatiskt synsätt kan bidra till att förenkla för företagen. Exempelvis genom att sätta sig in i företagets situation och helhet kan en tjänsteman påminna om andra tillstånd som företaget kan behöva. Empatiska byråkrater kan också hjälpa till att identifiera hinder på vägen och förklara och motivera regelverk och beslut för att öka förståelse.

Anders avslutade med att förklara att en empatisk byråkrat hjälper företag att uppfylla krav, men tummar inte på regler och tar heller aldrig över ansvaret från företaget.

Representanter från kommunerna samlade in förbättringsförslag och synpunkter från deltagarna. I augusti möts de på nytt för att genomgå den sista delen av konceptet.

 

Du har vill inte missat Hållbara-stråket i Köping?

Längs Östra Långgatans nedre del, med sällskap av den brusande Köpingsån, ligger gamla stan med vackra kulturhus och ågårdar. Här hittar du också Museistråket med Köpings museum, Nyströmska gårdens snickerimusem och Brandmuséet som några exempel.

Längs denna promenadvänliga gata finns dock fler gemensamma nämnare:
Här trivs också verksamheter med fokus på hållbarhet.

Längst ner, på Östra Långgatan 35, hittar du Skeppshandelns Stenugnsbageri, där bröd och mat lagas från grunden med svenska och helst lokala råvaror.

Längre upp, i det fantastiska gamla huset på 31:an, finns flera verksamheter med hållbart fokus:
Spa-studion erbjuder massage, akupunktur och spa-behandlingar och även här står hållbarheten i centrum med organiska och ekologiska hudvårdsprodukter. (Även om den just idag är stängd på grund av föräldraledighet.)
Kidswelove.se är en syateljé med tillhörande webshop. Här tillverkas unika barnkläder av organisk bomull.

En trappa upp från innergården hittar du också Gamla Stans Kreativa, en inredningsbutik utöver det vanliga. Här säljer Linnea Holst personliga och hållbara inredningsartiklar samt leksaker och smycken, men lokalen är också bas för tillhörande webshop och smyckeverkstad.

Linnea, som efter skolåren lämnade Köping för att utbilda sig till fotograf, kände att hon ville återvända till hemtrakterna när det vad dags att bilda familj.
”Jag hade drömt om en lokal här i gamla stan”, säger Linnea. ”Jag älskar den gamla, lite orörda miljön. Den här lokalen var tidigare Köpingskonstnären Knut Hallströms ateljé, och när den blev ledig tog jag tillfället i akt. Jag vill att ett besök i butiken ska bli en upplevelse, något mer. Jag vill att folk ska få komma hit och låta tiden stanna lite.”

Lokalen ger verkligen en känsla av en annan tidsålder. Den vinda trappan. Färgerna. Fönstren med de gamla hakarna. Allt är bevarat eller omsorgsfullt renoverat för att skapa rätt känsla.

Även om Linneas signum har blivit produkter med lokal prägel så bidrar hon också till att sätta Köping och Västra Mälardalen på världskartan.
”I somras var det en hel del holländare här. Många av dem köpte kastrullunderlägg i mässing som det står Köping på. Det är kul.”

Dagens tips blir en promenad genom Hållbara Gamla stan i Köping. Gör sig ypperligt tillsammans med rådande fågelkvitter.

27/3-2019

  • 1
  • 2
  • 5

Kontakta oss

Mikael Bohman

Ordförande

Johanna Ericson

Marknadsföring/Webb

Nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!


@ Copyright 2019 Västra Mälardalen i Samverkan.
Sekretess & integritet. Webbdesign: Underbase